Skadestånd för grundlagsbrott i fokus i Svea hovrätt

- Det är en ologisk, onaturlig och obehövlig inskränkning att inte kunna få skadestånd när staten bryter mot grundlagen.

 Det sa Clarence Crafoord när han pläderade för Blake Pettersson i Svea hovrätt i dag.

Men staten ansåg att Blake ska vara nöjd som ändå fick tillbaka sitt medborgarskap efter 4,5 års väntan och slapp utvisas ur landet.

Kärnfrågan i målet är om skadestånd ska utgå för ideell skada när staten bryter mot grundlagen på ett sätt som kränker en enskild människa. Och kränkt kände sig Blake Pettersson på grund av en dundertabbe av Skatteverket, sa Clarence Crafoord på Centrum för rättvisa, som var ombud tillsammans med Sebastian Scheiman. Av det förhör som spelades upp från tingsrätten uppgav Blake Pettersson att han kände sig som att ”vara i Sverige  på nåder”. Han kunde bland annat inte bli polis som han drömt om, inte göra värnplikten och inte rösta. Och i den känsliga tonårsåldern fick han gå omkring inför vännerna och uppleva en identitetskris. Till slut slog Regeringsrätten fast att staten handlat i strid med grundlagen och Blake blev ”svensk” igen.

Men Justitiekanslern som fick medhåll av tingsrätten har hela tiden hävdat att det inte finns utrymme med nuvarande regler att erhålla skadestånd när staten, som i detta fall, begår brott mot regeringsformen genom att ta ifrån Blake Pettersson hans medborgarskap.

- Staten har tillhandahållit ett adekvat rättsmedel genom Regeringsrättens dom, menade statens ombud under dagens huvudförhandling.

Betraktade honom som svensk

Hon lade till följande för att visa att Blake trots allt kom lindrigt undan:

- Att staten inte försökte utvisa honom tyder på att man betraktade honom som svensk.

Men Clarence Crafoord var för sin klients räkning inte nöjd med det.

- Det fick allvarliga konsekvenser för Blake Pettersson.  Det är ingen kompensation att ge tillbaka honom medborgarskapet som han ändå alltid skulle ha haft.

Clarence Crafoord inledde sin plädering med att påminna om det färska rättsfallet i våras, det så kallade Bilskolefallet som Centrum för rättvisa drev och som fått referensnumret  NJA 2012 s 211. Här menade Clarence Crafoord att Högsta domstolen ”ritat om kartan” genom skrivningar kring möjligheten att få skadestånd i nationell rätt för rättighetskränkningar.

Ängslig attityd

Tingsrätten vars dom kom före det aktuella HD-avgörandet menade dock att det var lagstiftarens sak att införa skadestånd för brott mot grundlagen, inte domstolarnas. Exakt så resonerade också JK i dag.

-       Det skulle strida mot konstitutionen att införa det i domstol, sa statens ombud.

Men Clarence Crafoord höll inte med.

-       Den här ängsliga attityden som tingsrätten intagit står inte på fast mark, sa han.

Clarence Crafoord erinrade om att samma attityd uppvisades av JK i det tidigare motståndet mot att införa rätten att erhålla skadestånd i svenska domstolar för brott mot Europakonventioner. Först när HD införde denna princip i det så kallade Lundgrenmålet fick JK ge sig. Clarence Crafoord ser alltså samma mönster upprepas nu när det handlar om att införa skadestånd för brott mot den svenska grundlagen.

Nöjd

-       Men jag ser inga som helst skäl att inte införa en sådan princip i domstolarna som enligt förarbetena till skadeståndslagen fått till uppgift att fylla ut skadeståndsreglerna.

-       – Det känns bra.  Jag är nöjd. Mycket var rent juridiskt men i grund och botten kändes det som att vi fick ut det jag ville ha ut.

Clarence Crafoord var också nöjd. Men han tyckte att statens ombud var tuff i sin attityd mot Blake Pettersson.

-       Man hade kunnat tänka sig en helt annan ton, att man kunde beklagat att man gjorde fel men så blev det inte.

Dom meddelas den 9 november.

Se intervju med Blake Pettersson och hans ombud samt juriststudenten Ellen Källström

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin