Regionerna Gotland och Kronoberg lovar sluta bryta mot lagen

Regionerna Gotland och Kronoberg lovar sluta bryta mot lagen

9 av 21 landsting och regioner i Sverige har läckt känsliga uppgifter om sina patienter när dessa betalat sina patientavgifter med kort. Bland annat har patienternas banker fått uppgifter om vilka avdelningar patienterna har besökt och därmed vilken vård de fått. En person i Västerbotten kräver nu, med hjälp av Centrum för rättvisa, skadestånd för den integritetskränkning som han har utsatts för.

- Enskilda måste kunna lita på att myndigheter hanterar deras uppgifter på ett lagligt sätt, säger Alexandra Gillström, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för den drabbade patienten tillsammans med Sebastian Scheiman, till bland annat Gotlands Tidningar.

Trots att Datainspektionen år 2013 konstaterade att den aktuella behandlingen av personuppgifter strider mot lagen fortsatte två regioner, Region Gotland och Region Kronoberg, att läcka konfidentiell information om sina patienter ända fram till i februari 2015. De två regionerna har nu efter nyheten om skadeståndskravet i Västerbotten och avslöjanden i lokal media lovat att rätta till sina rutiner.

Region Gotland uppger den 18 februari 2015 till SR P4 och till Gotlands Tidningar att man nu kommer att sluta läcka uppgifter när patienter besöker den psykiatriska kliniken. Tidigare har man gjort bedömningen att det var tillåtet att lämna information till banken om att patienterna besökt till exempel psykiatrin, trots Datainspektionens beslut.

Region Kronoberg uppgav tidigare till Centrum för rättvisa att man ändrat sina rutiner och börjat följa lagen redan i samband med Datainspektionens beslut år 2013. Smålandsposten kunde dock den 19 februari 2015 avslöja att skyddad information ändå fortsatt läcka från landstinget. Region Kronoberg uppger till tidningen att de i samband med Datainspektionens beslut gav sin bank instruktioner om att ändra rutinerna – men så skedde aldrig. Regionen vill inte svara på hur detta kan komma sig, men lovar att ta tag i frågan igen och se till att rutinerna verkligen ändras denna gång.

- Det är bra att nu samtliga landsting och regioner börjar följa lagen, men skadan är redan skedd för många enskilda. Det är viktigt att landstingen och regionerna nu ger de människor som drabbats den upprättelse som de har rätt till enligt lag, avslutar Alexandra Gillström.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Regionerna Gotland och Kronoberg lovar sluta bryta mot lagen

Tidningar Vårdtagare mot VLL9 av 21 landsting och regioner i Sverige har läckt känsliga uppgifter om sina patienter när dessa betalat sina patientavgifter med kort. Bland annat har patienternas banker fått uppgifter om vilka avdel-ningar patienterna har besökt och därmed vilken vård de fått. En person i Västerbotten kräver nu, med hjälp av Centrum för rättvisa, skadestånd för den integritetskränkning som han har utsatts för.

- Enskilda måste kunna lita på att myndigheter hanterar deras uppgifter på ett lagligt sätt, säger Alexandra Gillström, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för den drabbade patienten tillsammans med Sebastian Scheiman, till bland annat Gotlands Tidningar.

Trots att Datainspektionen år 2013 konstaterade att den aktuella behandlingen av personuppgifter strider mot lagen fortsatte två regioner, Region Gotland och Region Kronoberg, att läcka konfidentiell information om sina patienter ända fram till i februari 2015. De två regionerna har nu efter nyheten om skadeståndskravet i Västerbotten och avslöjanden i lokal media lovat att rätta till sina rutiner.

Region Gotland uppger den 18 februari 2015 till SR P4 och till Gotlands Tidningar att man nu kommer att sluta läcka uppgifter när patienter besöker den psykiatriska kliniken. Tidigare har man gjort bedömningen att det var tillåtet att lämna information till banken om att patienterna besökt till exempel psykiatrin, trots Datainspektionens beslut.

Region Kronoberg uppgav tidigare till Centrum för rättvisa att man ändrat sina rutiner och börjat följa lagen redan i samband med Datainspektionens beslut år 2013. Smålandsposten kunde dock den 19 februari 2015 avslöja att skyddad information ändå fortsatt läcka från landstinget. Region Kronoberg uppger till tidningen att de i samband med Datainspektionens beslut gav sin bank instruktioner om att ändra rutinerna – men så skedde aldrig. Regionen vill inte svara på hur detta kan komma sig, men lovar att ta tag i frågan igen och se till att rutinerna verkligen ändras denna gång.

- Det är bra att nu samtliga landsting och regioner börjar följa lagen, men skadan är redan skedd för många enskilda. Det är viktigt att landstingen och regionerna nu ger de människor som drabbats den upprättelse som de har rätt till enligt lag, avslutar Alexandra Gillström.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Kritik att försvaga enskildas klagorätt till Europadomstolen

Council of Europe CreditsCentrum för rättvisa är kritiskt till ytterligare försämringar av enskildas klagorätt till Europadomstolen

I ett utkast till proposition föreslår regeringen att klagofristen ska minska från sex till fyra månader och att Europadomstolen ska få utökade möjligheter att avvisa klagomål. Centrum för rättvisa bedömer att dessa åtgärder ökar inslagen av formalism och riskerar att medföra en försämring av kvaliteten på klagomålen. I förlängningen undergrävs konventionsrättigheternas betydelse.

- Europadomstolen har i mångt och mycket kommit till bukt med sin höga arbetsbörda. Istället för att fortsätta med kvantitativa reformer som beskär rättssäkerheten och enskildas klagorätt är det dags att sätta fokus på kvalitativa reformer så att mer komplicerade mål handläggs inom rimlig tid och fyller sin prejudicerande funktion, menar Anna Rogalska Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa som författat remissyttrandet om utkast till proposition å Centrum för rättvisas vägnar.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här

Läs utkastet till proposition Ändringsprotokoll 15 här

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Tyresöbor slipper betala gatukostnader

Anna-Karin Lundberg bor i området Nyfors i Tyresö kommun. Kommunen vill exploatera den mark man äger i området och bygga radhus. Då behövs också nya vägar i området – och dessa vill kommunen att Anna-Karin Lundberg och hennes grannar ska vara med och betala. För Anna-Karin Lundberg innebär kommunens förslag att hon kan komma att tvingas betala ca 100 000 kr för vägarna, vilket i sin tur kan leda till att hon tvingas lämna sitt hem. Men Anna-Karin Lundberg och hennes grannar överklagade detaljplanen som ligger till grund för att Tyresö kommun ska exploatera området. Den 16 februari 2015 höll Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt syn i området och tre dagar senare, den 19 februari 2015, upphävde domstolen detaljplanen. Det innebär att Anna-Karin Lundberg och hennes grannar slipper betala de gatukostnader som kommunen föreslagit.

- Det här beskedet är självklart en oerhörd lättnad för Anna-Karin som länge levt under hotet att vara tvungen att sälja sitt hem, säger Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Anna-Karin Lundberg tillsammans med Clarence Crafoord.

Läs domen här:  Dom från Mark- och Miljödomstolen Anna-Karin Lundberg

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Lucky Dev mot Sverige

Svenska staten fälls i Europadomstolen

Council of Europe Credits

Europadomstolen har fällt svenska staten för brott mot rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. I fallet hade en kvinna från Stockholm åtalats för skattebrott – anklagelser som hon sedan kom att frias ifrån. Samtidigt hade hon påförts skattetillägg i en parallell process som fortsatte även efter att hon friats i skattebrottsprocessen. Detta stod i strid med Europakonventionen och kvinnan tillerkänns nu 2 000 euro i skadestånd av Europadomstolen.

Tidigare har även Högsta domstolen, HD, slagit fast att den här typen av dubbla förfaranden står i strid med rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. Men HD:s hållning har varit att rätten till resning eller annan gottgörelse för dem som drabbats bara gäller för fel som begåtts av staten efter den 10 februari 2009 – när en dom som tydliggjorde rättsläget kom från Europadomstolen.

Men nu gör alltså Europadomstolen en annan bedömning och öppnar för att människor som drabbats även före februari 2010 ska kunna få rättelse.

- Målet kan komma att få stor betydelse för tusentals människor som har drabbats av dubbla förfaranden i skattemål, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med advokat Börje Leidhammar, som tog ärendet till Europadomstolen.

- Domen är en viktig påminnelse om att grundläggande rättssäkerhetskrav också gäller på skatteområdet, avslutar Clarence Crafoord.

Europadomstolens dom 2014-11-27

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Vårdtagare mot Västerbottens läns landsting

KontoutdragLandsting läckte uppgifter om vårdbesök till bank

Västerbottens läns landsting har vid minst 27 tillfällen läckt uppgifter till en patients bank om var och när den enskilde sökt vård. På patientens kontoutdrag hos banken stod till exempel ”psykmottagning” och ”hud-mottagning”. Landstinget hade nämligen elektroniskt skickat information om hans vårdbesök till betaltjänstleverantören i samband med att han betalat sin patientavgift med kort. Nu kräver han skadestånd för den integritetskränkning han utsatts för.

- Dagens teknik ger större möjligheter än någonsin att samla information om enskilda människor och det är ofta oklart vad denna information kan komma att användas till. Klart är att det är fel av myndigheter att bidra till kartläggning av enskilda genom att röja sekretessbelagda uppgifter till utomstående, säger Alexandra Gillström, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för den drabbade patienten tillsammans med Sebastian Scheiman.

Landstinget i Västerbotten läckte uppgifter 27 gånger
Patienten har vid ett antal tillfällen uppsökt vård i Västerbotten, bland annat för utmattningssymptom. År 2008 uppmärksammade han för första gången att hans bank hade uppgifter om när och vid vilken specifik avdelning han hade sökt vård. På kontoutdragen hos banken stod exempelvis ”psykmottagning” och ”hudmottagning”.

Patienten upplevde stort obehag när han förstod att landstinget hade läckt uppgifter om hans vårdbesök till hans bank. Utöver sin generella oro för konsekvenser av att dessa känsliga uppgifter spritts utanför landstinget slogs han av tanken att informationen kanske skulle påverka banken inför förhandlingar om till exempel lånevillkor.

För att få ett stopp på läckan försökte han uppmärksamma landstingets politiker på det bristande personuppgiftsskyddet vid kortbetalningar. Men landstingsfullmäktige avslog i oktober 2010 förslagen om att ändra sina rutiner för att skydda patienters personliga integritet. Långt senare, först efter att Datainspektionen i oktober 2013 konstaterat att den aktuella behandlingen av personuppgifter strider mot lagen, ändrade landstinget sina rutiner vid kortbetalning.

Det hade då gått fyra år sedan patienten för första gången uppmärksammat att landstinget kränkt hans lagskyddade rätt till personlig integritet. Nu begär han ersättning med stöd av personuppgiftslagen för den kränkning han har utsatts för.

Nio landsting har haft olagliga rutiner
Centrum för rättvisa har genom en granskning kunnat konstatera att nio landsting har haft rutiner som är direkt olagliga. Det gäller Västerbottens läns landsting, Landstinget Blekinge, Landstinget Dalarna, Region Jönköpings län, Landstinget i Kalmar län, Stockholms läns landsting, Region Örebro län, Region Kronoberg och Region Gotland.

Trots Datainspektionens beslut år 2013 fortsatte två regioner, Region Gotland och Region Kronoberg, att läcka konfidentiell information om patienter och alltså bryta mot lagen. Det innebär att patienternas banker i dessa regioner fortsatt få uppgifter om vilka avdelningar som patienterna besökt. Efter skadeståndskravet i Västerbotten och avslöjanden i lokal media har man nu, i februari 2015, lovat att börja rätta till sina rutiner på Gotland respektive i Kronoberg.

Söker skadestånd
Myndigheter som på det här sättet kränker enskildas integritet ska ersätta drabbade enligt personuppgiftslagen.

- Det är bra att landstinget i Västerbotten har börjat följa lagen. Men skadan är redan skedd för den drabbade patienten – hans bank har redan uppgifter om att han har uppsökt till exempel psykiatrin. Och Region Gotland och Region Kronoberg har fortsatt bryta mot lagen. Det är viktigt att landstingen nu ger de människor som har drabbats den upprättelse som de har rätt till enligt lag, avslutar Alexandra Gillström.

Relaterat material
Kravbrev till Västerbottens läns landsting 2015-02-13
Datainspektionens beslut mot Karolinska 2013-10-14

I media

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Socialstyrelsens slutsats: ‘Det finns inga tidsfrister’

Bild SocialstyrelsenNär sjuksköterskor från andra EU-länder kommer till Sverige för att arbeta fastnar de i Socialstyrelsens långsamma maskineri. Istället för att arbeta går de arbetslösa i väntan på att Socialstyrelsen ska godkänna deras yrkeslegitimationer. I en tredjedel av fallen bryter myndigheten mot de tidsfrister som finns. Men enligt Socialstyrelsen gör man allting rätt.

 

Två sjuksköterskor som drabbats av Socialstyrelsens långsamma handläggning har med Centrum för rättvisas hjälp vänt sig till JK med varsin ansökan om skadestånd.

- Jag hoppas att kravet gör så att Socialstyrelsen skärper sig. Utbildade sjuksköterskor sitter hemma, som också jag gjorde, och väntar på att få jobba – det är kollegor som vi på min arbetsplats behöver, säger sjuksköterskan Eva-Maria Thiel.

Som svar på sjuksköterskornas skadeståndskrav skriver Socialstyrelsen att de tidsfrister som ställts upp i lagen inte kan gälla för handläggningen. Om fristerna skulle gälla skulle det ”ställa orimliga krav på myndigheter” skriver Socialstyrelsen som menar att det inte förekommit några som helst brister i handläggningen.

Centrum för rättvisa har idag svarat Socialstyrelsen hos JK.

- Socialstyrelsen säger att deras handläggning är helt felfri. Men hundratals sjuksköterskor kan vittna om motsatsen. Myndighetens tolkning av lagen håller inte – naturligtvis gäller de tidsfrister som ställts upp i lagen, säger Laura Eriksson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för sjuksköterskorna.

Yttranden hos Justitiekanslern:

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Karin Swanson ny kommunikations- och insamlingschef på Centrum för rättvisa

Karin Swanson ny kommunikations- och insamlingschef på Centrum för rättvisa

Centrum för rättvisa stärker sitt team genom att värva Karin Swanson till den nya rollen som kommunikations- och insamlingschef.

Karin Swanson är sedan 2013 seniorkonsult på PR-byrån Springtime. Hon har tidigare varit kampanjchef för Nya Moderaterna och arbetat som politisk sakkunnig och talskrivare till förre statsministern Fredrik Reinfeldt. Hon har en magisterexamen i statsvetenskap från Uppsala universitet.

 

 

 

- Jag är väldigt glad över den här rekryteringen. Vi vill nu stärka Centrum för rättvisas position i samhällsdebatten och mobilisera mer resurser för arbetet att driva principiellt viktiga rättsfall. Med sin breda och kvalificerade erfarenhet av opinions- och kampanjarbete är Karin Swanson rätt person att leda den satsningen. Dessutom har hon en energi och ett engagemang för människor som passar perfekt i vår verksamhet, säger Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord.

- Centrum för rättvisa är oerhört viktiga, såväl för alla de människor som får juridisk hjälp som för samhällsdebatten i stort. Jag är imponerad över deras arbete och ser verkligen fram emot att få vara med och utveckla det ytterligare. Målet är att stärka stiftelsens roll i debatten och få ännu fler att engagera sig för principerna om individens fri- och rättigheter, säger Karin Swanson.

Centrum för rättvisa är en ideell och oberoende stiftelse som värnar individens fri- och rättigheter. Vi ställer upp som ombud i rättsfall när enskilda drabbas av övertramp av stat och kommun, eller av privata parter som fack och arbetsgivare. Sedan starten 2002 har vi drivit över 150 rättsfall och vunnit i cirka 90 procent av dessa, inklusive flera fall i Högsta domstolen och Europadomstolen. Genom fallen har vi hjälpt över 2 500 personer.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Oroliga tider för de boende i Folkesta

Just nu råder stor oro bland de de boende i Folkesta. Om drygt två veckor riskerar de  nämligen att vara fast med värdelösa fastigheter som de inte kan sälja och som senare, om kommunens planer går igenom, blir till ett logistikområde. För att skydda sina rättigheter valde flera av familjerna att överklaga kommunens beslut som ligger till grund för att ändra området från ett bostadsområde logistik- och handelsområde. Men de förlorade i förvaltningsrätten och det erbjudande som kommunen tidigare gått med på, om att köpa fastigheterna av de som vill sälja, löper ut vid årsskiftet. Centrum för rättvisa har försökt att få kommunen att förlänga sitt erbjudande, åtminstone tills den förvaltningsrättsliga processen är över, men kommunens representanter har inte kunnat nås. Förvaltningsrättens dom har idag överklagats.

För att läsa mer om fallet, läs här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Småhusägare i Partille kräver pengarna tillbaka för gatukostnader

Lars-Erik och Christina BILDI detaljplanen för Norra Hultet beslutade Partille kommun att förtäta området genom nybyggnation. Som en del av detaljplaneringen skulle gatunätet underhållas och i vissa delar nyanläggas. Kommunfullmäktige beslutade att låta de boende i området ta smällen för gatukostnaderna. Fakturorna uppgår till 100 000-tals kronor per fastighet.

- Vi företräder ett par som har bott i Norra Hultet sedan sjuttiotalet. Gatukostnaderna kom som en överraskning för dem, eftersom det redan gick en asfalterad väg till deras hus. De hade sett fram mot att gå i pension skuldfria. Nu har de istället tvingats belåna huset på nytt för att kunna betala över 300 000 kronor för kommunens gatukostnader, säger Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa och ombud tillsammans med Kristina Erlandsson.

De flesta kommuner i Sverige finansierar sina vägprojekt genom skatten. Partille kommun tillhör en minoritet som istället tvingar privatpersoner att betala hundratusentals kronor i gatukostnader. Att vissa Partillebor drabbas på det här sättet har sin bakgrund i ett beslut som Partille kommun fattade för över 30 år sedan vilket möjliggör gatukostnadsuttag än idag. Centrum för rättvisas klienter vänder sig nu till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt för att kräva pengarna tillbaka.

- Våra klienter menar att deras äganderätt kränktes när de tvingades betala 100 000-tals kronor för något de varken bett om eller hade behov av, avslutar Sebastian Scheiman.

 

Läs mer om fallet här: http://centrumforrattvisa.se/?p=5886

Läs mer om gatukostnader här:http://centrumforrattvisa.se/wp-content/uploads/20…

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin