Folkestaborna ger sig inte

Folkestaborna ger sig inte

För fem år sen var Folkesta i Eskilstuna ett livfullt och inbjudande bostadsområde. Idag hotas hela bostadsområdet med att rivas. Kommunen har inga konkreta planer för just bostadsområdet men valde ändå att i översiktsplanen omvandla bostadsområdet till ett område för handel och logistik. Nu står många hus tomma. De som bor kvar lever i ovisshet. De vet inte om deras hus går att sälja eller hur framtiden kommer se ut. Nu överklagar de som bor kvar till Högsta förvaltningsdomstolen.

Trots att åren går har kommunen fortfarande inte redogjort för några som helst planer att faktiskt använda bostadsområdet i Folkesta. Ovissheten om Folkestas framtid och risken för att göra en stor ekonomisk förlust har gjort att många av Folkestaborna accepterat kommunens erbjudande om att lösa in fastigheterna redan idag, många med gråten i halsen. Kommunens erbjudande att köpa fastigheterna gällde fram till den 31 december 2014. Från början var det ca 70 boende som tog strid mot kommunens planer. Idag är det endast tre familjer kvar.

- Domstolarna har en skyldighet att göra en samlad och fullständig prövning om enskildas rätt till skydd för egendom och hem enligt regeringsformen eller Europakonventionen har överträtts. De ska utgöra en säkerhetsventil så att kommunen inte missbrukar sin makt. Men i det här fallet har förvaltningsrätten endast gjort en mycket begränsad prövning som är så knapphändigt motiverad att den inte går att följa. Och kammarrätten tog överhuvudtaget inte upp målet till prövning, säger Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Centrum för rättvisa som tillsammans med Laura Eriksson är ombud för de boende.

Läs Camilla Anderssons berättelse här

Läs mer om fallet här

Läs överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen här

Centrum för rättvisa står upp för individen genom att driva rättsprocesser och delta i debatten om rättighetsfrågor.

Centrum för rättvisa bildades 2002 som en ideell och oberoende aktör med uppdrag att värna enskildas fri- och rättigheter. Sedan dess har Centrum för rättvisa steg för steg etablerat sig som Sveriges ledande organisation på detta område. Läs mer om Centrum för rättvisa här.

Följ oss på:

Facebook

Twitter

Instagram

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Kommunens maktmissbruk i Folkesta lämnar människor i tragisk ovisshet och hotar helt bostadsområde

Sara & Astri dans 013Sara & Astri dans 013Sara & Astri dans 013

Sara & Astri dans 013

Bild folkesta

Kommer vi kunna bo kvar? Måste vi skiljas från familj och vänner? Kommer jag förlora värdet på allt jag investerat i mitt hem? Detta är bara ett fåtal av de frågor och funderingar som de boende måste hantera dagligen sedan kommunen fattat ett beslut om deras bostadsområde utan att ge tydliga svar och förklaringar om framtiden till människorna som drabbas. Kommunen bestämde sig helt enkelt att i översiktsplanen omvandla ett befintligt levande bostadsområde till ett område för handel och logistik utan att ha en konkret plan på hur och varför. Kommunen lämnade därmed de boende i ovisshet. Ovissheten har fått tragiska konsekvenser. Idag hotas hela bostadsområdet med att rivas. Endast 3 familjer bor kvar av de 70 boende som tog strid i början. Människorna som bor kvar vet inte om deras hus går att sälja eller hur framtiden ser ut. Kommuner ska inte kunna missbruka sin makt på det här sättet. De boende överklagar därför nu till Högsta förvaltningsdomstolen.
 
För fem år sen var Folkesta i Eskilstuna ett livfullt och inbjudande bostadsområde. Idag hotas hela bostadsområdet med att rivas. Kommunen har inga konkreta planer för just bostadsområdet Nu står många hus tomma. Trots att åren går har kommunen fortfarande inte redogjort för några som helst planer att faktiskt använda bostadsområdet i Folkesta. Ovissheten om Folkestas framtid och risken för att göra en stor ekonomisk förlust har gjort att många av Folkestaborna accepterat kommunens erbjudande om att lösa in fastigheterna redan idag, många med gråten i halsen. Kommunens erbjudande att köpa fastigheterna gällde fram till den 31 december 2014. Från början var det ca 70 boende som tog strid mot kommunens planer. Idag är det endast tre familjer kvar.
 
- Domstolarna har en skyldighet att göra en samlad och fullständig prövning om enskildas rätt till skydd för egendom och hem enligt regeringsformen eller Europakonventionen har överträtts. De ska utgöra en säkerhetsventil så att kommunen inte missbrukar sin makt. Men i det här fallet har förvaltningsrätten endast gjort en mycket begränsad prövning som är så knapphändigt motiverad att den inte går att följa. Och kammarrätten tog överhuvudtaget inte upp målet till prövning, säger Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Centrum för rättvisa som tillsammans med Laura Eriksson är ombud för de boende.
 

Läs Camilla Anderssons berättelse här

Läs mer om fallet här

Läs överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen här

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Lurad av Mälardalens högskola – fick aldrig den utbildning hon betalat för. Idag stämmer hon dem.

Idag stämmer Centrum för rättvisa, som ombud för Connie Dickinson, Mälardalens högskola. Connie Dickinson kom till Sverige för att studera, betalade höga terminsavgifter, men fick aldrig den utbildning hon betalat för. När hon försökte få tillbaka sina pengar av högskolan möttes hon av svaret att det inte finns några regler som tillåter återbetalning i hennes situation. Hon känner sig därför både lurad och rättslös.

Connie Dickinson var en av de tusentals studenter från länder utanför EES-området som varje år kommer till Sverige för att studera. Hon fastnade för en utbildning i matematik vid Mälardalens högskola. För utbildningen betalade hon så mycket som 182 500 kronor i studieavgifter.

Utbildningen var så dålig att den underkändes på hela fyra av fem punkter av Universitetskanslersämbetet, den myndighet som kontrollerar universitet och högskolors kvalitet. När Connie Dickinson försökte hävda sin rätt och kräva tillbaka pengarna visade det sig att hon hamnat i ett rättslig vakuum eftersom det inte finns några regler som är tillämpliga på hennes situation. Enskilda lämnas helt enkelt rättslösa när det offentliga tar betalt för utbildningar som inte håller måttet.

-       Vi vill att domstolen nu ska ge ett tydligt svar på vilka spelregler som ska gälla för det offentliga när det tar betalat för sina tjänster. Samma krav måste kunna ställas på det offentliga som på det privata när man tar betalt för tjänster utan att leverera. Nu är det upp till domstolen att avgöra om Connie Dickinson ska få tillbaka sina pengar och därmed fylla det vakuum som annars gör enskilda rättslösa, säger Sebastian Scheiman, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Connie Dickinson tillsammans med Clarence Crafoord och Laura Eriksson.

Läs mer om fallet här.

Läs stämningsansökan här.

Presskontakt: Sebastian Scheiman, 070 461 61 14

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Ansök till Centrum för rättvisas sommarinternat!

Förslag 5Centrum för rättvisas fri- och rättighetsinternat är en unik mötesplats för rättighetsengagerade studenter, advokater, domare och debattörer. Varje år erbjuds trettio av universitetens skarpaste juriststudenter plats på internatet som har arrangerats varje sommar sedan 2004.

Som internatdeltagare får du lyssna till några av landets främsta jurister på området samt delta i djuplodande diskussioner om fri- och rättighetsfrågor med anknytning till Centrum för rättvisas fall om bland annat likabehandling, negativ föreningsfrihet, äganderätt och personlig integritet.

Läs mer om 2014 års internat och se 2014 års internatprogram via respektive länk.

Internatet är kostnadsfritt för dig som deltagare och äger rum den 25-28 augusti 2015 på konferensanläggningen Lovik i Stockholm.

Sista ansökningsdag för 2015 års internat är den 30 april 2015.

Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning samt betyg. Internatet riktar sig till juriststudenter som har läst minst sex terminer. Ansökan skickar du till alexandra.gillstrom@centrumforrattvisa.se.

Vi ser fram emot din ansökan!

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Olaglig kvotering vanlig på landets universitet och högskolor

Idag hålls rättegången i Arbetsdomstolen i ett kvoteringsfall där Mittuniversitetet har diskriminerat forskaren Eivind Torp. Han fick nämligen inte söka forskningsmedel, så kallat meriteringsstöd. Detta uteslutande för att han inte var kvinna. Mittuniversitetet har erkänt diskrimineringen – nu ska storleken på skadeståndet bestämmas.

Centrum för rättvisas färska granskning visar att Mittuniversitetet inte är ensamt om att bryta mot lagen – mer än hälften av landets högskolor och universitet har haft liknande könsbaserade system de senaste fem åren. Vart fjärde lärosäte kommer att fortsätta med olika former av meriteringsstöd till kvinnor under 2015.

- Kvotering är olagligt. Det är alltså olagligt att öronmärka en plats åt en person med ett visst kön. Det är allvarligt att det allmänna åsidosätter den grundläggande demokratiska principen om att alla ska behandlas lika oavsett kön på detta systematiska sätt, säger Anna Rogalska Hedlund jurist på Centrum för rättvisa som tillsammans med Sebastian Scheiman var ombud för Eivind Torp vid anmälan till Diskrimineringsombudsmannen.
 

Läs debattinlägg i Dagens Samhälle här.

Se resultatet av kvoteringsgranskningen här, uppdaterad 2015-03-27.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Bill Persson mot Partille kommun

Bill strandPartille kommun beslutade att ta ifrån Bill Persson       700 mstrand från hans tomt där han bott sedan 50-talet för att på den marken bygga en gångväg. Samtidigt tänker kommunen kräva Bill Persson på drygt 800 000 kr som betalning för gator som han varken behöver eller har bett om i så kallade gatukostnader. Bill Persson överklagade beslutet tillsammans med sina grannar och fick rätt i mark- och miljödomstolen. Men kommunen gav sig inte utan tog fallet vidare ända till Mark- och miljööverdomstolen. Där godkändes kommunens planer utan att någon ordentlig hänsyn togs till Bill Perssons rättigheter. Bill Persson begärde med Centrum för rättvisas hjälp resning hos Högsta domstolen, men fallet togs inte upp till prövning. Detta är ett exempel på hur det i svensk rätt saknas ett helhetsperspektiv i äganderättsfrågor när enskilda drabbas. Centrum för rättvisa fortsätter att kämpa för andra som utsatts för äganderättskränkningar.

- Bill Persson blir av med sin tomt utan att garanteras motsvarande ersättning. Samtidigt ska han betala närmare en miljon kronor för något han varken vill ha eller behöver. Det är djupt problematiskt att kommunen, myndigheter och domstolar i det här fallet inte ser till helheten om hur Bill Persson drabbas av kommunens planer. Gör man det så inser man att det rör sig om en överträdelse av Bill Perssons äganderätt, säger Sebastian Scheiman, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Bill Persson tillsammans med Kristina Erlandsson.

Kommunal väg tvärs över tomten
Bill Persson har bott i sitt föräldrahem intill Lilla Hålsjön i Partille ända sedan 1954. Han är numera pensionär och delar sin tomt med sin vuxna dotter som sedan 20 år tillbaka bor i ett eget hus på tomten. Nu har kommunen bestämt att en gångväg ska dras rakt över tomten, mellan husen och vattnet. Vägen ska gå längs med sjön, alldeles i närheten av Bills dotters hus och förbi den brygga som de har vid vattnet.

- Kommunen tänker öppna upp mitt hem för allmänheten och ta min strand ifrån mig, utan att jag har haft något att säga till om. Så här får det inte gå till – jag hoppas verkligen att kommunens planer stoppas och att andra människor slipper utsättas för samma sak, säger Bill Persson.

Fick rätt i domstol – men kommunen gav sig inte
För att bygga ut det bostadsområde som Bill Persson bor i antog Partille kommun en ny detaljplan. Gångvägen över Bill Perssons tomt var en del av planen. När områden utvecklas måste hänsyn tas till de redan boende och deras rättigheter. Till exempel har enskilda som tvingas ge upp mark till kommunen enligt lagen rätt till ersättning som motsvarar värdet av marken.

Bill Persson och hans grannar överklagade detaljplanen eftersom den bland annat inkräktade på deras hemfrid och fick rätt i mark- och miljödomstolen som upphävde planen. Domstolen ansåg att det var olagligt att ta mark från Bills tomt för att dra en gångväg för allmänheten där. Enligt domstolen kunde vägen i stället dras runt tomten.

Kommunen nöjde sig dock inte med beskedet att detaljplanen stred mot Bills äganderätt utan tog fallet ända upp till Mark- och miljööverdomstolen. Där kom man till slutsatsen att det inte var ett alternativ att dra vägen runt Bill Perssons tomt och att fördelarna med kommunens planer var större än nackdelarna.

- Mark- och miljööverdomstolen tog inte hänsyn till alla omständigheter som har betydelse i detta fall. Dessutom motiverade inte domstolen varför Bill Perssons intressen behövde ge vika för kommunens. Dessa misstag ledde till att Bill Perssons grundläggande rättigheter kränktes, säger Sebastian Scheiman.

Begärde resning för ett otillåtet ingrepp i äganderätten
Kommunens planer innebär att Bill Perssons äganderätt kränks. Detaljplanen ger kommunen rätt att med tvång ta delar av Bills tomt och att dessutom framöver kräva honom på närmare en miljon kronor för nya vägar. Kommunen är enligt lagen skyldig att ersätta Bill Persson för marken men har ännu inte bestämt exakt vilken kompensation som Bill Persson ska få. I och med att kommunen kräver betalning av Bill Persson för nya vägar kommer han i praktiken att få betala för sin egen ersättning.

Mark- och miljööverdomstolens dom gick inte att överklaga. Därför begärde Bill Persson resning hos Högsta domstolen med förhoppning om att detaljplanen ska upphävas. Men Högsta domstolen valde att inte bevilja resning och Bill Persson får därmed finna sig i ett oproportionerligt ingrepp av hans äganderätt.

- Eftersom ingen domstol prövar planernas samtliga konsekvenser för Bill Persson får han inte den fullständiga prövningen av sina grundläggande fri- och rättigheter som han har rätt till. Den ordning vi har idag är inte rimlig eftersom enskilda som drabbas av äganderättskränkningar ställs utan effektiva rättsmedel, avslutar Sebastian Scheiman.

Fallet i domstol
Resningsansökan
Mark- och miljööverdomstolens dom 2014-09-10
Mark- och miljödomstolens dom 2013-11-11

Fallet i media
Partille tidning 2015-03-12 ”Boende i Hultet tar detaljplan till HD” 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Regionerna Gotland och Kronoberg lovar sluta bryta mot lagen

Tidningar Vårdtagare mot VLL9 av 21 landsting och regioner i Sverige har läckt känsliga uppgifter om sina patienter när dessa betalat sina patientavgifter med kort. Bland annat har patienternas banker fått uppgifter om vilka avdel-ningar patienterna har besökt och därmed vilken vård de fått. En person i Västerbotten kräver nu, med hjälp av Centrum för rättvisa, skadestånd för den integritetskränkning som han har utsatts för.

- Enskilda måste kunna lita på att myndigheter hanterar deras uppgifter på ett lagligt sätt, säger Alexandra Gillström, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för den drabbade patienten tillsammans med Sebastian Scheiman, till bland annat Gotlands Tidningar.

Trots att Datainspektionen år 2013 konstaterade att den aktuella behandlingen av personuppgifter strider mot lagen fortsatte två regioner, Region Gotland och Region Kronoberg, att läcka konfidentiell information om sina patienter ända fram till i februari 2015. De två regionerna har nu efter nyheten om skadeståndskravet i Västerbotten och avslöjanden i lokal media lovat att rätta till sina rutiner.

Region Gotland uppger den 18 februari 2015 till SR P4 och till Gotlands Tidningar att man nu kommer att sluta läcka uppgifter när patienter besöker den psykiatriska kliniken. Tidigare har man gjort bedömningen att det var tillåtet att lämna information till banken om att patienterna besökt till exempel psykiatrin, trots Datainspektionens beslut.

Region Kronoberg uppgav tidigare till Centrum för rättvisa att man ändrat sina rutiner och börjat följa lagen redan i samband med Datainspektionens beslut år 2013. Smålandsposten kunde dock den 19 februari 2015 avslöja att skyddad information ändå fortsatt läcka från landstinget. Region Kronoberg uppger till tidningen att de i samband med Datainspektionens beslut gav sin bank instruktioner om att ändra rutinerna – men så skedde aldrig. Regionen vill inte svara på hur detta kan komma sig, men lovar att ta tag i frågan igen och se till att rutinerna verkligen ändras denna gång.

- Det är bra att nu samtliga landsting och regioner börjar följa lagen, men skadan är redan skedd för många enskilda. Det är viktigt att landstingen och regionerna nu ger de människor som drabbats den upprättelse som de har rätt till enligt lag, avslutar Alexandra Gillström.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Kritik att försvaga enskildas klagorätt till Europadomstolen

Centrum för rättvisa är kritiskt till ytterligare försämringar av enskildas klagorätt till Europadomstolen

I ett utkast till proposition föreslår regeringen att klagofristen ska minska från sex till fyra månader och att Europadomstolen ska få utökade möjligheter att avvisa klagomål. Centrum för rättvisa bedömer att dessa åtgärder ökar inslagen av formalism och riskerar att medföra en försämring av kvaliteten på klagomålen. I förlängningen undergrävs konventionsrättigheternas betydelse.

- Europadomstolen har i mångt och mycket kommit till bukt med sin höga arbetsbörda. Istället för att fortsätta med kvantitativa reformer som beskär rättssäkerheten och enskildas klagorätt är det dags att sätta fokus på kvalitativa reformer så att mer komplicerade mål handläggs inom rimlig tid och fyller sin prejudicerande funktion, menar Anna Rogalska Hedlund, jurist på Centrum för rättvisa som författat remissyttrandet om utkast till proposition å Centrum för rättvisas vägnar.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här

Läs utkastet till proposition Ändringsprotokoll 15 här

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Tyresöbor slipper betala gatukostnader

Anna-Karin Lundberg bor i området Nyfors i Tyresö kommun. Kommunen vill exploatera den mark man äger i området och bygga radhus. Då behövs också nya vägar i området – och dessa vill kommunen att Anna-Karin Lundberg och hennes grannar ska vara med och betala. För Anna-Karin Lundberg innebär kommunens förslag att hon kan komma att tvingas betala ca 100 000 kr för vägarna, vilket i sin tur kan leda till att hon tvingas lämna sitt hem. Men Anna-Karin Lundberg och hennes grannar överklagade detaljplanen som ligger till grund för att Tyresö kommun ska exploatera området. Den 16 februari 2015 höll Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt syn i området och tre dagar senare, den 19 februari 2015, upphävde domstolen detaljplanen. Det innebär att Anna-Karin Lundberg och hennes grannar slipper betala de gatukostnader som kommunen föreslagit.

- Det här beskedet är självklart en oerhörd lättnad för Anna-Karin som länge levt under hotet att vara tvungen att sälja sitt hem, säger Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Anna-Karin Lundberg tillsammans med Clarence Crafoord.

Läs domen här:  Dom från Mark- och Miljödomstolen Anna-Karin Lundberg

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Lucky Dev mot Sverige

Svenska staten fälls i Europadomstolen

Council of Europe Credits

Europadomstolen har fällt svenska staten för brott mot rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. I fallet hade en kvinna från Stockholm åtalats för skattebrott – anklagelser som hon sedan kom att frias ifrån. Samtidigt hade hon påförts skattetillägg i en parallell process som fortsatte även efter att hon friats i skattebrottsprocessen. Detta stod i strid med Europakonventionen och kvinnan tillerkänns nu 2 000 euro i skadestånd av Europadomstolen.

Tidigare har även Högsta domstolen, HD, slagit fast att den här typen av dubbla förfaranden står i strid med rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. Men HD:s hållning har varit att rätten till resning eller annan gottgörelse för dem som drabbats bara gäller för fel som begåtts av staten efter den 10 februari 2009 – när en dom som tydliggjorde rättsläget kom från Europadomstolen.

Men nu gör alltså Europadomstolen en annan bedömning och öppnar för att människor som drabbats även före februari 2010 ska kunna få rättelse.

- Målet kan komma att få stor betydelse för tusentals människor som har drabbats av dubbla förfaranden i skattemål, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med advokat Börje Leidhammar, som tog ärendet till Europadomstolen.

- Domen är en viktig påminnelse om att grundläggande rättssäkerhetskrav också gäller på skatteområdet, avslutar Clarence Crafoord.

Europadomstolens dom 2014-11-27

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin