Henrik Gustavsson mot Byggnads

HENRIK LÄSERByggnads drev byggföretaget i konkurs genom olaglig blockad – kan tvingas utge skadestånd

Byggnads försökte tvinga Henrik Gustavsson, en byggföretagare i Linköping, att skriva på ett kollektivavtal som hade underkänts av Europadomstolen. Byggnads olagliga blockad ledde till att Henrik Gustavssons företag (HGS) gick i konkurs och att han själv tvingades betala hundratusentals kronor av företagets skulder ur egen ficka.

Högsta domstolen har i en mellandom prövat frågan om det överhuvudtaget är möjligt att hålla arbetsmarknadsorganisationer ansvariga för deras övertramp av fri- och rättigheter. I domen som kom den 17 december 2015 slår Högsta domstolen fast att en fackförening under vissa förutsättningar kan vara skadeståndsskyldig för en stridsåtgärd som kränker en rättighet enligt Europakonventionen. 

Läs Högsta domstolens pressmeddelande här.

– Det var Byggnads som krossade Henrik Gustavssons företag och det är Byggnads som ska kunna hållas ansvarigt för det. På så sätt är domen logisk – samtidigt som den är banbrytande, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson tillsammans med Sebastian Scheiman och Gunnar Strömmer

Kollektivavtal med granskningsavgifter
Blockaden mot HGS inleddes i juni 2006. Då kontaktade Byggnads HGS leverantörer och uppmanade dem att sluta samarbeta med företaget. HGS fick svårt att ta uppdrag som förutsätter samarbete med elektriker, målare, rörmokare och så vidare.

Anledningen till blockaden var att Byggnads krävde ett kollektivavtal med så kallade granskningsavgifter. Dessa innebar att en och en halv procent av de anställdas löner skulle skickas till Byggnads varje månad. Det ville varken Henrik Gustavsson, eller de tre anställda gå med på. De anställda var inte med i Byggnads och hade lika bra eller bättre villkor än vad kollektivavtalet krävde. Det fanns inga garantier för att pengarna inte gick till politisk verksamhet. Dessutom medgav Byggnads att man inte utförde den lönegranskning som pengarna sades gå till.

Det fanns två sätt för HGS att teckna kollektivavtal: Antingen gick företaget med i arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier och fick avtalet på köpet, eller så tecknade man ett så kallat hängavtal direkt med Byggnads. Samtidigt var hängavtalet avsevärt dyrare för företaget – i praktiken en straffavgift för den som likt Henrik Gustavsson inte vill gå med i arbetsgivarorganisationen.

Underkändes av Europadomstolen
I februari 2007 – mitt under pågående blockad – fällde så Europadomstolen systemet med granskningsavgifter i ett annat fall (Evaldsson-målet). Redan den bristande insynen i systemet ansågs strida mot Europakonventionen. Ändå dröjde det ända till juni 2007 – efter påtryckningar från Arbetsdomstolen – innan Byggnads erbjöd HGS att skriva på ett lagligt avtal utan granskningsavgifter.

HGS fick alltså rätt i sak och blockaden hävdes. Men för företaget och dess anställda blev priset skyhögt: Efter ett års blockad hade HGS inga uppdrag, ingen verksamhet och inga anställda. Bara skulder återstod i företaget. Kort därefter gick HGS i konkurs.

Begär skadestånd
Redan när HGS försattes i blockad stämde företaget Byggnads i Arbetsdomstolen och begärde att blockaden skulle hävas. Men när HGS skrev på det nya avtalet utan granskningsavgifter hävdes blockaden. HGS kunde återkalla målet innan Arbetsdomstolen slutligt prövade blockadens laglighet.

Därefter har konkursförvaltaren konstaterat att blockaden orsakade konkursen. Mot den bakgrunden lämnade Henrik Gustavsson den 22 juni 2009 en begäran om cirka en miljon kronor i skadestånd till Byggnads.

Tingsrätten dom kom den 10 juli 2012. Domstolen skriver i domen bland annat att fackförbunds och arbetsgivares reglering av villkoren på arbetsmarknaden inte kan jämställas med myndighetsutövning. Detta trots att Europadomstolen har slagit fast att om man som i Sverige delegerar regleringsmakten över arbetsmarknaden till privata parter måste dessa parter också kunna hållas ansvariga för eventuella övertramp.

Domen var en så kallad mellandom som endast gäller principfrågan om ett fackförbund som Byggnads eller en arbetsgivarorganisation över huvud taget kan bli skadeståndsskyldigt för intrång i enskildas rättigheter enligt Europakonventionen. Det är första gången som en svensk domstol besvarar denna fråga.

Domen överklagades till hovrätten, men inte heller hovrätten gav Henrik Gustavsson rätt. Enligt Svea hovrätts dom den 28 maj 2013 kan fackförbund och arbetsgivarorganisationer som inskränker enskildas fri- och rättigheter enligt Europakonventionen inte bli skadeståndsskyldiga. Den 26 september 2014 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i målet. Rättegången i HD ägde rum den 13 oktober 2015.

Högsta domstolen: Skadestånd är möjligt
Högsta domstolen skriver i sin dom från den 17 december 2015 att en fackförening med stöd av allmänna skadeståndsrättsliga principer i vissa fall kan bli skyldig att ersätta ekonomisk skada. Det förutsätter då att stridsåtgärden med hänsyn till föreliggande omständigheter är att anse som kvalificerat otillbörlig.

– Byggnads har försökt tvinga på Henrik Gustavsson ett kollektivavtal som underkändes av Europadomstolen. Det är rimligen ett sådant kvalificerat otillbörligt agerande som innebär att Byggnads är skyldigt betala skadestånd till Henrik Gustavsson, säger Clarence Crafoord.

Högsta domstolens dom är en så kallad mellandom. Det betyder att Högsta domstolen har avgjort den principiella frågan i målet om Byggnads överhuvudtaget kan bli skadeståndsskyldigt. Nu kommer målet att fortsätta i tingsrätten för en prövning i sak.

Inlagor, domar och beslut 

I media

2016

2015

2014

2012

2009