Sjuksköterskor hindras att jobba

Rapport EU ssk NYDen långsamma handläggningen vid Socialstyrelsen gör att personer som har haft rätt utbildning för att kunna utöva sjuksköterskeyrket i Sverige istället har gått arbetslösa. Deras inträde på arbetsmarknaden har försenats i onödan. Centrum för rättvisa sätter idag igång två nya fall, och företräder två sjuksköterskor som vänder sig till JK med en ansökan om skadestånd för den förlust de har lidit.

 

Se Rapports inslag om sjuksköterskan Iouliana Ntemo här och Nordnytts inslag om Eva-Maria Thiel här.

Socialstyrelsen är den myndighet i Sverige som utfärdar sjuksköterskelegitimationer. Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel är utbildade sjuksköterskor i Grekland respektive Tyskland. De har båda arbetat som sjuksköterskor i sina hemländer i många år.

Men när de flyttade till Sverige möttes de av arbetslöshet. Anledningen var att Socialstyrelsen dröjde med att fatta beslut om deras ansökningar om svensk sjuksköterskelegitimation trots att de hade rätt utbildning.

- Centrum för rättvisas granskning visar att Socialstyrelsen har brutit mot lagen i nästan en tredjedel av fallen. Det har tagit alldeles för lång tid. Det gör att många går arbetslösa i onödan, säger Aschtar Yakob, jurist på Centrum för rättvisa, som är ombud för Iouliana och Eva-Maria tillsammans med Sebastian Scheiman och Clarence Crafoord.

Både Iouliana och Eva-Maria började jobba som sjuksköterskor direkt efter att de väl hade fått sina svenska legitimationer. Sjuksköterskorna begär nu skadestånd hos JK för den förlust de lidit på grund av Socialstyrelsens lagbrott vid handläggningen av deras ansökningar. Men det är främst förhoppningen om att bana väg för andra arbetslösa sjuksköterskor som driver de två kvinnorna.

- Jag hoppas att kravet gör så att Socialstyrelsen skärper sig. Utbildade sjuksköterskor sitter hemma, som också jag gjorde, och väntar på att få jobba – det är kollegor som vi på min arbetsplats behöver, säger Eva-Maria Thiel.

Läs mer om fallet här.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel mot Socialstyrelsen

Eva-Maria från NordnyttSjuksköterskor hindras att jobba

Den långsamma handläggningen vid Socialstyrelsen gör att personer som har haft rätt utbildning för att kunna utöva sjuksköterskeyrket i Sverige istället har gått arbetslösa. Deras inträde på arbetsmarknaden har försenats i onödan. Centrum för rättvisa företräder nu två sjuksköterskor som vänder sig till JK med en ansökan om skadestånd för den förlust de har lidit.

Socialstyrelsen är den myndighet i Sverige som utfärdar sjuksköterskelegitimationer. Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel är utbildade sjuksköterskor i Grekland respektive Tyskland. De har båda arbetat som sjuksköterskor i sina hemländer i många år.

Iouliana och Eva-Maria flyttade till Sverige av olika anledningar, men de har båda ett stort intresse för Sverige – Iouliana kunde till och med prata svenska redan innan hon flyttade till Sverige. Ingen av dem trodde att det skulle bli något problem för dem att få jobba som sjuksköterska i sitt nya hemland, och de hade hört att det fanns en stor efterfrågan på deras kompetens här i landet.

Men väl i Sverige möttes de av arbetslöshet. Anledningen var att Socialstyrelsen dröjde med att fatta beslut om deras ansökningar om svensk sjuksköterskelegitimation trots att de hade rätt utbildning.

Vad säger lagen?
Enligt såväl EU-rätten som svensk rätt har personer som är legitimerade sjuksköterskor i andra EU-länder rätt att ansöka om att få även en svensk legitimation. Ansökan skickas in till Socialstyrelsen som ska handlägga ansökan skyndsamt. Inom en månad från att ansökan har kommit in ska Socialstyrelsen skicka ut ett bekräftelsebrev samt i förekommande fall ett kompletteringskrav. Socialstyrelsen ska fatta ett beslut om sjuksköterskans ansökan absolut senast tre månader från att ansökan var komplett.

Fick vänta för länge
Iouliana Ntemo, som nu bor i Södertälje, fick vänta ett halvår för länge på sin sjuksköterskelegitimation. Under tiden var hon arbetslös med undantag för en period där hon fick en deltidsanställning som städerska.

Eva-Maria Thiel, som nu bor i Kalix, fick vänta nästan fem månader för länge på sin sjuksköterskelegitimation. Även för Eva-Maria innebar detta att hon fick ta deltids- och timanställningar, istället för att arbeta som sjuksköterska som hon är utbildad till.

Både Iouliana och Eva-Maria började jobba som sjuksköterskor direkt efter att de väl hade fått sina svenska legitimationer.

Socialstyrelsen bryter mot lagen i 32 % av fallen
Det som har hänt Iouliana och Eva-Maria är på intet sätt unikt – tvärtom är det en verklighet som möter många av de sjuksköterskor som kommer till Sverige för att jobba.

När Centrum för rättvisa granskade hur ofta tidsfristerna om en månad för kompletteringskrav samt tre månader för beslut av komplett ansökan överskreds, visade det sig att Socialstyrelsen överskrider någon av dessa två tidsfrister i 32 procent av fallen.

- I nästan en tredjedel av fallen har Socialstyrelsen brutit mot lagen. Det har tagit alldeles för lång tid. Det gör att många går arbetslösa i onödan, säger Aschtar Yakob, jurist på Centrum för rättvisa, som är ombud för Iouliana och Eva-Maria tillsammans med Sebastian Scheiman och Clarence Crafoord.

Kräver ersättning för förlorad inkomst
Socialstyrelsens långsamma handläggning har flera gånger utsatts för kritik från såväl Justitieombudsmannen, JO, som av media de senaste åren. Iouliana och Eva-Maria begär nu skadestånd hos JK för den förlust de lidit på grund av Socialstyrelsens lagbrott vid handläggningen av deras ansökningar. Men det är främst förhoppningen om att bana väg för andra arbetslösa sjuksköterskor som driver de två kvinnorna.

- Jag hoppas att kravet gör så att Socialstyrelsen skärper sig. Utbildade sjuksköterskor sitter hemma, som också jag gjorde, och väntar på att få jobba – det är kollegor som vi på min arbetsplats behöver, säger Eva-Maria Thiel.

 

Relaterat material

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Tar strid för sin pappa

akutmottagningen  ing 60, Akademiska sjukhusetSjukhusfilmningsfallet har idag upptagit UNT:s förstasida – läs om hur dottern ”Tar strid för sin pappa”.

I fallet filmades en döende cancerpatient utan tillstånd på Akademiska sjukhuset i Uppsala och filmmaterialet blev sedan till dokusåpa i TV.

Familjen förlorade processen i tingsrätten och om två veckor ska hovrätten pröva målet. Enligt tingsrättens dom ska familjen betala 740 000 kr till landstinget för de kostnader det haft för sin advokat. Men landstingets chefsjurist Jens Larsson säger idag till UNT att det är produktionsbolaget Titan som stått för advokaten – ”Jag har också säkrat skattebetalarnas pengar genom ett avtal med Titan…

Rättegången i hovrätten är den 29-30 oktober.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Studenter – sök vår uppsatspraktik VT15!

till hemsidan rätt storlek

Om du väljer att skriva din examensuppsats om fri- och rättigheter i vår har du möjlighet att vara på Centrum för rättvisa under uppsatsperioden. Praktikanterna får arbeta som biträdande jurister och arbeta med rättsfall, research, underlag för media m.m. Eftersom vi vet att uppsatsen tar mycket tid i anspråk kan du få ägna dig åt skrivandet i den mån du önskar.

Praktikens längd kommer vi överens om gemensamt men vi rekommenderar minst tio veckor. Vi tar emot ungefär fyra praktikanter fördelat under hela vårterminen.

Info och kontakt

Relevanta kurser i europarätt, konstitutionell rätt, processrätt, skadeståndsrätt m.m. är meriterande, men det viktigaste är att du har ett intresse för individens fri- och rättigheter.

Tillsättning av praktikplatserna sker löpande och vi rekommenderar att du inkommer med din ansökan senast den 14 november. Din ansökan ska innehålla ett personligt brev, CV och betyg. Skicka in din ansökan till studentansvariga Aschtar Yakob, e-post aschtar.yakob@centrumforrattvisa.se.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

HD prövar Byggnads ansvar för olaglig blockad

byggnadsHögsta domstolen prövar fackförbundet Byggnads ansvar för olaglig blockad

Byggnads försökte genom stridsåtgärder tvinga Henrik Gustavsson att skriva på ett kollektivavtal som enligt Europadomstolen var olagligt. Byggnads olagliga blockad ledde till att Henrik Gustavsson gick i konkurs med sin byggfirma och han tvingades att själv betala hundratusentals kronor av företagets skulder ur egen ficka. Därför stämde Henrik Gustavsson Byggnads i domstol och krävde skadestånd.

Högsta domstolen har idag meddelat prövningstillstånd i målet Henrik Gustavsson mot Byggnads. För första gången kommer Högsta domstolen nu att pröva frågan om det överhuvudtaget är möjligt att hålla organisationer på arbetsmarknaden – dvs. fackförbund och arbetsgivarorganisationer – ansvariga för deras övertramp av fri- och rättigheter.

- Det är välkommet att HD tar upp Henrik Gustavssons fall till prövning. Vi kommer nu att få ett svar på frågan om man som enskild i Sverige kan få upprättelse när mäktiga parter på arbetsmarknaden gjort intrång i ens grundläggande fri- och rättigheter, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson tillsammans med Sebastian Scheiman och Gunnar Strömmer.

Byggnads, som vunnit i underinstanserna, vill att ansvaret för det som hänt Henrik Gustavsson ska ligga på staten – och inte på Byggnads.

-  Byggnads måste ta ansvar för konsekvenserna av sina metoder. Det är orimligt att lasta över det ansvaret på skattebetalarna, säger Clarence Crafoord.

Läs mer om fallet här.

HD:s beslut att meddela prövningstillstånd, 2014-09-24

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Vinn Midander-Lönnstipendiet om 25 000 kr

sommarpraktikHar du skrivit examensuppsats i juridik om fri- och rättigheter? Ansök om 2014 års Midander-Lönnstipendium senast den 27 oktober 2014.

För att uppmuntra och uppmärksamma studier av fri- och rättigheter delar Centrum för rättvisa varje år ut Midander-Lönnstipendiet till den sökande som har skrivit den bästa examensuppsatsen i juridik om individuella fri- och rättigheter.

Stipendiet uppgår till 25 000 kronor och uppsatsens ämne kan vara processrätt, skadeståndsrätt, EU-rätt, förvaltningsrätt, konstitutionell rätt och så vidare men kärnfrågan måste vara tydligt relaterad till individuella fri- och rättigheter.

Läs mer om stipendiet här.

Du skickar din ansökan per post till Centrum för rättvisa, Box 2215, 103 15 Stockholm eller per e-post till aschtar.yakob@centrumforrattvisa.se senast den 27 oktober. Ansökan ska innehålla uppsats och betygskopia. Vill du tipsa om en uppsatsförfattare som borde få stipendiet? Maila författarens namn och lärosäte till studentansvariga Aschtar Yakob.

Vi ser fram emot din ansökan!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Bli STIPENDIAT vid Centrum för rättvisa

stipendiat bildVill du ägna ett år av din juristkarriär åt rättighetsprocesser?

Bli STIPENDIAT vid Centrum för rättvisa – sista ansökningsdag 15 september 2014.

 

Vi söker dig som efter juristexamen har några års arbetslivserfarenhet från domstol, advokatbyrå, universitet eller motsvarande. Du är en skicklig jurist med stort intresse av rättighetsfrågor. Du har ett engagemang för de värderingar som bär upp skyddet för individen och för människor som är i behov av hjälp för att ta tillvara på sina rättigheter.

Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål ger ut ett årligt stipendium på 300 000 kronor till en yngre jurist ägnat att finansiera forskningsarbete utifrån processer som rör konstitutionell rätt, europarätt och processrätt under ett års tid inom ramen för Centrum för rättvisas verksamhet. Stipendiet är personligt och skattefritt.

Stipendiaten arbetar tillsammans med Centrum för rättvisas jurister och har en praktisk inriktning. Fokus ligger på frågor om likabehandling, föreningsfrihet, rättssäkerhet, äganderätt, näringsfrihet och personlig integritet. På dessa rättsområden ska stipendiaten

  • göra rättsutredningar och inlagor till domstol,
  • göra research avseende nya presumtiva rättsfall,
  • skriva artiklar till juridiska tidskrifter och andra medier samt
  • med andra medel främja debatt, forskning och utbildning.

Den tänkta stipendieperioden är 1 november 2014–31 oktober 2015, men exakt tidsperiod kan diskuteras. Tjänsten finns i Stockholm.

Ansökan ska innehålla:

  • Personligt brev om varför du vill ha stipendiet
  • Meritförteckning med referenser
  • Betyg från juristutbildningen
  • Angivelse om tidpunkt då du kan börja arbetet

Sista ansökningsdag är den 15 september 2014.

Ansökan skickas med e-post till Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord, clarence.crafoord@centrumforrattvisa.se. Frågor om stipendiet besvaras av honom per e-post eller telefon 073-679 16 89.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Bli TRAINEE vid Centrum för rättvisa

Bild traineeVill du arbeta ett år med rättighetsprocesser direkt efter examen? 

Bli TRAINEE vid Centrum för rättvisa – sista ansökningsdag 15 september 2014.

 

Vi söker dig som just har avlagt juristexamen med goda studieresultat och har ett stort intresse för rättighetsfrågor. Du har ett engagemang för de värderingar som bär upp skyddet för individen och för människor som är i behov av hjälp för att ta tillvara på sina rättigheter.

Som trainee arbetar du tillsammans med våra jurister i centrets fall och processer. Du får göra rättsutredningar, skriva inlagor, göra research, ta fram underlag för media med mera.

Du får lön m.m. som motsvarar villkoren för en nyanställd tingsnotarie.

Den tänkta traineeperioden är 1 november 2014–31 oktober 2015, men exakta tider kan diskuteras. Tjänsten finns i Stockholm.

Ansökan ska innehålla:

  • Personligt brev om varför du vill ha traineejobbet
  • Meritförteckning med referenser
  • Betyg från juristutbildningen
  • Angivelse om tidpunkt då du kan börja arbetet

 Sista ansökningsdag är den 15 september 2014.

Ansökan skickas med e-post till Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord, clarence.crafoord@centrumforrattvisa.se. Frågor om traineetjänsten besvaras av honom per e-post eller telefon 073-679 16 89.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Läs om årets fri- och rättighetsinternat!

Internatdeltagare 2014

Årets internatdeltagare tillsammans med Centrum för rättvisas jurister

Förra veckan genomförde Centrum för rättvisa sitt elfte årliga fri- och rättighetsinternat. Landets 28 skarpaste juriststudenter samlades för att under fyra dagar diskutera den senaste rättsutvecklingen på fri- och rättighetsområdet.

Internatet ägde rum på konferensanläggningen Lovik på Lidingö och i det fullspäckade schemat återfanns föreläsningar av tunga namn inom juristvärlden, blandat med interaktiva workshops.

Ramberg 2014

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg i diskussion med Centrum för rättvisas Clarence Crafoord om bl.a. terroristlagstiftningars påverkan på den personliga integriteten.

Munck 2014

Tidigare ordförande för Högsta domstolen Johan Munck föreläser om Europakonventionens genombrott genom decennierna.

 Internat 2014 diskussion

Studenterna deltog i djupgående workshops där de fick diskutera Centrum för rättvisas just nu viktigaste fall, bl.a. det pågående sjukhusfilmningsfallet. De deltog också i en Case study anordnad tillsammans med Mannheimer Swartling och delägaren Kristoffer Löf.

 Andra föreläsare under internatet var justitiekansler Anna Skarhed, professor i rättsvetenskap och tidigare justitieråd Bertil Bengtsson, professor i civilrätt Mårten Schultz, professor i rättsvetenskap Joakim Nergelius, advokat Percy Bratt, och advokat Gunnar Strömmer som också är Centrum för rättvisas grundare.

Vid sidan om föreläsningarna fick studenterna också tillfälle att träffa flera av Centrum för rättvisas klienter. Klienterna berättade om sina situationer och vad som har drivit dem att fortsätta trots att rättsprocesserna tar flera år i anspråk.

Vittnesmål 2014

Blake Pettersson i samtal med Clarence Crafoord. Blake har kämpat hela vägen upp till Sveriges två högsta instanser – först för att få tillbaka sitt medborgarskap i Högsta förvaltningsdomstolen och sedan för att få skadestånd i Högsta domstolen för den rättighetskränkning som han utsatts för. ”Att få tillbaka medborgarskapet var en lättnad, men att få skadestånd och rätt i HD för grundlagsbrottet – det kändes som upprättelse”.

- För Centrum för rättvisa är fri- och rättighetsinternatet bland det viktigaste i vår verksamhet och vi är stolta över att kunna erbjuda det som en del av vårt studentprogram, säger Aschtar Yakob, studentansvarig vid Centrum för rättvisa och ansvarig för internatet tillsammans med Alexandra Gillström.

 Läs mer om studentverksamheten här

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Fullsatt på Nordiska juristmötet i Oslo

Fullsatt på Nordiska juristmötet i Oslo

Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord höll den 21 augusti ett anförande på Nordiska juristmötet (NJM) i Oslo, baserat på hans skrivna referat till samma möte. Intresset var överväldigande. Över 100 nordiska jurister, inbegripet justitieråd och myndighetschefer, tog plats i salen för att höra honom tala om individens rätt mot stat, fack och arbetsgivarorganisationer med utgångspunkt i Europakonventionen. Men trots att folk satt i trappor och gångar fick inte alla plats – ytterligare 50-talet jurister fick vända i dörren.

NJM är en nordisk juristkonferens som anordnas vart tredje år. Clarence Crafoord hade bjudits in att skriva och föredra en artikel på temat ”Kan underlåten myndighetsutövning leda till skadeståndsansvar?”. Frågan besvarades med utgångspunkt i Europakonventionen, som är gemensam för de nordiska länderna.

En central fråga för anförandet var vad man som enskild kan förvänta sig av staten i olika situationer. Vilka uppgifter är det allmänna skyldigt att utföra? Och vilken myndighetsutövning har en individ rätt att förvänta sig? En del av svaret finns i Europakonventionen – staten har en skyldighet att se till att enskildas rättigheter skyddas, även i förhållande till andra enskilda. Det innebär att staten inte kan stå och se på när en person stör eller hindrar en annan persons rättigheter – utan staten måste ingripa, med myndighetsutövning eller på andra sätt, för att skydda den angripna människan. Det här har betydelse för förhållandena på den svenska arbetsmarknaden, bland annat. Staten kan inte vara passiv när arbetsgivarorganisationer eller fackförbund stör enskildas rätt till exempelvis negativ föreningsfrihet eller äganderätt.

Hela referatet finns att läsa här.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin