Vinn Midander-Lönnstipendiet om 25 000 kr

sommarpraktikHar du skrivit examensuppsats i juridik om fri- och rättigheter? Ansök om 2014 års Midander-Lönnstipendium senast den 27 oktober 2014.

För att uppmuntra och uppmärksamma studier av fri- och rättigheter delar Centrum för rättvisa varje år ut Midander-Lönnstipendiet till den sökande som har skrivit den bästa examensuppsatsen i juridik om individuella fri- och rättigheter.

Stipendiet uppgår till 25 000 kronor och uppsatsens ämne kan vara processrätt, skadeståndsrätt, EU-rätt, förvaltningsrätt, konstitutionell rätt och så vidare men kärnfrågan måste vara tydligt relaterad till individuella fri- och rättigheter.

Läs mer om stipendiet här.

Du skickar din ansökan per post till Centrum för rättvisa, Box 2215, 103 15 Stockholm eller per e-post till aschtar.yakob@centrumforrattvisa.se senast den 27 oktober. Ansökan ska innehålla uppsats och betygskopia. Vill du tipsa om en uppsatsförfattare som borde få stipendiet? Maila författarens namn och lärosäte till studentansvariga Aschtar Yakob.

Vi ser fram emot din ansökan!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Bli STIPENDIAT vid Centrum för rättvisa

stipendiat bildVill du ägna ett år av din juristkarriär åt rättighetsprocesser?

Bli STIPENDIAT vid Centrum för rättvisa – sista ansökningsdag 15 september 2014.

 

Vi söker dig som efter juristexamen har några års arbetslivserfarenhet från domstol, advokatbyrå, universitet eller motsvarande. Du är en skicklig jurist med stort intresse av rättighetsfrågor. Du har ett engagemang för de värderingar som bär upp skyddet för individen och för människor som är i behov av hjälp för att ta tillvara på sina rättigheter.

Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål ger ut ett årligt stipendium på 300 000 kronor till en yngre jurist ägnat att finansiera forskningsarbete utifrån processer som rör konstitutionell rätt, europarätt och processrätt under ett års tid inom ramen för Centrum för rättvisas verksamhet. Stipendiet är personligt och skattefritt.

Stipendiaten arbetar tillsammans med Centrum för rättvisas jurister och har en praktisk inriktning. Fokus ligger på frågor om likabehandling, föreningsfrihet, rättssäkerhet, äganderätt, näringsfrihet och personlig integritet. På dessa rättsområden ska stipendiaten

  • göra rättsutredningar och inlagor till domstol,
  • göra research avseende nya presumtiva rättsfall,
  • skriva artiklar till juridiska tidskrifter och andra medier samt
  • med andra medel främja debatt, forskning och utbildning.

Den tänkta stipendieperioden är 1 november 2014–31 oktober 2015, men exakt tidsperiod kan diskuteras. Tjänsten finns i Stockholm.

Ansökan ska innehålla:

  • Personligt brev om varför du vill ha stipendiet
  • Meritförteckning med referenser
  • Betyg från juristutbildningen
  • Angivelse om tidpunkt då du kan börja arbetet

Sista ansökningsdag är den 15 september 2014.

Ansökan skickas med e-post till Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord, clarence.crafoord@centrumforrattvisa.se. Frågor om stipendiet besvaras av honom per e-post eller telefon 073-679 16 89.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Bli TRAINEE vid Centrum för rättvisa

Bild traineeVill du arbeta ett år med rättighetsprocesser direkt efter examen? 

Bli TRAINEE vid Centrum för rättvisa – sista ansökningsdag 15 september 2014.

 

Vi söker dig som just har avlagt juristexamen med goda studieresultat och har ett stort intresse för rättighetsfrågor. Du har ett engagemang för de värderingar som bär upp skyddet för individen och för människor som är i behov av hjälp för att ta tillvara på sina rättigheter.

Som trainee arbetar du tillsammans med våra jurister i centrets fall och processer. Du får göra rättsutredningar, skriva inlagor, göra research, ta fram underlag för media med mera.

Du får lön m.m. som motsvarar villkoren för en nyanställd tingsnotarie.

Den tänkta traineeperioden är 1 november 2014–31 oktober 2015, men exakta tider kan diskuteras. Tjänsten finns i Stockholm.

Ansökan ska innehålla:

  • Personligt brev om varför du vill ha traineejobbet
  • Meritförteckning med referenser
  • Betyg från juristutbildningen
  • Angivelse om tidpunkt då du kan börja arbetet

 Sista ansökningsdag är den 15 september 2014.

Ansökan skickas med e-post till Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord, clarence.crafoord@centrumforrattvisa.se. Frågor om traineetjänsten besvaras av honom per e-post eller telefon 073-679 16 89.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Läs om årets fri- och rättighetsinternat!

Internatdeltagare 2014

Årets internatdeltagare tillsammans med Centrum för rättvisas jurister

Förra veckan genomförde Centrum för rättvisa sitt elfte årliga fri- och rättighetsinternat. Landets 28 skarpaste juriststudenter samlades för att under fyra dagar diskutera den senaste rättsutvecklingen på fri- och rättighetsområdet.

Internatet ägde rum på konferensanläggningen Lovik på Lidingö och i det fullspäckade schemat återfanns föreläsningar av tunga namn inom juristvärlden, blandat med interaktiva workshops.

Ramberg 2014

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg i diskussion med Centrum för rättvisas Clarence Crafoord om bl.a. terroristlagstiftningars påverkan på den personliga integriteten.

Munck 2014

Tidigare ordförande för Högsta domstolen Johan Munck föreläser om Europakonventionens genombrott genom decennierna.

 Internat 2014 diskussion

Studenterna deltog i djupgående workshops där de fick diskutera Centrum för rättvisas just nu viktigaste fall, bl.a. det pågående sjukhusfilmningsfallet. De deltog också i en Case study anordnad tillsammans med Mannheimer Swartling och delägaren Kristoffer Löf.

 Andra föreläsare under internatet var justitiekansler Anna Skarhed, professor i rättsvetenskap och tidigare justitieråd Bertil Bengtsson, professor i civilrätt Mårten Schultz, professor i rättsvetenskap Joakim Nergelius, advokat Percy Bratt, och advokat Gunnar Strömmer som också är Centrum för rättvisas grundare.

Vid sidan om föreläsningarna fick studenterna också tillfälle att träffa flera av Centrum för rättvisas klienter. Klienterna berättade om sina situationer och vad som har drivit dem att fortsätta trots att rättsprocesserna tar flera år i anspråk.

Vittnesmål 2014

Blake Pettersson i samtal med Clarence Crafoord. Blake har kämpat hela vägen upp till Sveriges två högsta instanser – först för att få tillbaka sitt medborgarskap i Högsta förvaltningsdomstolen och sedan för att få skadestånd i Högsta domstolen för den rättighetskränkning som han utsatts för. ”Att få tillbaka medborgarskapet var en lättnad, men att få skadestånd och rätt i HD för grundlagsbrottet – det kändes som upprättelse”.

- För Centrum för rättvisa är fri- och rättighetsinternatet bland det viktigaste i vår verksamhet och vi är stolta över att kunna erbjuda det som en del av vårt studentprogram, säger Aschtar Yakob, studentansvarig vid Centrum för rättvisa och ansvarig för internatet tillsammans med Alexandra Gillström.

 Läs mer om studentverksamheten här

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Fullsatt på Nordiska juristmötet i Oslo

Fullsatt på Nordiska juristmötet i Oslo

Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord höll den 21 augusti ett anförande på Nordiska juristmötet (NJM) i Oslo, baserat på hans skrivna referat till samma möte. Intresset var överväldigande. Över 100 nordiska jurister, inbegripet justitieråd och myndighetschefer, tog plats i salen för att höra honom tala om individens rätt mot stat, fack och arbetsgivarorganisationer med utgångspunkt i Europakonventionen. Men trots att folk satt i trappor och gångar fick inte alla plats – ytterligare 50-talet jurister fick vända i dörren.

NJM är en nordisk juristkonferens som anordnas vart tredje år. Clarence Crafoord hade bjudits in att skriva och föredra en artikel på temat ”Kan underlåten myndighetsutövning leda till skadeståndsansvar?”. Frågan besvarades med utgångspunkt i Europakonventionen, som är gemensam för de nordiska länderna.

En central fråga för anförandet var vad man som enskild kan förvänta sig av staten i olika situationer. Vilka uppgifter är det allmänna skyldigt att utföra? Och vilken myndighetsutövning har en individ rätt att förvänta sig? En del av svaret finns i Europakonventionen – staten har en skyldighet att se till att enskildas rättigheter skyddas, även i förhållande till andra enskilda. Det innebär att staten inte kan stå och se på när en person stör eller hindrar en annan persons rättigheter – utan staten måste ingripa, med myndighetsutövning eller på andra sätt, för att skydda den angripna människan. Det här har betydelse för förhållandena på den svenska arbetsmarknaden, bland annat. Staten kan inte vara passiv när arbetsgivarorganisationer eller fackförbund stör enskildas rätt till exempelvis negativ föreningsfrihet eller äganderätt.

Hela referatet finns att läsa här.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Vinst i HD – staten misslyckas med manöver i fall om diskriminering

Skärmklipp

Staten har försökt att undgå ansvar för en omfattande diskriminering vid antagningen till Polishögskolan. ”Det är preskriberat”, sa de – och fick rätt i tingsrätt och hovrätt. Men staten förlorade i Högsta domstolen, som i förra veckan gav Centrum för rättvisas klienter rätt. Domen gör det lättare för människor som diskriminerats av staten att utkräva ansvar. Samtidigt innebär den Centrum för rättvisas tredje framgång i HD på nio månader.  

Olaglig kvotering har använts vid antagningen till Polishögskolan, vilket innebär att uppåt 1 500 män kan ha utsatts för olaglig diskriminering. När Centrum för rättvisas klienter stämde staten för att utkräva ansvar för diskrimineringen försökte staten med en undanmanöver – istället för att låta domstolen pröva sakfrågan ville staten få de diskriminerade personernas anspråk preskriberade. Men manövern misslyckades.

HD slår i sin dom fast att preskriptionsfristen börjar löpa när antagningsförfarandet avslutas. Detta i motsats till staten, som menade att de själva bestämmer när fristen börjar löpa beroende på hur de väljer att lägga upp det aktuella antagningsförfarandet. I fallet menade staten att fristen började löpa redan när det blev klart att klagandena inte skulle gå vidare till antagningsförfarandets sista fas. HD godtog inte detta eftersom det skulle ”skapa ett svåröverskådligt rättsläge om tillämpningen av preskriptionsbestämmelsen skulle vara beroende av det sätt på vilket en utbildningsanordnare administrerar förfarandet”. I sin dom slår HD fast att preskriptionsfristen börjar löpa först när beslut om antagning har fattats, eftersom det är först då som det går att bedöma om diskriminering har förekommit.

-  Domen och HD:s prejudikat i preskriptionsfrågan innebär att förutsättningarna för enskilda att granska och utkräva ansvar för diskriminering har blivit bättre vid antagning till såväl utbildning som jobb, säger Clarence Crafoord som är ombud i fallet tillsammans med Anna Rogalska Hedlund.

Efter denna principiellt viktiga dom ska nu tingsrätten pröva själva sakfrågan som staten inte längre kan undvika – ansvaret för den olagliga diskrimineringen.

Läs domen här: Högsta domstolens dom i mål mot Rikspolisstyrelsen.

Läs mer om fallen här.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Han får skadestånd för lång handläggningstid

Lennart Johansson och ombuden utanför hovrätten

Lennart Johansson fick vänta i över fyra år på att hans mål skulle avgöras av domstol: Ett brott mot Europakonventionen och rätten till rättegång inom skälig tid, anser Svea hovrätt som ger Lennart Johansson rätt mot staten. Hovrätten sätter dock ner Lennart Johanssons skadestånd till hälften jämfört med tingsrätten, som ansåg att han hade rätt till 20 000 kr för rättighetskränkningen. Lennart Johansson har överklagat domen till Högsta domstolen.

 

 

 

Lennart Johansson är en av tusentals svenskar som varje år fastnar i rättvisans maskineri. Det började med ett hantverkaruppdrag – han behövde renovera huset och tog in en firma som skulle göra jobbet. Men hantverkaruppdraget blev inte fackmannamässigt utfört och Lennart Johansson hamnade i tvist med byggfirman, en tvist som togs till domstol.

- Kontakten med domstolsvärlden lämnade mig med en känsla av maktlöshet. Jag hade tidigare haft tron att om man får problem, om det inte går att komma överens, kan man alltid vända sig till en domstol som kan reda ut konflikten. Jag trodde aldrig att det skulle ta över fyra år innan det slutligen var över, säger Lennart Johansson.

Efter att JO hade uttalat kritik mot domstolen vände sig Lennart Johansson till JK för att få gottgörelse – men JK sa blankt nej. När Lennart Johansson sedermera vann i domstol och fick 20 000 kronor i skadestånd överklagade JK domen. Fallet har nu prövats av Svea hovrätt som också ger Lennart Johansson rätt mot staten. Hovrätten halverar dock hans skadestånd.

- 10 000 kr är ett för lågt skadestånd med tanke på hur lång tid Lennart Johansson faktiskt har tvingats vänta. Hovrättens har överklagats till HD eftersom hovrätten inte har tagit hänsyn till hela den inaktivitet som Stockholms tingsrätt har gjort sig skyldig till, säger Sebastian Scheiman som är jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Lennart Johansson tillsammans med Clarence Crafoord.

Eftersom JK:s utgångspunkt är att inte gå med på något skadestånd alls innebär hovrättens dom en framgång för Lennart Johansson. Såväl tingsrätt som hovrätt har slagit fast att handläggningstiden har varit för lång och att Lennart Johanssons rätt till rättegång inom skälig tid har kränkts.

Hovrätten håller dock inte med tingsrätten om hur lång tid domstolen har fördröjt handläggningen i tvisten mellan byggfirman och Lennart Johansson. Medan tingsrätten godtog hela den period av inaktivitet från domstolens sida som Lennart Johansson grundat sin talan på – två år och tre månader – menar hovrätten att domstolen bara kan lastas för drygt ett år av detta dröjsmål. Därför sätter hovrätten ner Lennart Johanssons skadestånd från 20 000 kronor till 10 000 kronor.

- Förhoppningsvis väljer HD att pröva fallet och ser till att Lennart Johansson gottgörs helt för den rättighetskränkning som han har utsatts för. Långsam handläggning drabbar många människor i Sverige och det är viktigt att dessa får ordentlig upprättelse så att förtroendet för rättsväsendet upprätthålls, säger Sebastian Scheiman.

Svea hovrätts dom i Lennart Johansson mot staten

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Debatt med JK om Blake Pettersson-domen

 

bild hemsidan allisPå onsdagskvällen debatterade Centrum för rättvisas chef Clarence Crafoord med JK Anna Skarhed om Högsta domstolens Blake Pettersson-dom, där HD för första gången dömde ut skadestånd till en person som fått sina grundlagsrättigheter kränkta av staten. Chefs-JO Elisabeth Fura var moderator. Seminariet arrangerades av Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet. Enligt JK är domen bekymmersam och medför problem för demokratin. Enligt Clarence Crafoord är domen ett viktigt genombrott för individens fri- och rättigheter och välgörande för den svenska demokratin.

Centrum för rättvisas klient Blake Pettersson berövades sitt svenska medborgarskap under nära fem år – i strid med svensk grundlag. HD dömde i april i år ut ett skadestånd på 100 000 kr till Blake Pettersson som gottgörelse för den rättighetskränkning som han drabbats av. Clarence Crafoord, som varit ombud för Blake Pettersson tillsammans med Sebastian Scheiman, konstaterar att domen är historisk:

– Tidigare har grundlagen varit begränsad till att fungera som styrdokument för lagstiftaren. Men domen innebär att enskilda kan agera mot övertramp med grundlagen som grund. Äntligen har vi en grundlag för folket, och inte bara för politikerna!

Men under seminariet meddelade Anna Skarhed att JK kommer att tillämpa HD:s nya dom med stor försiktighet. JK menar att skadestånd bara kan komma i fråga för kränkningar av rätten till medborgaskapet, och alltså inte för andra grundlagsrättigheter. Det är en minimalistisk hållning som begränsar domens räckvidd – domen reduceras till att gälla ”medborgarskapsskadestånd” och inte skadestånd för kränkningar av grundlagens andra fri-och rättigheter.

– Domen är häpnadsväckande. Argumentet att ”om inte lagstiftaren tar sitt ansvar så får HD göra det” är inte acceptabelt. Det här är en fråga om vår demokrati, och detta medför problem.

JK Anna Skarhed meddelade att hon troligtvis kommer att neka personer som drabbats av statliga övertramp i strid med grundlagens fri- och rättigheter upprättelse genom skadestånd, om det inte gäller rätten till medborgarskap.

– Det är ett obegripligt påstående att den svenska demokratin skulle ta skada av att enskilda som drabbas av statliga övertramp och grundlagskränkningar får gottgörelse genom skadestånd. Att individens fri- och rättigheter skyddas effektivt är tvärtom en del av kärnan i en välfungerande demokrati, sa Clarence Crafoord.

Clarence Crafoord menar också att samtliga fri- och rättigheter i grundlagens rättighetskatalog måste vara skadeståndsgrundande:

– Kärnan i Blake Pettersson-domen är att skadestånd ska utgå till personer som fråntagits möjligheten att påverka, eller ta aktiv del i, den offentliga maktutövningen – Blake Pettersson fråntogs möjligheten att vara en del av den svenska demokratin eftersom han exempelvis inte fick rösta, eller utbilda sig till det statliga yrket polis. HD berör särskilt den betydelse medborgarskapet har för folkstyrelsen, men medborgarskapet är inte ensamt en garant för enskildas möjlighet att ta del av vår demokrati. Hur demokratiskt är ett land där du förvisso får rösta, men inte har någon yttrandefrihet eller demonstrationsfrihet eller mötesfrihet eller äganderätt? Medborgarskapet kan definitivt inte isoleras från de andra rättigheterna i grundlagen – för utan dessa har enskilda faktiskt inte möjlighet att ta del av demokratin på det sätt som HD kräver eller, som HD skriver, möjlighet att ”besluta eller tillämpa samhällets grundläggande formella regler”.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Studenter – sök vår uppsatspraktik HT14!

till hemsidan rätt storlekOm du väljer att skriva din examensuppsats om fri- och rättigheter i höst har du möjlighet att vara på Centrum för rättvisa under uppsatsperioden. Praktikanterna får arbeta som biträdande jurister och arbeta med rättsfall, research, underlag för media m.m. Eftersom vi vet att uppsatsen tar mycket tid i anspråk kan du få ägna dig åt skrivandet i den mån du önskar.

 

Praktikens längd kommer vi överens om gemensamt men vi rekommenderar minst tio veckor. Vi tar emot ungefär fyra praktikanter fördelat under hela höstterminen.

Info och kontakt

Relevanta kurser i europarätt, konstitutionell rätt, processrätt, skadeståndsrätt m.m. är meriterande, men det viktigaste är att du har ett intresse för individens fri- och rättigheter.

Tillsättning av praktikplatserna sker löpande och vi rekommenderar att du inkommer med din ansökan senast den 15 juni. Din ansökan ska innehålla ett personligt brev, CV och betyg. Skicka in din ansökan till studentansvariga Aschtar Yakob, e-post aschtar.yakob@centrumforrattvisa.se.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin