Centrum för rättvisa

Juriststudent med intresse för individers fri- och rättigheter? Ansök till Centrum för rättvisas fri- och rättighetsinternat senast den 30 april!

 

Är du intresserad av individers fri- och rättigheter och har läst minst sex terminer på juristprogrammet? Ansök till Centrum för rättvisas fri- och rättighetsinternat senast den 30 april! Internatet är kostnadsfritt och går av stapeln den 26–29 augusti på konferensanläggningen Lovik på Lidingö i Stockholm.

Fri- och rättighetsinternatet är en unik möjlighet att som student ägna flera dagar i trevlig konferensmiljö åt föreläsningar, processpel och seminarier tillsammans med andra studenter och ledande jurister på fri- och rättighetsområdet.  Vi planerar just nu årets internat. Till dess kan du ta del av förra årets internatprogram. 

Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning samt betyg. Ansökan skickar du per post till Centrum för rättvisa, Box 2215, 103 15 Stockholm eller per e-post till aschtar.yakob@centrumforrattvisa.se

Har du frågor? 

Hör av dig till internatansvarig Aschtar Yakob, aschtar.yakob@centrumforrattvisa.se

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Webb-TV: Clarence Crafoord om medborgerliga fri- och rättigheter och Europakonventionens genomslag

De senaste veckorna har Centrum för rättvisas VD Clarence Crafoord medverkat i två olika webb-tvsändningar om betydelsen av medborgerliga fri- och rättigheter och Europakonventionens ställning i svensk rätt:

I Studio Axess intervjuades Clarence Crafoord av PJ Anders Linder om bl.a. enskilda människors möjligheter att hävda sin rätt mot staten och andra mäktiga motparter. Här kan du se inslaget.

Och idag den 28 mars deltog Clarence Crafoord i programmet Veckans Juridik och diskuterade tillsammans med chefs-JO Elisabeth Fura och advokat Jan Thörnhammar hur Europakonventionen tillämpas och efterlevs i Sverige. Här kan du se inslaget.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Jurister ska hjälpa henne att få pengarna tillbaka

Amerikanska studenten Connie Dickinson tröttnade på sin högskolas dåliga utbildning och krävde pengarna tillbaka. Men högskolan vägrade ge med sig. Nu ska juristerna på Centrum för rättvisa driva hennes fall.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Connie Dickinson mot Mälardalens högskola

Connie 3Amerikanskan Connie Dickinson betalade drygt 180 000 kronor för att få gå en matematikutbildning vid Mälardalens högskola. Men trots att utbildningen visade sig undermålig och underkändes av statens eget kontrollorgan på fyra punkter av fem har högskolan hittills vägrat att ge Connie Dickisnon pengarna tillbaka.

Connie Dicksinson är amerikansk medborgare med svenskt påbrå och kom till Sverige för att avlägga en kandidatexamen i matematik vid Mälardalens högskola. Utifrån kursbeskrivning och studieplan verkade utbildningen lovande och av hög kvalitet. I och med att studieavgifter vid universitet och högskola numera tas ut för utländska studenter betalade Connie Dickinson studieavgift om 183 000 kronor för utbildningen.

Men utbildningen visade sig vara undermålig. Undervisningen har ibland reducerats till utdelning av papper. Lärarna har haft bristande språkkunskaper vad gäller både svenska och engelska. Under en dataprogrammeringskurs saknades datorer. Studenter har fått sitta på golvet då det saknats möbler.

Connie Dickinson är inte ensam om att vara missnöjd med kvaliteten på utbildningen. Flera studenter på utbildningen har klagat både till kursansvariga och högskolans studentombudsman. Vidare har en namninsamling gjorts med anledning av den undermåliga undervisningen. Klagomålen har inte föranlett någon förändring.

Ett kvitto på utbildningens undermåliga kvalitet kom när Högskoleverkets Universitetskanslersämbete (UKÄ), som på uppdrag av regeringen övervakar universitets- och högskoleutbildningen i Sverige, konstaterade att kandidatutbildningen vid Mälardalens Högskola hade bristande kvalitet och inte levde upp till fyra av fem examensmål. Utbildningen står nu under hot att läggas ned.

Eftersom Connie Dickinson inte erhöll den kvalitet på utbildningen som hon rätteligen förväntade sig krävde hon att få studieavgiften återbetalad, och vände sig till Mälardalens högskola med sitt återbetalningskrav. Detta krav avvisades av högskolan med motiveringen att det inte fanns lagstöd för en sådan återbetalning.

-Det följer av allmänna avtalsrättsliga principer att man ska ha pengarna tillbaka om man inte får det man blivit utlovad och betalat för. Staten ska inte undkomma ansvar i en sådan här situation och vi utgår nu från att Mälardalens högskola betalar tillbaka pengarna till Connie Dickinson omgående, säger Lina Albihn, som är ombud för Connie Dickinson tillsammans med Clarence Crafoord och Sebastian Scheiman.

Ansökan om återbetalning till Mälardalens högskola, 2014-03-21

I media

”Jurister ska hjälpa henne att få pengarna tillbaka”, Dagens Nyheter 2014-03-24

”Hotar med domstol mot högskolan”, SR P4 Sörmland 2014-03-24

”Krävde studiepengarna tillbaka – nu ska fallet prövas rättsligt”, SVT Västmanlandsnytt 2014-03-24

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Connie kräver pengarna tillbaka av staten för underkänd utbildning

Connie 3Amerikanskan Connie Dickinson betalade drygt 180 000 kronor för att få gå en matematikutbildning vid Mälardalens högskola. Men trots att utbildningen visade sig undermålig och underkändes av statens eget kontrollorgan på fyra punkter av fem har högskolan hittills vägrat att ge Connie Dickisnon pengarna tillbaka.

Connie Dicksinson är amerikansk medborgare med svenskt påbrå och kom till Sverige för att avlägga en kandidatexamen i matematik vid Mälardalens högskola. Utifrån kursbeskrivning och studieplan verkade utbildningen lovande och av hög kvalitet. I och med att studieavgifter vid universitet och högskola numera tas ut för utländska studenter betalade Connie Dickinson studieavgift om 183 000 kronor för utbildningen.

Men utbildningen visade sig vara undermålig. Undervisningen har ibland reducerats till utdelning av papper. Lärarna har haft bristande språkkunskaper vad gäller både svenska och engelska. Under en dataprogrammeringskurs saknades datorer. Studenter har fått sitta på golvet då det saknats möbler.

Connie Dickinson är inte ensam om att vara missnöjd med kvaliteten på utbildningen. Flera studenter på utbildningen har klagat både till kursansvariga och högskolans studentombudsman. Vidare har en namninsamling gjorts med anledning av den undermåliga undervisningen. Klagomålen har inte föranlett någon förändring.

-De skrev på sin hemsida att utbildningen hade hög kvalitet och att de som gick där fick jobb på banker och stora företag, säger Connie Dickinson.

Men hon insåg snart att utbildningen inte höll måttet - tvärtom.

Ett kvitto på utbildningens undermåliga kvalitet kom när Högskoleverkets Universitetskanslersämbete (UKÄ), som på uppdrag av regeringen övervakar universitets- och högskoleutbildningen i Sverige, konstaterade att kandidatutbildningen vid Mälardalens Högskola hade bristande kvalitet och inte levde upp till fyra av fem examensmål. Utbildningen står nu under hot att läggas ned.

Eftersom Connie Dickinson inte erhöll den kvalitet på utbildningen som hon rätteligen förväntade sig krävde hon att få studieavgiften återbetalad, och vände sig till Mälardalens högskola med sitt återbetalningskrav. Detta krav avvisades av högskolan med motiveringen att det inte fanns lagstöd för en sådan återbetalning.

-Det följer av allmänna avtalsrättsliga principer att man ska ha pengarna tillbaka om man inte får det man blivit utlovad och betalat för, säger Lina Albihn, som är ombud för Connie Dickinson tillsammans med Clarence Crafoord och Sebastian Scheiman.

Högskoledirektören Marie Eriksson säger till Dagens Nyheter att hon inte tagit del av återbetalningskravet.

– Vi kan inte se att det finns stöd i lagen att betala tillbaka pengarna. Men inkommer det en formell begäran så får vi ta ställning till det på nytt, säger hon.

-Staten ska inte undkomma ansvar i en sådan här situation. Vi utgår nu från att Mälardalens högskola betalar tillbaka pengarna till Connie Dickinson omgående, kommenterar Centrum för rättvisas chef Clarence Crafoord.

Dagens Nyheter skriver om fallet idag, läs artikeln här.

 

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Frisören Alexandra Olsen mötte kommunen i rätten

Alexandra Olsen med ombud 20140318Den 18 mars möttes frisören Alexandra Olsen och Halmstads kommun i ett sammanträde hos Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Målet handlar om att Halmstads kommun tagit ut olagliga avgifter för miljötillsyn av Alexandra Olsens frisörverksamhet.

Under sammanträdet ställde rättens ordförande en rad frågor angående hur Halmstads kommun egentligen har beräknat tidsåtgången för sin tillsyn, som kommunen tar betalt för per påbörjad halvtimme, och om denna alltid avrundas uppåt till ett halvtimmesintervall oberoende av hur lång tid tillsynen faktiskt har tagit. Kommunen bekräftade under mötet hos domstolen att avrundning sker uppåt.

Alexandra Olsens ombud från Centrum för rättvisa Viktoria Hybbinette vidhöll att kommunen i strid med grundläggande principer för kommunalt avgiftsuttag tagit ut avgift utan att erhålla sådan motprestation som krävs. Dessutom påpekades att det faktum att Halmstads kommun inte kunnat redovisa hur avgifterna har använts kan strida mot Alexandra Olsens egendomsskydd enligt Europakonventionen och regeringsformen. Sverige har tidigare fällts i Europadomstolen för oproportionerliga ingrepp i egendomsskyddet, just avseende avgiftsuttag för tillsyn men där det inte har stått klart hur avgifterna egentligen har använts (Evaldssonmålet).

Frisören Alexandra Olsen var själv på plats i domstolen:

- Det känns skönt att själv få berätta för domstolen hur kommunens besök faktiskt gick till. Nu hoppas jag att avgiften sätts ned till ett rimligare belopp.

Läs mer om fallet här

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Dokusåpor på sjukhus är ett etiskt problem

Tv-inspelning i sjukvårdsmiljö blir allt vanligare. Vi uppmanar nu landstings- och sjukhusledningar att inte teckna kontrakt med tv-bolag där integriteten kan hotas för patienter, skriver ordföranden Kjell Asplund och ytterligare elva ledamöter och sakkunniga i Statens medicinsk-etiska råd, Smer, på SvD Brännpunkt idag.

De tolv ledamöterna och sakkunniga i Smer stödjer nu Svenska läkaresällskapets etiska dele­gation och Svensk sjuksköterskeförenings ­etiska råds uppmaning till läkare och sjuksköterskor att inte delta i denna typ av tv-inspelningar. Samtidigt vänder de sig till landstings- och sjukhusledningar med samma uppmaning: Skriv inga kontrakt om tv-inspelningar där integriteten kan hotas för patienter i utsatta situationer. De ber ledningarna nogsamt överväga om det finnas risk för beroendeförhållanden, oklarheter, missförstånd eller godtycke när patienter i en pressad situation ger sitt samtycke. Hur många patienter har förmåga att ta till sig informa­tion om vad ett samtycke innebär? Finns risk att patienterna kränks? Kan personalen utsättas för särskilt stora risker att bryta tystnads­plikten när landstings- eller sjukhusledning gett klartecken för tv-inspelning? Hotas patientens och sjukvårdspersonalens integritet på ett oacceptabelt sätt?

Råder minsta tveksamhet om svaren på dessa frågor bör landstingen avstå från att skriva kontrakt med tv-bolagen, enligt ledamöterna och de sakkunniga i Smer.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Eivind Torp mot Mittuniversitetet

Eivind TorpNär docenten Eivind Torp ansökte om meriteringsstöd för att få professorskompetens uppgav Mittuniversitetet att stödet var förbehållet kvinnliga docenter. Som man var han därför inte ens behörig att ansöka. Nu har Eivind Torp anmält den olagliga diskrimineringen till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska besluta om huruvida fallet ska tas till domstol.

- Den enda anledningen till att Eivind Torp inte kunde ansöka om arbetsgivarens forskningsmedel är för att han är man. Hans kön var med andra ord automatiskt avgörande för om han skulle kunna tilldelas stödet och så småningom bli professor. Det är olaglig könsdiskriminering, säger Lina Albihn, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Eivind Torp tillsammans med Sebastian Scheiman.

Inte behörig att söka

Eivind Torp är docent och anställd som universitetslektor i juridik vid Mittuniversitetet. Han har en bakgrund som socialantropolog och har ägnat sin akademiska karriär åt samers rättigheter. År 2012 sökte han det meriteringsstöd som delas ut av Mittuniversitetet. Stödet innebär en strategisk satsning på en docent som är aktuell för ett professorsämbete inom en snar framtid. Stödet uppgår till 700 000 kronor och innebär en unik möjlighet att under nästan ett års tid ägna sig åt forskning för att uppnå tillräckliga kvalifikationer för en professur.

Eivind Torps ansökan beaktades inte eftersom han enligt uppgift inte var behörig att ansöka som man. Eftersom kvinnor är underrepresenterade bland professorerna vid universitetet var meriteringsstödet förbehållet kvinnliga docenter. År 2013 fick Eivind Torp inte ens kännedom om att meriteringsstödet utlysts på nytt – informationen skickades enbart till kvinnliga docenter. Eftersom Eivind Torp är nära professorskompetens skulle han med hjälp av meriteringsstödet kunna ägna sig åt forskning på heltid och bli befordrad till professor inom ett år. Med nuvarande anställningsform, som innebär mer undervisning än forskning, tar det omkring fyra år. Meriteringsstödet var därför avgörande för Eivind Torps chanser att bli befordrad inom en snar framtid.

Utbredd missuppfattning

Det tycks vara en utbredd uppfattning att det generellt är tillåtet med riktat stöd till anställda av ett viss kön. Men så ser inte rättsläget på diskrimineringsområdet ut. Åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning kan vara tillåtet, men bara i ett sista led och bara om det sker vid lika meriter (s.k. positiv särbehandling). Kön får aldrig vara automatiskt eller ovillkorligt avgörande. Sådan kvotering är inte tillåten enligt svensk rätt.

Eivind Torp har anmält fallet till DO och myndigheten utreder nu om fallet ska tas vidare till domstol. Det är ett välkommet ställningstagande att anmälan utreds. DO har vid en rad tillfällen nekat hjälp till människor som drabbats av könsdiskriminering. Som exempel kan nämnas de många kvinnor som under 2000-talet anmälde högskolor i Sverige för olaglig diskriminering vid antagningen. Läs mer om ett av de fallen här. 

- Nu hoppas vi att DO tar sitt ansvar och låter domstol pröva fallet, avslutar Lina Albihn.

Anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, 2013-12-19

I media

”Misstänkt mansdiskriminering fall för DO”, Östersunds-Posten 2014-03-26

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Docent vid Mittuniversitetet utestängdes från forskningsmedel – för att han är man

Eivind TorpNär docenten Eivind Torp ansökte om meriteringsstöd för att få professorskompetens uppgav Mittuniversitetet att stödet var förbehållet kvinnliga docenter. Som man var han därför inte ens behörig att ansöka. Nu har Eivind Torp anmält den olagliga diskrimineringen till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som ska besluta om huruvida fallet ska tas till domstol.

- Den enda anledningen till att Eivind Torp inte kunde ansöka om arbetsgivarens forskningsmedel är för att han är man. Hans kön var med andra ord automatiskt avgörande för om han skulle kunna tilldelas stödet och så småningom bli professor. Det är olaglig könsdiskriminering, säger Lina Albihn, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Eivind Torp tillsammans med Sebastian Scheiman.

Inte behörig att söka

Eivind Torp är docent och anställd som universitetslektor i juridik vid Mittuniversitetet. Han har en bakgrund som socialantropolog och har ägnat sin akademiska karriär åt samers rättigheter. År 2012 sökte han det meriteringsstöd som delas ut av Mittuniversitetet. Stödet innebär en strategisk satsning på en docent som är aktuell för ett professorsämbete inom en snar framtid. Stödet uppgår till 700 000 kronor och innebär en unik möjlighet att under nästan ett års tid ägna sig åt forskning för att uppnå tillräckliga kvalifikationer för en professur.

Eivind Torps ansökan beaktades inte eftersom han enligt uppgift inte var behörig att ansöka som man. Eftersom kvinnor är underrepresenterade bland professorerna vid universitetet var meriteringsstödet förbehållet kvinnliga docenter. År 2013 fick Eivind Torp inte ens kännedom om att meriteringsstödet utlysts på nytt – informationen skickades enbart till kvinnliga docenter. Eftersom Eivind Torp är nära professorskompetens skulle han med hjälp av meriteringsstödet kunna ägna sig åt forskning på heltid och bli befordrad till professor inom ett år. Med nuvarande anställningsform, som innebär mer undervisning än forskning, tar det omkring fyra år. Meriteringsstödet var därför avgörande för Eivind Torps chanser att bli befordrad inom en snar framtid.

Utbredd missuppfattning

Det tycks vara en utbredd uppfattning att det generellt är tillåtet med riktat stöd till anställda av ett viss kön. Men så ser inte rättsläget på diskrimineringsområdet ut. Åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning kan vara tillåtet, men bara i ett sista led och bara om det sker vid lika meriter (s.k. positiv särbehandling). Kön får aldrig vara automatiskt eller ovillkorligt avgörande. Sådan kvotering är inte tillåten enligt svensk rätt.

Eivind Torp har anmält fallet till DO och myndigheten utreder nu om fallet ska tas vidare till domstol. Det är ett välkommet ställningstagande att anmälan utreds. DO har vid en rad tillfällen nekat hjälp till människor som drabbats av könsdiskriminering. Som exempel kan nämnas de många kvinnor som under 2000-talet anmälde högskolor i Sverige för olaglig diskriminering vid antagningen. Läs mer om ett av de fallen här. 

- Nu hoppas vi att DO tar sitt ansvar och låter domstol pröva fallet, avslutar Lina Albihn.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Bröderna Nigell slipper betala 260 000 kr i gatukostnader – Mark- och miljööverdomstolen underkänner detaljplan

Bröderna NigellI en rykande färsk dom från Mark- och miljööverdomstolen upphävs den detaljplan som lade grunden för att bröderna Nigell i Järfälla skulle tvingas att betala hundratusentals kronor för vägar som de varken behöver eller vill ha.

Dagens dom sätter slutgiltigt stopp för den detaljplan som Järfälla kommun antagit och som innebar att den befintliga vägen till bröderna Nigells fastigheter skulle stängas av. Kommunen menade att bröderna därför hade behov av en ny väg och som de själva dessutom skulle betala för. Detta trots att bröderna Nigell redan hade betalat drygt 400 000 kr för den befintliga vägen enligt en tidigare överenskommelse med kommunen.

Detaljplanen upphävdes eftersom kommunen beslutat om dagvattenhanteringen i strid med plan- och bygglagen. Mark- och miljööverdomstolen tog inte ställning till gatukostnadernas förenlighet med bröderna Nigells egendomsskydd enligt Europakonventionen och regeringsformen eftersom det ansågs falla utanför omfattningen av domstolens prövning.

- Dagens dom är en framgång för bröderna Nigell som gläds åt att kommunens planer för deras fastigheter nu skrotas. Centrum för rättvisa kommer att fortsätta driva fall för att få till en stånd en helhetsbedömning av gatukostnaders och detaljplaners förenlighet med egendomsskyddet, säger Viktoria Hybbinette, ombud för bröderna Nigell tillsammans med Sebastian Scheiman.

Mark- och miljööverdomstolens dom 20140314

Läs mer om fallet

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Följ Centrum för rättvisa

Nyhetsbrev:

Här kan du prenumerera på vårt Nyhetsbrev.

E-post:

Registerera
Avregistrera