Olaglig kvotering vanlig på landets universitet och högskolor

230px-Mittuniversitetet_Östersund från WikipediaIdag hålls rättegången i Arbetsdomstolen i ett kvoteringsfall där Mittuniversitetet har diskriminerat forskaren Eivind Torp. Han fick nämligen inte söka forskningsmedel, så kallat meriteringsstöd. Detta uteslutande för att han inte var kvinna. Mittuniversitetet har erkänt diskrimineringen – nu ska storleken på skadeståndet bestämmas.
Centrum för rättvisas färska granskning visar att Mittuniversitetet inte är ensamt om att bryta mot lagen – mer än hälften av landets högskolor och universitet har haft liknande könsbaserade system de senaste fem åren. Vart fjärde lärosäte kommer att fortsätta med olika former av meriteringsstöd till kvinnor under 2015.
- Kvotering är olagligt. Det är alltså olagligt att öronmärka en plats åt en person med ett visst kön. Det är allvarligt att det allmänna åsidosätter den grundläggande demokratiska principen om att alla ska behandlas lika oavsett kön på detta systematiska sätt, säger Anna Rogalska Hedlund jurist på Centrum för rättvisa som tillsammans med Sebastian Scheiman var ombud för Eivind Torp vid anmälan till Diskrimineringsombudsmannen.
 

Läs debattinlägg i Dagens Samhälle här.

Se resultatet av kvoteringsgranskningen här, uppdaterad 2015-03-27.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Bill Persson mot Partille kommun

Bill strandPartille kommun beslutade att ta ifrån Bill Persson      700 mstrand från hans tomt där han bott sedan 50-talet för att på den marken bygga en gångväg. Samtidigt tänker kommunen kräva Bill Persson på drygt 800 000 kr som betalning för gator som han varken behöver eller har bett om i så kallade gatukostnader. Bill Persson överklagade beslutet tillsammans med sina grannar och fick rätt i mark- och miljödomstolen. Men kommunen gav sig inte utan tog fallet vidare ända till Mark- och miljööverdomstolen. Där godkändes kommunens planer utan att någon ordentlig hänsyn togs till Bill Perssons rättigheter. Bill Persson begär nu resning hos Högsta domstolen.

- Bill Persson blir av med sin tomt utan att garanteras motsvarande ersättning. Samtidigt ska han betala närmare en miljon kronor för något han varken vill ha eller behöver. Det är djupt problematiskt att kommunen, myndigheter och domstolar i det här fallet inte ser till helheten om hur Bill Persson drabbas av kommunens planer. Gör man det så inser man att det rör sig om en överträdelse av Bill Perssons äganderätt, säger Sebastian Scheiman, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Bill Persson tillsammans med Kristina Erlandsson.

Kommunal väg tvärs över tomten
Bill Persson har bott i sitt föräldrahem intill Lilla Hålsjön i Partille ända sedan 1954. Han är numera pensionär och delar sin tomt med sin vuxna dotter som sedan 20 år tillbaka bor i ett eget hus på tomten. Nu har kommunen bestämt att en gångväg ska dras rakt över tomten, mellan husen och vattnet. Vägen ska gå längs med sjön, alldeles i närheten av Bills dotters hus och förbi den brygga som de har vid vattnet.

- Kommunen tänker öppna upp mitt hem för allmänheten och ta min strand ifrån mig, utan att jag har haft något att säga till om. Så här får det inte gå till – jag hoppas verkligen att kommunens planer stoppas och att andra människor slipper utsättas för samma sak, säger Bill Persson.

Fick rätt i domstol – men kommunen gav sig inte
För att bygga ut det bostadsområde som Bill Persson bor i antog Partille kommun en ny detaljplan. Gångvägen över Bill Perssons tomt var en del av planen. När områden utvecklas måste hänsyn tas till de redan boende och deras rättigheter. Till exempel har enskilda som tvingas ge upp mark till kommunen enligt lagen rätt till ersättning som motsvarar värdet av marken.

Bill Persson och hans grannar överklagade detaljplanen eftersom den bland annat inkräktade på deras hemfrid och fick rätt i mark- och miljödomstolen som upphävde planen. Domstolen ansåg att det var olagligt att ta mark från Bills tomt för att dra en gångväg för allmänheten där. Enligt domstolen kunde vägen i stället dras runt tomten.

Kommunen nöjde sig dock inte med beskedet att detaljplanen stred mot Bills äganderätt utan tog fallet ända upp till Mark- och miljööverdomstolen. Där kom man till slutsatsen att det inte var ett alternativ att dra vägen runt Bill Perssons tomt och att fördelarna med kommunens planer var större än nackdelarna.

- Mark- och miljööverdomstolen tog inte hänsyn till alla omständigheter som har betydelse i detta fall. Dessutom motiverade inte domstolen varför Bill Perssons intressen behövde ge vika för kommunens. Dessa misstag ledde till att Bill Perssons grundläggande rättigheter kränktes, säger Sebastian Scheiman.

Begär resning för ett otillåtet ingrepp i äganderätten
Kommunens planer innebär att Bill Perssons äganderätt kränks. Detaljplanen ger kommunen rätt att med tvång ta delar av Bills tomt och att dessutom framöver kräva honom på närmare en miljon kronor för nya vägar. Kommunen är enligt lagen skyldig att ersätta Bill Persson för marken men har ännu inte bestämt exakt vilken kompensation som Bill Persson ska få. I och med att kommunen kräver betalning av Bill Persson för nya vägar kommer han i praktiken att få betala för sin egen ersättning.

Mark- och miljööverdomstolens dom gick inte att överklaga. Därför begär Bill Persson nu resning hos Högsta domstolen med förhoppning om att detaljplanen ska upphävas.

- Eftersom ingen domstol prövar planernas samtliga konsekvenser för Bill Persson får han inte den fullständiga prövningen av sina grundläggande fri- och rättigheter som han har rätt till. En sådan ordning är inte rimlig och strider dessutom mot rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen. Därför begär Bill Persson nu resning, avslutar Sebastian Scheiman.

Fallet i domstol
Resningsansökan
Mark- och miljööverdomstolens dom 2014-09-10
Mark- och miljödomstolens dom 2013-11-11

Fallet i media
Partille tidning 2015-03-12 ”Boende i Hultet tar detaljplan till HD” 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Regionerna Gotland och Kronoberg lovar sluta bryta mot lagen

Tidningar Vårdtagare mot VLL9 av 21 landsting och regioner i Sverige har läckt känsliga uppgifter om sina patienter när dessa betalat sina patientavgifter med kort. Bland annat har patienternas banker fått uppgifter om vilka avdel-ningar patienterna har besökt och därmed vilken vård de fått. En person i Västerbotten kräver nu, med hjälp av Centrum för rättvisa, skadestånd för den integritetskränkning som han har utsatts för.

- Enskilda måste kunna lita på att myndigheter hanterar deras uppgifter på ett lagligt sätt, säger Alexandra Gillström, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för den drabbade patienten tillsammans med Sebastian Scheiman, till bland annat Gotlands Tidningar.

Trots att Datainspektionen år 2013 konstaterade att den aktuella behandlingen av personuppgifter strider mot lagen fortsatte två regioner, Region Gotland och Region Kronoberg, att läcka konfidentiell information om sina patienter ända fram till i februari 2015. De två regionerna har nu efter nyheten om skadeståndskravet i Västerbotten och avslöjanden i lokal media lovat att rätta till sina rutiner.

Region Gotland uppger den 18 februari 2015 till SR P4 och till Gotlands Tidningar att man nu kommer att sluta läcka uppgifter när patienter besöker den psykiatriska kliniken. Tidigare har man gjort bedömningen att det var tillåtet att lämna information till banken om att patienterna besökt till exempel psykiatrin, trots Datainspektionens beslut.

Region Kronoberg uppgav tidigare till Centrum för rättvisa att man ändrat sina rutiner och börjat följa lagen redan i samband med Datainspektionens beslut år 2013. Smålandsposten kunde dock den 19 februari 2015 avslöja att skyddad information ändå fortsatt läcka från landstinget. Region Kronoberg uppger till tidningen att de i samband med Datainspektionens beslut gav sin bank instruktioner om att ändra rutinerna – men så skedde aldrig. Regionen vill inte svara på hur detta kan komma sig, men lovar att ta tag i frågan igen och se till att rutinerna verkligen ändras denna gång.

- Det är bra att nu samtliga landsting och regioner börjar följa lagen, men skadan är redan skedd för många enskilda. Det är viktigt att landstingen och regionerna nu ger de människor som drabbats den upprättelse som de har rätt till enligt lag, avslutar Alexandra Gillström.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Kritik att försvaga enskildas klagorätt till Europadomstolen

Council of Europe CreditsCentrum för rättvisa är kritiskt till ytterligare försämringar av enskildas klagorätt till Europadomstolen

I ett utkast till proposition föreslår regeringen att klagofristen ska minska från sex till fyra månader och att Europadomstolen ska få utökade möjligheter att avvisa klagomål. Centrum för rättvisa bedömer att dessa åtgärder ökar inslagen av formalism och riskerar att medföra en försämring av kvaliteten på klagomålen. I förlängningen undergrävs konventionsrättigheternas betydelse.

- Europadomstolen har i mångt och mycket kommit till bukt med sin höga arbetsbörda. Istället för att fortsätta med kvantitativa reformer som beskär rättssäkerheten och enskildas klagorätt är det dags att sätta fokus på kvalitativa reformer så att mer komplicerade mål handläggs inom rimlig tid och fyller sin prejudicerande funktion, menar Anna Rogalska Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa som författat remissyttrandet om utkast till proposition å Centrum för rättvisas vägnar.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här

Läs utkastet till proposition Ändringsprotokoll 15 här

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Tyresöbor slipper betala gatukostnader

Anna-Karin Lundberg bor i området Nyfors i Tyresö kommun. Kommunen vill exploatera den mark man äger i området och bygga radhus. Då behövs också nya vägar i området – och dessa vill kommunen att Anna-Karin Lundberg och hennes grannar ska vara med och betala. För Anna-Karin Lundberg innebär kommunens förslag att hon kan komma att tvingas betala ca 100 000 kr för vägarna, vilket i sin tur kan leda till att hon tvingas lämna sitt hem. Men Anna-Karin Lundberg och hennes grannar överklagade detaljplanen som ligger till grund för att Tyresö kommun ska exploatera området. Den 16 februari 2015 höll Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt syn i området och tre dagar senare, den 19 februari 2015, upphävde domstolen detaljplanen. Det innebär att Anna-Karin Lundberg och hennes grannar slipper betala de gatukostnader som kommunen föreslagit.

- Det här beskedet är självklart en oerhörd lättnad för Anna-Karin som länge levt under hotet att vara tvungen att sälja sitt hem, säger Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Anna-Karin Lundberg tillsammans med Clarence Crafoord.

Läs domen här:  Dom från Mark- och Miljödomstolen Anna-Karin Lundberg

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Lucky Dev mot Sverige

Svenska staten fälls i Europadomstolen

Council of Europe Credits

Europadomstolen har fällt svenska staten för brott mot rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. I fallet hade en kvinna från Stockholm åtalats för skattebrott – anklagelser som hon sedan kom att frias ifrån. Samtidigt hade hon påförts skattetillägg i en parallell process som fortsatte även efter att hon friats i skattebrottsprocessen. Detta stod i strid med Europakonventionen och kvinnan tillerkänns nu 2 000 euro i skadestånd av Europadomstolen.

Tidigare har även Högsta domstolen, HD, slagit fast att den här typen av dubbla förfaranden står i strid med rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. Men HD:s hållning har varit att rätten till resning eller annan gottgörelse för dem som drabbats bara gäller för fel som begåtts av staten efter den 10 februari 2009 – när en dom som tydliggjorde rättsläget kom från Europadomstolen.

Men nu gör alltså Europadomstolen en annan bedömning och öppnar för att människor som drabbats även före februari 2010 ska kunna få rättelse.

- Målet kan komma att få stor betydelse för tusentals människor som har drabbats av dubbla förfaranden i skattemål, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med advokat Börje Leidhammar, som tog ärendet till Europadomstolen.

- Domen är en viktig påminnelse om att grundläggande rättssäkerhetskrav också gäller på skatteområdet, avslutar Clarence Crafoord.

Europadomstolens dom 2014-11-27

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Vårdtagare mot Västerbottens läns landsting

KontoutdragLandsting läckte uppgifter om vårdbesök till bank

Västerbottens läns landsting har vid minst 27 tillfällen läckt uppgifter till en patients bank om var och när den enskilde sökt vård. På patientens kontoutdrag hos banken stod till exempel ”psykmottagning” och ”hud-mottagning”. Landstinget hade nämligen elektroniskt skickat information om hans vårdbesök till betaltjänstleverantören i samband med att han betalat sin patientavgift med kort. Nu kräver han skadestånd för den integritetskränkning han utsatts för.

- Dagens teknik ger större möjligheter än någonsin att samla information om enskilda människor och det är ofta oklart vad denna information kan komma att användas till. Klart är att det är fel av myndigheter att bidra till kartläggning av enskilda genom att röja sekretessbelagda uppgifter till utomstående, säger Alexandra Gillström, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för den drabbade patienten tillsammans med Sebastian Scheiman.

Landstinget i Västerbotten läckte uppgifter 27 gånger
Patienten har vid ett antal tillfällen uppsökt vård i Västerbotten, bland annat för utmattningssymptom. År 2008 uppmärksammade han för första gången att hans bank hade uppgifter om när och vid vilken specifik avdelning han hade sökt vård. På kontoutdragen hos banken stod exempelvis ”psykmottagning” och ”hudmottagning”.

Patienten upplevde stort obehag när han förstod att landstinget hade läckt uppgifter om hans vårdbesök till hans bank. Utöver sin generella oro för konsekvenser av att dessa känsliga uppgifter spritts utanför landstinget slogs han av tanken att informationen kanske skulle påverka banken inför förhandlingar om till exempel lånevillkor.

För att få ett stopp på läckan försökte han uppmärksamma landstingets politiker på det bristande personuppgiftsskyddet vid kortbetalningar. Men landstingsfullmäktige avslog i oktober 2010 förslagen om att ändra sina rutiner för att skydda patienters personliga integritet. Långt senare, först efter att Datainspektionen i oktober 2013 konstaterat att den aktuella behandlingen av personuppgifter strider mot lagen, ändrade landstinget sina rutiner vid kortbetalning.

Det hade då gått fyra år sedan patienten för första gången uppmärksammat att landstinget kränkt hans lagskyddade rätt till personlig integritet. Nu begär han ersättning med stöd av personuppgiftslagen för den kränkning han har utsatts för.

Nio landsting har haft olagliga rutiner
Centrum för rättvisa har genom en granskning kunnat konstatera att nio landsting har haft rutiner som är direkt olagliga. Det gäller Västerbottens läns landsting, Landstinget Blekinge, Landstinget Dalarna, Region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län, Stockholms läns landsting, Region Örebro län, Region Kronoberg och Region Gotland.

Trots Datainspektionens beslut år 2013 fortsatte två regioner, Region Gotland och Region Kronoberg, att läcka konfidentiell information om patienter och alltså bryta mot lagen. Det innebär att patienternas banker i dessa regioner fortsatt få uppgifter om vilka avdelningar som patienterna besökt. Efter skadeståndskravet i Västerbotten och avslöjanden i lokal media har man nu, i februari 2015, lovat att börja rätta till sina rutiner på Gotland respektive i Kronoberg.

Söker skadestånd
Myndigheter som på det här sättet kränker enskildas integritet ska ersätta drabbade enligt personuppgiftslagen.

- Det är bra att landstinget i Västerbotten har börjat följa lagen. Men skadan är redan skedd för den drabbade patienten – hans bank har redan uppgifter om att han har uppsökt till exempel psykiatrin. Och Region Gotland och Region Kronoberg har fortsatt bryta mot lagen. Det är viktigt att landstingen nu ger de människor som har drabbats den upprättelse som de har rätt till enligt lag, avslutar Alexandra Gillström.

Relaterat material
Kravbrev till Västerbottens läns landsting 2015-02-13
Datainspektionens beslut mot Karolinska 2013-10-14

I media

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Socialstyrelsens slutsats: ‘Det finns inga tidsfrister’

Bild SocialstyrelsenNär sjuksköterskor från andra EU-länder kommer till Sverige för att arbeta fastnar de i Socialstyrelsens långsamma maskineri. Istället för att arbeta går de arbetslösa i väntan på att Socialstyrelsen ska godkänna deras yrkeslegitimationer. I en tredjedel av fallen bryter myndigheten mot de tidsfrister som finns. Men enligt Socialstyrelsen gör man allting rätt.

 

Två sjuksköterskor som drabbats av Socialstyrelsens långsamma handläggning har med Centrum för rättvisas hjälp vänt sig till JK med varsin ansökan om skadestånd.

- Jag hoppas att kravet gör så att Socialstyrelsen skärper sig. Utbildade sjuksköterskor sitter hemma, som också jag gjorde, och väntar på att få jobba – det är kollegor som vi på min arbetsplats behöver, säger sjuksköterskan Eva-Maria Thiel.

Som svar på sjuksköterskornas skadeståndskrav skriver Socialstyrelsen att de tidsfrister som ställts upp i lagen inte kan gälla för handläggningen. Om fristerna skulle gälla skulle det ”ställa orimliga krav på myndigheter” skriver Socialstyrelsen som menar att det inte förekommit några som helst brister i handläggningen.

Centrum för rättvisa har idag svarat Socialstyrelsen hos JK.

- Socialstyrelsen säger att deras handläggning är helt felfri. Men hundratals sjuksköterskor kan vittna om motsatsen. Myndighetens tolkning av lagen håller inte – naturligtvis gäller de tidsfrister som ställts upp i lagen, säger Laura Eriksson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för sjuksköterskorna.

Yttranden hos Justitiekanslern:

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Karin Swanson ny kommunikations- och insamlingschef på Centrum för rättvisa

Karin Swanson ny kommunikations- och insamlingschef på Centrum för rättvisa

Centrum för rättvisa stärker sitt team genom att värva Karin Swanson till den nya rollen som kommunikations- och insamlingschef.

Karin Swanson är sedan 2013 seniorkonsult på PR-byrån Springtime. Hon har tidigare varit kampanjchef för Nya Moderaterna och arbetat som politisk sakkunnig och talskrivare till förre statsministern Fredrik Reinfeldt. Hon har en magisterexamen i statsvetenskap från Uppsala universitet.

 

 

 

- Jag är väldigt glad över den här rekryteringen. Vi vill nu stärka Centrum för rättvisas position i samhällsdebatten och mobilisera mer resurser för arbetet att driva principiellt viktiga rättsfall. Med sin breda och kvalificerade erfarenhet av opinions- och kampanjarbete är Karin Swanson rätt person att leda den satsningen. Dessutom har hon en energi och ett engagemang för människor som passar perfekt i vår verksamhet, säger Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord.

- Centrum för rättvisa är oerhört viktiga, såväl för alla de människor som får juridisk hjälp som för samhällsdebatten i stort. Jag är imponerad över deras arbete och ser verkligen fram emot att få vara med och utveckla det ytterligare. Målet är att stärka stiftelsens roll i debatten och få ännu fler att engagera sig för principerna om individens fri- och rättigheter, säger Karin Swanson.

Centrum för rättvisa är en ideell och oberoende stiftelse som värnar individens fri- och rättigheter. Vi ställer upp som ombud i rättsfall när enskilda drabbas av övertramp av stat och kommun, eller av privata parter som fack och arbetsgivare. Sedan starten 2002 har vi drivit över 150 rättsfall och vunnit i cirka 90 procent av dessa, inklusive flera fall i Högsta domstolen och Europadomstolen. Genom fallen har vi hjälpt över 2 500 personer.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Oroliga tider för de boende i Folkesta

Just nu råder stor oro bland de de boende i Folkesta. Om drygt två veckor riskerar de  nämligen att vara fast med värdelösa fastigheter som de inte kan sälja och som senare, om kommunens planer går igenom, blir till ett logistikområde. För att skydda sina rättigheter valde flera av familjerna att överklaga kommunens beslut som ligger till grund för att ändra området från ett bostadsområde logistik- och handelsområde. Men de förlorade i förvaltningsrätten och det erbjudande som kommunen tidigare gått med på, om att köpa fastigheterna av de som vill sälja, löper ut vid årsskiftet. Centrum för rättvisa har försökt att få kommunen att förlänga sitt erbjudande, åtminstone tills den förvaltningsrättsliga processen är över, men kommunens representanter har inte kunnat nås. Förvaltningsrättens dom har idag överklagats.

För att läsa mer om fallet, läs här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin