Oroliga tider för de boende i Folkesta

Just nu råder stor oro bland de de boende i Folkesta. Om drygt två veckor riskerar de  nämligen att vara fast med värdelösa fastigheter som de inte kan sälja och som senare, om kommunens planer går igenom, blir till ett logistikområde. För att skydda sina rättigheter valde flera av familjerna att överklaga kommunens beslut som ligger till grund för att ändra området från ett bostadsområde logistik- och handelsområde. Men de förlorade i förvaltningsrätten och det erbjudande som kommunen tidigare gått med på, om att köpa fastigheterna av de som vill sälja, löper ut vid årsskiftet. Centrum för rättvisa har försökt att få kommunen att förlänga sitt erbjudande, åtminstone tills den förvaltningsrättsliga processen är över, men kommunens representanter har inte kunnat nås. Förvaltningsrättens dom har idag överklagats.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Småhusägare i Partille kräver pengarna tillbaka för gatukostnader

I detaljplanen för Norra Hultet beslutade Partille kommun att förtäta området genom nybyggnation. Som en del av detaljplaneringen skulle gatunätet underhållas och i vissa delar nyanläggas. Kommunfullmäktige beslutade att låta de boende i området ta smällen för gatukostnaderna. Fakturorna uppgår till 100 000-tals kronor per fastighet.

- Vi företräder ett par som har bott i Norra Hultet sedan sjuttiotalet. Gatukostnaderna kom som en överraskning för dem, eftersom det redan gick en asfalterad väg till deras hus. De hade sett fram mot att gå i pension skuldfria. Nu har de istället tvingats belåna huset på nytt för att kunna betala över 300 000 kronor för kommunens gatukostnader, säger Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa och ombud tillsammans med Kristina Erlandsson.

De flesta kommuner i Sverige finansierar sina vägprojekt genom skatten. Partille kommun tillhör en minoritet som istället tvingar privatpersoner att betala hundratusentals kronor i gatukostnader. Att vissa Partillebor drabbas på det här sättet har sin bakgrund i ett beslut som Partille kommun fattade för över 30 år sedan vilket möjliggör gatukostnadsuttag än idag. Centrum för rättvisas klienter vänder sig nu till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt för att kräva pengarna tillbaka.

- Våra klienter menar att deras äganderätt kränktes när de tvingades betala 100 000-tals kronor för något de varken bett om eller hade behov av, avslutar Sebastian Scheiman.

 

Läs mer om fallet här: http://centrumforrattvisa.se/?p=5886

Läs mer om gatukostnader här:http://centrumforrattvisa.se/wp-content/uploads/20…

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Christina Nilsson och Lars-Erik Jevås mot Partille Kommun

Paret Christina Nilsson och Lars-Erik Jevås tvingades att betala över 300 000 kronor till Partille kommun för vägar som de inte behöver. Utöver kostnaderna tvingades de samtidigt att avstå mark utan ersättning. Centrum för rättvisa hjälper dem nu att kräva tillbaka sina pengar vid Mark- och miljödomstolen.

Beslutet om gatukostnader för de kommunalt planerade gatorna fattades i samband med att Partille kommun i sin nya detaljplan planerar för en förtätning av området som paret bor i. De flesta kommuner i Sverige finansierar liknande infrastruktur genom skatt. Partille kommun tillhör dock en minoritet som istället tvingar privatpersoner att betala hundratusentals kronor i gatukostnader.

- Partille kommun anser sig ha rätt att ta ut kostnaderna mot bakgrund av ett beslut som kommunfullmäktige fattade för över 30 år sedan. Sedan dess har skyddet för äganderätten förstärkts avsevärt. Det har skett en rättsutveckling tack vare Europakonventionen som gör att sådana här kostnadsuttag inte längre bör anses tillåtna, säger Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa och ombud i målet.

Vad säger lagen?

Kommuner får i vissa fall ta ut gatukostnader av privatpersoner, detta enligt plan- och bygglagen 6 kap. 24 §. Privatpersoner får belastas med sådana kostnader endast om gatorna anläggs för att tillgodose ett behov i området. Fördelningen av kostnaderna måste också ske på ett skäligt och rättvist sätt.

När en kommun beslutar sig för att ta betalt av privatpersoner för gator så får inte kostnaderna överstiga den nytta som den enskilde får av vägen. En kommun som bestämmer sig för att ta ut gatukostnader måste därför i varje enskilt fall bedöma vad som är skäligt att ta ut av den enskilde baserat på vilken nytta privatpersonen får av gatan.

Även om en kommun har rätt att i vissa fall ta ut gatukostnader så måste detta givetvis ske i förenlighet med egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen. Privatpersoners pengar är sådan egendom som skyddas. Både grundlagen och Europakonventionen genomsyras av en proportionalitetsprincip innebärande att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut, som fördelning av gatukostnader, och de konsekvenser som beslutet får för de enskilda personerna. Om uttaget är oskäligt högt så innebär det ett oproportionerligt ingrepp i egendomsskyddet och därmed en kränkning av detsamma. Christina och Lars-Erik tvingades att betala hundratusentals kronor utan att kommunen gjorde någon proportionalitetsbedömning.

- Systemet med gatukostnader håller på att ses över av lagstiftaren. Det är inte säkert att bestämmelserna om gatukostnader hade accepterats om de hade införts idag, säger Sebastian Scheiman.

Kräver tillbaka pengarna

Lars-Erik såg tidigare fram mot att gå i pension tillsammans med Christina såsom skuldfria pensionärer. De hade betalat av det huslån de tog på 70-talet när de flyttade in i sitt hus. Men kommunens fakturor tvingade Lars-Erik att fortsätta jobba efter sin pensionsålder för att paret skulle kunna ha råd att bo kvar i sitt hem. För paret kom kostnaderna som en överraskning – de hade redan gator och infart till sitt hus och kan inte förstå varför de ska betala för något som är ett led i ett kommunalt projekt för nybyggnation i området.

Paret vänder sig nu till Mark- och miljödomstolen för att få tillbaka sina pengar. De hoppas på en ändring så att Partille kommun inte längre får ta ut kostnader på den här nivån. Centrum för rättvisa företräder just nu även två andra Partillebor angående gatukostnader.

Inlagor

Stämningsansökan till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt 2014-12-17

Övrigt

Läs även Sebastian Scheimans och Victoria Hybbinettes artikel ”Gatukostnadsansvar för enskilda – ett otillåtet ingrepp i egendomsskyddet?”, publicerad i Juridisk Tidskrift (2014-15 Nr 2)

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Studenter: Ansök till 2015 års sommarnotarietjänster!

Camilla och Klara arbetar_hemsidebild

Centrum för rättvisa söker duktiga studenter som har läst sex terminer på juristprogrammet och är intresserade av fri- och rättighetsfrågor till våra sommarnotarietjänster.

Sista ansökningsdag för sommarnotarietjänsterna är den 12 januari. Mer information hittar du här.

Som vanligt tillsätter vi löpande uppsatspraktikplatser. Mer information hittar du här.

Om du har frågor, kontakta studentansvarig Alexandra Gillström per epost.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Årets Midander-Lönnstipendiat utsedd

Erik tar emot prisetIgår kväll mottog Erik Victor Ragnå Midander-Lönnpstipendiet för sin uppsats ”Grundlagsskyddad yttrandefrihet på internet – en analys i kölvattnet av Lexbase”.

Midander-Lönnstipendiet för bästa examensuppsats i juridik om individuella fri- och rättigheter delas årligen ut av Centrum för rättvisa. Årets vinnande uppsats tog tydlig ställning i den högst aktuella frågan om den konflikt som uppstår mellan offentlighetsprincipen samt yttrande- och informationsfriheten å ena sidan, och den personliga integriteten å andra sidan. Uppsatsen finner du här.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg gav under kvällen en föreläsning inför en fullsatt hörsal på Mannheimer Swartlings huvudkontor.

RambergFöreläsningen; ”Kvotering, positiv särbehandling och likabehandling – vad står egentligen på spel?” tog avstamp i Anne Rambergs personliga reflektioner och erfarenheter. Anne Ramberg menade bl.a. att kvotering är fel väg att gå för att uppnå jämställdhet. Hon poängterade att de resultat vi har sett inom jämställdheten i Sverige har sin grund i starka kvinnors gärningar och framgångar, inte i kvotering. Ramberg diskuterade i samband med detta det s.k. livspusslet och menar att eftersom man inte kan få allt samtidigt så bör man inte se på karriärsstegen som spikrak – stegen måste helt enkelt omdefinieras. Ramberg kommenterade även att frågan om kvotering till bolagsstyrelser har fått för stor uppmärksamhet i relation till andra större problem i jämställdhetsdebatten, särskilt med tanke på den begränsade del av samhället som dessa styrelser utgör. Dessutom innebär denna typ av kvotering ett intrång i äganderätten. Det högaktuella temat ledde till en livlig diskussion efter föreläsningen där flera i publiken ställde frågor och berättade om sina egna erfarenheter från arbetslivet.

Ett stort tack till våra vänner på Mannheimer Swartling som hjälpte oss att anordna kvällens event!

tack

Ramberg närbild

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Svenska staten fälls i Europadomstolen

ECHREuropadomstolen har fällt svenska staten för brott mot rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. I fallet hade en kvinna från Stockholm åtalats för skattebrott – anklagelser som hon sedan kom att frias ifrån. Samtidigt hade hon påförts skattetillägg i en parallell process som fortsatte även efter att hon friats i skattebrottsprocessen. Detta stod i strid med Europakonventionen och kvinnan tillerkänns nu 2 000 euro i skadestånd av Europadomstolen.

Tidigare har även Högsta domstolen, HD, slagit fast att den här typen av dubbla förfaranden står i strid med rätten att inte lagföras eller straffas två gånger för samma sak. Men HD:s hållning har varit att rätten till resning eller annan gottgörelse för dem som drabbats bara gäller för fel som begåtts av staten efter den 10 februari 2009 – när en dom som tydliggjorde rättsläget kom från Europadomstolen.

Men nu gör alltså Europadomstolen en annan bedömning och öppnar för att människor som drabbats även före februari 2010 ska kunna få rättelse.

- Målet kan komma att få stor betydelse för tusentals människor som har drabbats av dubbla förfaranden i skattemål, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med advokat Börje Leidhammar, som tog ärendet till Europadomstolen.

- Domen är en viktig påminnelse om att grundläggande rättssäkerhetskrav också gäller på skatteområdet, avslutar Clarence Crafoord.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

ANNONS: Kommunikations- och insamlingschef till Centrum för rättvisa

Bild traineeVill du vara med och stärka skyddet för människors fri- och rättigheter i Sverige? Vill du bilda opinion, bygga nätverk och ordna finansiering för att göra det möjligt? Då ska du söka jobbet som kommunikations- och insamlingschef på Centrum för rättvisa.

 

Om oss

Centrum för rättvisa är en ideell och oberoende stiftelse som värnar individens rätt. Vi ställer upp som ombud i rättsliga processer när enskilda drabbas av övertramp av stat och kommun, eller av privata parter som fack och arbetsgivare. Vi ser också till att de principfrågor som vi driver får genomslag i debatten. Vi har 90-konto och vårt arbete finansieras helt och hållet genom gåvor och anslag från enskilda.

Sedan starten 2002 har vi drivit över 100 rättsfall och vunnit i cirka 90 procent av dessa, inklusive flera fall i Högsta domstolen och Europadomstolen. Genom fallen har vi hjälpt över 2000 personer.

Om jobbet

Vårt kommunikations- och insamlingsarbete utgår från de fall vi driver och de människor vi hjälper. Nu söker vi en person som ska leda det arbetet. Du kommer att arbeta tillsammans med vår VD, vår styrelse och centrets jurister. Konkret handlar det om att vara ansvarig för centrets massmediala genomslag och opinionsbildning genom våra egna kanaler (hemsida, sociala medier, seminarier m.m.) samt att bygga våra nätverk och externa relationer. I rollen ingår att vara drivande i vår insamlingsverksamhet så att vi har en hög aktivitetsnivå och får fler som stödjer oss.

Om dig

Du har ett genuint engagemang för individens värde och rätt. Vi tror att du har några års kvalificerad erfarenhet av samhällsfrågor, opinionsbildning och/eller insamling. Det är avgörande att du har en god analytisk förmåga och är en bra skribent som får saker gjorda. Vi lägger stor vikt vid gott humör och god samarbetsförmåga.

Ansökan

Vi vill ha din ansökan senast den 1 december. Den ska innehålla ett personligt brev, CV, referenser samt löneanspråk. Skicka den till clarence.crafoord@centrumforrattvisa.se. Tillträde den 1 februari 2015 eller enligt överenskommelse.

Kontakt

För mer information, kontakta VD Clarence Crafoord på mobil 073-679 16 89 och clarence.crafoord@centrumforrattvisa.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Sjukhusfilmning: Hovrätten ger anhöriga rätt till skadestånd

Rättvisa för anhöriga STOPPSvea hovrätt har idag meddelat dom i målet där en döende cancerpatient filmades utan tillstånd på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Filmmaterialet blev sedan till dokusåpa i TV. Mannens anhöriga, som företräds av Centrum för rättvisa, fick idag rätt mot landstinget efter två och ett halvt års kamp för upprättelse.

- Det är mycket glädjande att den drabbade familjen nu får upprättelse – det är ett viktigt besked till såväl vårdgivare som patienter på sjukhus att rätten till respekt för privatlivet gäller även där, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med Sebastian Scheiman och Anna Rogalska Hedlund.

 

I sin dom tar hovrätten fasta på landstingets ansvar för det som hänt familjen. ”Det är hovrättens bedömning att det grundläggande ansvaret för att sekretessbelagda uppgifter röjts i hög grad ligger på arbetsgivaren, Landstinget. Röjandet av de sekretessbelagda uppgifterna får i belysning härav sägas ha skett på ett sätt som är att jämställa med att det skett på myndighetens vägnar. Under dessa förhållanden hindrar inte bestämmelserna om meddelarfrihet att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig […].”

- För familjen är domen en oerhörd lättnad. Deras mål med processen har varit att hindra att andra drabbas av samma sak, vilket förhoppningsvis blir resultatet av dagens dom från hovrätten, avslutar Clarence Crafoord.

Läs mer om fallet här.

hovrättens dom 2014-11-26

Presskontakt: Alexandra Gillström, jurist, 073-767 92 73.

 

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

IMORGON: Dom i ”sjukhusfilmningsfallet” mot Uppsala läns landsting

Bild traineeNu på onsdag, den 26 november kl. 13.00, meddelar Svea hovrätt dom i målet där en döende cancerpatient filmades utan tillstånd på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Filmmaterialet blev sedan till dokusåpa i TV. Mannens anhöriga företräds av Centrum för rättvisa.

 

- Det kändes som att hovrätten la fokus på rätt frågor vid rättegången – till skillnad från tingsrätten. I tingsrätten diskuterades de enskilda sköterskornas ansvar för det inträffade, vilket är helt fel – familjens talan är riktad mot landstinget. Vi hoppas naturligtvis på vinst för våra klienters skull, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med Sebastian Scheiman och Anna Rogalska Hedlund.

Läs mer om fallet här.

Presskontakt: Alexandra Gillström, jurist, 073-767 92 73.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin

Kvotering till Polishögskolan prövas i tingsrätten

Till FB

Diskriminering vid antagning till Polishögskolan prövas i tingsrätten

Tusentals personer kan ha valts bort på grund av sitt kön och sin etniska bakgrund vid antagningen till Polishögskolan. Efter att 130 personer anmält antagningsförfarandet till DO utan att förfarandet kritiserats, stämde fyra män med Centrum för rättvisas hjälp Rikspolisstyrelsen (RPS) för olaglig diskriminering.

 

Som svar på stämningen försökte staten att få männens anspråk avvisade på en formell grund, men den manövern misslyckades genom en dom från Högsta domstolen i somras. Nu ska diskrimineringen för första gång prövas i sak av Stockholms tingsrätt som igår höll muntlig förberedelse i målet. Huvudförhandling i tingsrätten äger rum den 8-9 juni 2015.

En fråga som diskuterades under den muntliga förberedelsen var RPS egen rapport från oktober 2010. Av rapporten framgår att kvotering tillämpats vid antagningen så att exakt 50 procent kvinnor och 50 procent män antogs under vårterminen 2010. Detta trots att närmare två tredjedelar av de sökande var män och att männen hade bättre resultat på såväl språkprov som fysiska prov. RPS menade dock under gårdagens förberedelse att rapporten inte har någon relevans i målet eftersom den var menad som ett rent internt dokument.

- Mycket tyder på att olaglig diskriminering förekommer vid antagningen till Polishögskolan. Det är bra att antagningsförfarandet nu får prövas ordentligt i domstol, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa och ombud i målet tillsammans med Sebastian Scheiman.

Läs mer om fallet här.

facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedin