Svenska staten fälls i Europadomstolen

ECHREuropadomstolen har fällt svenska staten för brott mot rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. I fallet hade en kvinna från Stockholm åtalats för skattebrott – anklagelser som hon sedan kom att frias ifrån. Samtidigt hade hon påförts skattetillägg i en parallell process som fortsatte även efter att hon friats i skattebrottsprocessen. Detta stod i strid med Europakonventionen och kvinnan tillerkänns nu 2 000 euro i skadestånd av Europadomstolen.

Tidigare har även Högsta domstolen, HD, slagit fast att den här typen av dubbla förfaranden står i strid med rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. Men HD:s hållning har varit att rätten till resning eller annan gottgörelse för dem som drabbats bara gäller för fel som begåtts av staten efter den 10 februari 2009 – när en dom som tydliggjorde rättsläget kom från Europadomstolen.

Men nu gör alltså Europadomstolen en annan bedömning och öppnar för att människor som drabbats även före februari 2010 ska kunna få rättelse.

- Målet kan komma att få stor betydelse för tusentals människor som har drabbats av dubbla förfaranden i skattemål, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med advokat Börje Leidhammar, som tog ärendet till Europadomstolen.

- Domen är en viktig påminnelse om att grundläggande rättssäkerhetskrav också gäller på skatteområdet, avslutar Clarence Crafoord.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

ANNONS: Kommunikations- och insamlingschef till Centrum för rättvisa

Bild traineeVill du vara med och stärka skyddet för människors fri- och rättigheter i Sverige? Vill du bilda opinion, bygga nätverk och ordna finansiering för att göra det möjligt? Då ska du söka jobbet som kommunikations- och insamlingschef på Centrum för rättvisa.

 

Om oss

Centrum för rättvisa är en ideell och oberoende stiftelse som värnar individens rätt. Vi ställer upp som ombud i rättsliga processer när enskilda drabbas av övertramp av stat och kommun, eller av privata parter som fack och arbetsgivare. Vi ser också till att de principfrågor som vi driver får genomslag i debatten. Vi har 90-konto och vårt arbete finansieras helt och hållet genom gåvor och anslag från enskilda.

Sedan starten 2002 har vi drivit över 100 rättsfall och vunnit i cirka 90 procent av dessa, inklusive flera fall i Högsta domstolen och Europadomstolen. Genom fallen har vi hjälpt över 2000 personer.

Om jobbet

Vårt kommunikations- och insamlingsarbete utgår från de fall vi driver och de människor vi hjälper. Nu söker vi en person som ska leda det arbetet. Du kommer att arbeta tillsammans med vår VD, vår styrelse och centrets jurister. Konkret handlar det om att vara ansvarig för centrets massmediala genomslag och opinionsbildning genom våra egna kanaler (hemsida, sociala medier, seminarier m.m.) samt att bygga våra nätverk och externa relationer. I rollen ingår att vara drivande i vår insamlingsverksamhet så att vi har en hög aktivitetsnivå och får fler som stödjer oss.

Om dig

Du har ett genuint engagemang för individens värde och rätt. Vi tror att du har några års kvalificerad erfarenhet av samhällsfrågor, opinionsbildning och/eller insamling. Det är avgörande att du har en god analytisk förmåga och är en bra skribent som får saker gjorda. Vi lägger stor vikt vid gott humör och god samarbetsförmåga.

Ansökan

Vi vill ha din ansökan senast den 1 december. Den ska innehålla ett personligt brev, CV, referenser samt löneanspråk. Skicka den till clarence.crafoord@centrumforrattvisa.se. Tillträde den 1 februari 2015 eller enligt överenskommelse.

Kontakt

För mer information, kontakta VD Clarence Crafoord på mobil 073-679 16 89 och clarence.crafoord@centrumforrattvisa.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Sjukhusfilmning: Hovrätten ger anhöriga rätt till skadestånd

Rättvisa för anhöriga STOPPSvea hovrätt har idag meddelat dom i målet där en döende cancerpatient filmades utan tillstånd på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Filmmaterialet blev sedan till dokusåpa i TV. Mannens anhöriga, som företräds av Centrum för rättvisa, fick idag rätt mot landstinget efter två och ett halvt års kamp för upprättelse.

- Det är mycket glädjande att den drabbade familjen nu får upprättelse – det är ett viktigt besked till såväl vårdgivare som patienter på sjukhus att rätten till respekt för privatlivet gäller även där, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med Sebastian Scheiman och Anna Rogalska Hedlund.

 

I sin dom tar hovrätten fasta på landstingets ansvar för det som hänt familjen. ”Det är hovrättens bedömning att det grundläggande ansvaret för att sekretessbelagda uppgifter röjts i hög grad ligger på arbetsgivaren, Landstinget. Röjandet av de sekretessbelagda uppgifterna får i belysning härav sägas ha skett på ett sätt som är att jämställa med att det skett på myndighetens vägnar. Under dessa förhållanden hindrar inte bestämmelserna om meddelarfrihet att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig […].”

- För familjen är domen en oerhörd lättnad. Deras mål med processen har varit att hindra att andra drabbas av samma sak, vilket förhoppningsvis blir resultatet av dagens dom från hovrätten, avslutar Clarence Crafoord.

Läs mer om fallet här.

hovrättens dom 2014-11-26

Presskontakt: Alexandra Gillström, jurist, 073-767 92 73.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

IMORGON: Dom i ”sjukhusfilmningsfallet” mot Uppsala läns landsting

Bild traineeNu på onsdag, den 26 november kl. 13.00, meddelar Svea hovrätt dom i målet där en döende cancerpatient filmades utan tillstånd på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Filmmaterialet blev sedan till dokusåpa i TV. Mannens anhöriga företräds av Centrum för rättvisa.

 

- Det kändes som att hovrätten la fokus på rätt frågor vid rättegången – till skillnad från tingsrätten. I tingsrätten diskuterades de enskilda sköterskornas ansvar för det inträffade, vilket är helt fel – familjens talan är riktad mot landstinget. Vi hoppas naturligtvis på vinst för våra klienters skull, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med Sebastian Scheiman och Anna Rogalska Hedlund.

Läs mer om fallet här.

Presskontakt: Alexandra Gillström, jurist, 073-767 92 73.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Kvotering till Polishögskolan prövas i tingsrätten

Till FB

Diskriminering vid antagning till Polishögskolan prövas i tingsrätten

Tusentals personer kan ha valts bort på grund av sitt kön och sin etniska bakgrund vid antagningen till Polishögskolan. Efter att 130 personer anmält antagningsförfarandet till DO utan att förfarandet kritiserats, stämde fyra män med Centrum för rättvisas hjälp Rikspolisstyrelsen (RPS) för olaglig diskriminering.

 

Som svar på stämningen försökte staten att få männens anspråk avvisade på en formell grund, men den manövern misslyckades genom en dom från Högsta domstolen i somras. Nu ska diskrimineringen för första gång prövas i sak av Stockholms tingsrätt som igår höll muntlig förberedelse i målet. Huvudförhandling i tingsrätten äger rum den 8-9 juni 2015.

En fråga som diskuterades under den muntliga förberedelsen var RPS egen rapport från oktober 2010. Av rapporten framgår att kvotering tillämpats vid antagningen så att exakt 50 procent kvinnor och 50 procent män antogs under vårterminen 2010. Detta trots att närmare två tredjedelar av de sökande var män och att männen hade bättre resultat på såväl språkprov som fysiska prov. RPS menade dock under gårdagens förberedelse att rapporten inte har någon relevans i målet eftersom den var menad som ett rent internt dokument.

- Mycket tyder på att olaglig diskriminering förekommer vid antagningen till Polishögskolan. Det är bra att antagningsförfarandet nu får prövas ordentligt i domstol, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med Sebastian Scheiman.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Dom meddelas 26 november

CC SVT UPPLAND HOVR SJUKHUSFILMNINHDen 26 november meddelar hovrätten sin dom efter gårdagens förhandling i sjukhusfilmningsfallet.

- Landstinget har förstört sorgearbetet för den här familjen. Landstinget har tillåtit helt obehöriga personer, tv-team, trampa runt på salen där den här mannen låg döende. Det är ett väldigt allvarligt ingrepp i rätten till privat- och familjeliv, säger Clarence Crafoord till SVT.

 

Centrum för rättvisa, som företräder familjen, argumenterade i hovrätten för en ändring av tingsrättens dom: det är landstinget som är svarande i målet och inte någon enskild personal. Landstinget har inte meddelarfrihet och meddelarfriheten är till för att skydda enskilda mot det allmänna – inte tvärt om. Landstinget måste ersätta familjen för den kränkning de tvingats utstå.

Landstinget argumenterade å sin sida för att tingsrättens dom ska stå fast – och för att meddelarfriheten fullt ut är tillämplig. Landstinget sa också att familjen inte hade lidit någon skada, att rättighetsreglerna inte var tillämpliga för familjen samt att landstinget inte kunde behöva ansvara för sändningen eftersom landstinget inte kunde rå över den. Mot slutet av sin plädering vände sig landstingets advokat mot rätten med en uppmaning: Det får, enligt landstinget, inte bli omöjligt att göra sådana här program utan att inhämta samtycke från varje enskild individ eller ha sekretessförbehåll i varje enskilt fall.

- Jag kan inte säga om personen tillfrågats men alla andra har tillfrågats och givit sitt samtycke, säger landstingets chefsjurist Jens Larsson till SVT.

Centrum för rättvisa menar däremot att det är viktigt att enskildas integritet respekteras i alla lägen. Myndigheter får inte bryta mot sekretessen, särskilt inte för kommersiella intressen.

Se, utöver SVT:s reportage, gärna dagens SvD som ägnar sin huvudredare till fallet.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Sjuksköterskor hindras att jobba

Rapport EU ssk NYDen långsamma handläggningen vid Socialstyrelsen gör att personer som har haft rätt utbildning för att kunna utöva sjuksköterskeyrket i Sverige istället har gått arbetslösa. Deras inträde på arbetsmarknaden har försenats i onödan. Centrum för rättvisa sätter idag igång två nya fall, och företräder två sjuksköterskor som vänder sig till JK med en ansökan om skadestånd för den förlust de har lidit.

 

Se Rapports inslag om sjuksköterskan Iouliana Ntemo här och Nordnytts inslag om Eva-Maria Thiel här.

Socialstyrelsen är den myndighet i Sverige som utfärdar sjuksköterskelegitimationer. Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel är utbildade sjuksköterskor i Grekland respektive Tyskland. De har båda arbetat som sjuksköterskor i sina hemländer i många år.

Men när de flyttade till Sverige möttes de av arbetslöshet. Anledningen var att Socialstyrelsen dröjde med att fatta beslut om deras ansökningar om svensk sjuksköterskelegitimation trots att de hade rätt utbildning.

- Centrum för rättvisas granskning visar att Socialstyrelsen har brutit mot lagen i nästan en tredjedel av fallen. Det har tagit alldeles för lång tid. Det gör att många går arbetslösa i onödan, säger Aschtar Yakob, jurist på Centrum för rättvisa, som är ombud för Iouliana och Eva-Maria tillsammans med Sebastian Scheiman och Clarence Crafoord.

Både Iouliana och Eva-Maria började jobba som sjuksköterskor direkt efter att de väl hade fått sina svenska legitimationer. Sjuksköterskorna begär nu skadestånd hos JK för den förlust de lidit på grund av Socialstyrelsens lagbrott vid handläggningen av deras ansökningar. Men det är främst förhoppningen om att bana väg för andra arbetslösa sjuksköterskor som driver de två kvinnorna.

- Jag hoppas att kravet gör så att Socialstyrelsen skärper sig. Utbildade sjuksköterskor sitter hemma, som också jag gjorde, och väntar på att få jobba – det är kollegor som vi på min arbetsplats behöver, säger Eva-Maria Thiel.

Läs mer om fallet här.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel mot Socialstyrelsen

Eva-Maria från NordnyttSjuksköterskor hindras att jobba

Den långsamma handläggningen vid Socialstyrelsen gör att personer som har haft rätt utbildning för att kunna utöva sjuksköterskeyrket i Sverige istället har gått arbetslösa. Deras inträde på arbetsmarknaden har försenats i onödan. Centrum för rättvisa företräder nu två sjuksköterskor som vänder sig till JK med en ansökan om skadestånd för den förlust de har lidit.

Socialstyrelsen är den myndighet i Sverige som utfärdar sjuksköterskelegitimationer. Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel är utbildade sjuksköterskor i Grekland respektive Tyskland. De har båda arbetat som sjuksköterskor i sina hemländer i många år.

Iouliana och Eva-Maria flyttade till Sverige av olika anledningar, men de har båda ett stort intresse för Sverige – Iouliana kunde till och med prata svenska redan innan hon flyttade till Sverige. Ingen av dem trodde att det skulle bli något problem för dem att få jobba som sjuksköterska i sitt nya hemland, och de hade hört att det fanns en stor efterfrågan på deras kompetens här i landet.

Men väl i Sverige möttes de av arbetslöshet. Anledningen var att Socialstyrelsen dröjde med att fatta beslut om deras ansökningar om svensk sjuksköterskelegitimation trots att de hade rätt utbildning.

Vad säger lagen?
Enligt såväl EU-rätten som svensk rätt har personer som är legitimerade sjuksköterskor i andra EU-länder rätt att ansöka om att få även en svensk legitimation. Ansökan skickas in till Socialstyrelsen som ska handlägga ansökan skyndsamt. Inom en månad från att ansökan har kommit in ska Socialstyrelsen skicka ut ett bekräftelsebrev samt i förekommande fall ett kompletteringskrav. Socialstyrelsen ska fatta ett beslut om sjuksköterskans ansökan absolut senast tre månader från att ansökan var komplett.

Fick vänta för länge
Iouliana Ntemo, som nu bor i Södertälje, fick vänta ett halvår för länge på sin sjuksköterskelegitimation. Under tiden var hon arbetslös med undantag för en period där hon fick en deltidsanställning som städerska.

Eva-Maria Thiel, som nu bor i Kalix, fick vänta nästan fem månader för länge på sin sjuksköterskelegitimation. Även för Eva-Maria innebar detta att hon fick ta deltids- och timanställningar, istället för att arbeta som sjuksköterska som hon är utbildad till.

Både Iouliana och Eva-Maria började jobba som sjuksköterskor direkt efter att de väl hade fått sina svenska legitimationer.

Socialstyrelsen bryter mot lagen i 32 % av fallen
Det som har hänt Iouliana och Eva-Maria är på intet sätt unikt – tvärtom är det en verklighet som möter många av de sjuksköterskor som kommer till Sverige för att jobba.

När Centrum för rättvisa granskade hur ofta tidsfristerna om en månad för kompletteringskrav samt tre månader för beslut av komplett ansökan överskreds, visade det sig att Socialstyrelsen överskrider någon av dessa två tidsfrister i 32 procent av fallen.

- I nästan en tredjedel av fallen har Socialstyrelsen brutit mot lagen. Det har tagit alldeles för lång tid. Det gör att många går arbetslösa i onödan, säger Aschtar Yakob, jurist på Centrum för rättvisa, som är ombud för Iouliana och Eva-Maria tillsammans med Sebastian Scheiman och Clarence Crafoord.

Kräver ersättning för förlorad inkomst
Socialstyrelsens långsamma handläggning har flera gånger utsatts för kritik från såväl Justitieombudsmannen, JO, som av media de senaste åren. Iouliana och Eva-Maria begär nu skadestånd hos JK för den förlust de lidit på grund av Socialstyrelsens lagbrott vid handläggningen av deras ansökningar. Men det är främst förhoppningen om att bana väg för andra arbetslösa sjuksköterskor som driver de två kvinnorna.

- Jag hoppas att kravet gör så att Socialstyrelsen skärper sig. Utbildade sjuksköterskor sitter hemma, som också jag gjorde, och väntar på att få jobba – det är kollegor som vi på min arbetsplats behöver, säger Eva-Maria Thiel.

 

Relaterat material

Fallet i media

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Tar strid för sin pappa

akutmottagningen  ing 60, Akademiska sjukhusetSjukhusfilmningsfallet har idag upptagit UNT:s förstasida – läs om hur dottern ”Tar strid för sin pappa”.

I fallet filmades en döende cancerpatient utan tillstånd på Akademiska sjukhuset i Uppsala och filmmaterialet blev sedan till dokusåpa i TV.

Familjen förlorade processen i tingsrätten och om två veckor ska hovrätten pröva målet. Enligt tingsrättens dom ska familjen betala 740 000 kr till landstinget för de kostnader det haft för sin advokat. Men landstingets chefsjurist Jens Larsson säger idag till UNT att det är produktionsbolaget Titan som stått för advokaten – ”Jag har också säkrat skattebetalarnas pengar genom ett avtal med Titan…

Rättegången i hovrätten är den 29-30 oktober.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin