Regeringen vill stoppa Europadomstolens prövning av FRA-lagen

Centrum för rättvisa lämnade i fredags in ett yttrande i det pågående ärendet om FRA-lagen till Europadomstolen. Regeringen vill hindra att målet tas upp till prövning – men redan risken att bli utsatt för spaning är skäl nog att grunda talerätt i frågan. Att pröva om FRA-lagen svarar mot Europakonventionens krav på integritetsskydd är viktigt för framtiden, slår Centrum för rättvisa fast i yttrandet.

Den 14 juli 2008 lämnade Centrum för rättvisa in ett klagomål till Europadomstolen. Frågan var (och är) om FRA-lagen klarar Europakonventionens krav när det gäller skydd för den personliga integriteten, skydd för korrespondens och rätten för dem som blivit övervakade att få sina fall rättsligt prövade.

Efter massiv kritik ändrades i januari 2009 vissa delar av FRA-lagen. Centrum för rättvisa anser alltjämt att lagen har allvarliga brister. Slumpen får inte vara avgörande när det handlar om inskränkningar av den personliga integriteten. Sammanfattningsvis är problemet med den nuvarande lagstiftningen att den spaning som pågår är väldigt omfattande, att det är svårt för en enskild att veta om denne har eller kommer att avlyssnas (eller om övervakning till och med pågår) samt att den utomstående kontrollen beträffande övervakningen är otillräcklig.

Ett antal frågor till regeringen

I november 2011 ställde Europadomstolen ett antal frågor till den svenska regeringen. De handlade om hur Sverige levt upp till Europakonventionens krav under tre olika tidsperioder; innan FRA-lagen kom till, efter att den ursprungliga FRA-lagen hade antagits och under perioden efter att den ändrats (till FRA-lagen i dess nuvarande form). Regeringen ombads även förtydliga vilka nationella rättsmedel som står till buds för att pröva ett ärende om olaglig avlyssning samt vilken risk Centrum för rättvisa löper att bli avlyssnade.

I sitt svar till Europadomstolen skrev regeringen att risken för att Centrum för rättvisa blivit avlyssnat i princip är obefintlig. Regeringen anser också att det finns en mängd kontrollmekanismer i det svenska systemet som skyddar enskilda mot missbruk av möjligheten till avlyssning enligt FRA-lagen. Därför anser regeringen att Europadomstolen inte ska ta upp klagomålet till prövning i sak utan, för att använda Europadomstolsterminologi, förklara målet inadmissible.

Den ansökan som Centrum för rättvisa lämnat till Europadomstolen baseras dock inte på något påstående om att övervakning faktiskt skett – utan på det faktum att det föreligger en risk att sådan har skett, pågår eller kommer att ske i framtiden. Att juridiska, så väl som fysiska, personer kan erkännas talerätt i frågan är väsentligt. Likaså att frågan kan prövas utan att någon övervakning bevisligen har skett, annars skulle den stora nivån av sekretess på området helt urholka skyddet för enskilda. Vidare menar Centrum för rättvisa att de nationella rättsmedel som står till buds idag är omogna, och helt enkelt inte kan anses tillräckligt effektiva.

Omfattningen inte känd

Omfattningen av den övervakning som, med stöd i FRA-lagen, sker idag är inte känd. Att det rör sig om en stor mängd korrespondens som samlas in är uppenbart. Likaså är det sannolikt att mängden kommunikation som övervakas kommer att öka i framtiden, bland annat. då det finns möjlighet att övervakningsuppdraget utvidgas till att omfatta även bland annat Säpo och Rikskriminalpolisen. Det är naturligt att hemlig övervakning och signalspaning omgärdas med en hög nivå av sekretess och konfidentialitet. Varje del av FRA:s verksamhet kan därför inte granskas i samma utsträckning som andra ingrepp av staten mot de enskilda medborgarna och andra rättsubjekt. Men avsaknaden av insyn måste vägas upp av andra effektiva skyddsåtgärder vilket dagens FRA-lag saknar.

Den 31 augusti 2012 lämnade Centrum för rättvisa in sitt yttrande till Europadomstolen. Det Europadomstolen nu ska ta ställning till är alltså om målet ska anses ”admissible”. Centrum för rättvisa menar att enbart risken att utsättas för övervakning måste grunda en talerätt i det här fallet. Att domstolen tar upp frågan till prövning är av stor vikt – framtiden kommer annars präglas av alltför många frågetecken.

Yttrande FRA

Regeringens svar FRA

Läs mer

 

 

 

 

 

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin