Category

Aktuellt

Vi söker sommarnotarier!

By | Aktuellt

Vill du få en inblick i arbetet på Centrum för rättvisa och lära dig mer om strategisk processföring mot staten för enskildas rättigheter? 

Centrum för rättvisa tar varje sommar emot två sommarnotarier under juni månad. Tjänsten innebär bland annat att notarierna genomför ett projektarbete under ledning av Centrum för rättvisas jurister.

 Vi söker dig som har:

  • Läst minst sex terminer på juristprogrammet
  • God initiativförmåga och är noggrann
  • God juridisk kompetens och analytisk förmåga
  • Ett intresse för frågor som rör individens fri- och rättigheter

Tjänsten är på heltid under fem veckor och är avlönad. Anställningstiden är den 8 juni 2020 till och med den 10 juli 2020. Tjänsten är förlagd till Centrum för rättvisas kontor i Gamla stan i Stockholm.

Sista ansökningsdag för 2020 års sommarnotarietjänster är den 27 januari 2020. Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning samt betyg. Frågor om tjänsten samt ansökan skickas till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se.

Välkommen med din ansökan!

Svea hovrätt prövar fall om Kronofogdens slarv med Lars Eriks pengar – kan bli vägledande för andra som drabbats

By | Aktuellt

Pensionären Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i över ett halvår på att få sina pengar av Kronofogden, trots att lagen säger att utbetalning måste ske inom två veckor. I höstas fälldes staten av Stockholms tingsrätt för felaktig myndighetsutövning och tvingades att betala skadestånd till Lars Erik Larsson. Nu ska Svea hovrätt pröva fallet som kan bli vägledande för andra som drabbats av Kronofogdens brister.

– För Lars Erik och de många andra som tvingats vänta på sina pengar under orimligt lång tid är det viktigt att det klargörs att även Kronofogden måste följa räntelagen och betala dröjsmålsränta när den inte betalar i tid. Från ett rättsstatligt perspektiv är det viktigt att enskilda kan utkräva ansvar när myndigheterna inte följer vad som gäller, säger Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Erik Scherstén företräder Lars Erik Larsson i rättsprocessen.

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Bristerna har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.

I praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats av Kronofogdens brister att få kompensation. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Lars Erik Larsson stämt staten och begärt dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden dröjde i över ett halvår med att betala ut hans pengar.

Under hösten 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att Kronofogdens betalningsdröjsmål var olagligt, men ansåg inte att Kronofogden behövde följa räntelagen. Istället tilldömdes Lars Erik Larsson ett lägre skadestånd. Skälet till att han inte fick full ersättning var att det är svårt att bevisa vilken skada som Kronofogdens betalningsdröjsmål orsakat.

– Det är i praktiken omöjligt för enskilda att bevisa att de lider en ekonomisk skada när en myndighet inte betalar i tid. Vi ser därför fram emot att frågan om räntelagen kan tillämpas hos Kronofogden prövas i högre instans, avslutar Helena Myrin.

Centrum för rättvisa företräder även Anne-Marie Kagarp som drabbats av felaktig löneutmätning hos Kronofogden.

Läs mer om fallen här

Läs Lars Erik Larssons överklagande här

Grattis Ina Ferrari Bourner – 2019 års Midander-Lönnstipendiat!

By | Aktuellt

Ina Ferrari Bourner har tilldelats 2019 års Midander-Lönnstipendium om 25 000 kronor för sin examensuppsats ”Social adekvans som grund för rättighetsbegränsande åtgärder inom ramen för det allmännas verksamhet?”. Stipendiet delades ut vid Centrum för rättvisas årliga Midander-Lönnföreläsning som anordnades tillsammans med Mannheimer Swartling Advokatbyrå i Stockholm.

Ina Ferrari Bourners uppsats undersöker om det finns situationer där myndigheter får ingripa mot enskilda och begränsa deras rättigheter även om det inte finns något stöd i lagen. Detta är en fråga som har uppmärksammats på senare tid bland annat i samband med skolpersonal som har ingripit fysiskt mot stökiga elever.

Stipendiet delades ut av Centrum för rättvisas ordförande Tomas Nicolin med följande motivering: ”Den vinnande uppsatsen präglas av akademisk träffsäkerhet, ett spänstigt och precist språkbruk samt en mycket god förståelse för den konstitutionella rätten. Analysen av hur grundlagen ska tolkas, vad som anses utgöra en rättighetsbegränsning och vad legalitetsprincipen ställer för krav är särskilt tankeväckande och läsvärd.”

Midander-Lönnstipendiet om 25 000 kronor delas varje år ut av Centrum för rättvisa till den juriststudent som har skrivit den bästa uppsatsen i konstitutionell rätt om fri- och rättigheter. Stipendiet delas ut i samband med en föreläsning. Årets Midander-Lönnföreläsare var  jur. dr. Sebastian Wejedal, som talade på temat ”Förvaltningsprocessen – Har enskilda någon chans mot staten i domstol?”.

Läs Ina Ferrari Bourners uppsats ”Social adekvans som grund för rättighetsbegränsande åtgärder inom ramen för det allmännas verksamhet?”

Se jur. dr. Sebastian Wejedals Midander-Lönnföreläsning ”Förvaltningsprocessen – Har enskilda någon chans mot staten i domstol?”

Läs mer om Midander-Lönnstipendiet

Doktorand vid Karolinska Institutet får stanna i Sverige efter vägledande dom – riskerade utvisning för att del av forskningen utförts i USA

By | Aktuellt, Arbetskraftsinvandring

Doktoranden Muhammad Irfan var ett fåtal experiment från att vara klar med sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet när Migrationsverket beslutade sig för att utvisa honom ur Sverige. Orsaken var att en del av hans forskning hade utförts vid ett universitet i USA. Enligt Migrationsverket kan bara forskning som gjorts i Sverige tillgodoräknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. I en vägledande dom som får stor betydelse för internationellt forskningssamarbete har Migrationsöverdomstolen gett Muhammad Irfan rätt och upphävt Migrationsverkets utvisningsbeslut.

Läs Migrationsöverdomstolens dom

– Det är oerhört glädjande att se att rättsväsendet har fungerat och att Migrationsöverdomstolen har upphävt utvisningsbeslutet. Migrationsverkets stränga tolkning av lagen riskerade att slå undan benen för svenska forskningsinstitutioners möjlighet att rekrytera internationella doktorander. Den här domen kommer att få stor betydelse för högre studier och forskning i Sverige, säger Christina Bark, docent vid KI och handledare för Muhammad Irfan.

Muhammad Irfan började år 2014 som doktorand i medicinsk vetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid KI i Stockholm inom ramen för ett svenskamerikanskt forskningsprojekt. Han fullföljde forskningen enligt sin studieplan. Men när han var inne på sitt fjärde år som doktorand och ett fåtal experiment från disputation beslutade sig Migrationsverket för att neka honom förlängt uppehållstillstånd och utvisa honom ur landet. Orsaken var att han hade utfört en del av sin forskning vid sin amerikanska handledares universitet i USA, New York Medical College. I november 2018 fastställde migrationsdomstolen i Göteborg utvisningsbeslutet.

Enligt lagen ska en doktorand ha gjort ”godtagbara framsteg” i sina studier för att kunna få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfans tre handledare intygade för Migrationsverket att hans forskning hade skett i enlighet med studieplanen och varit framgångsrik. Men enligt Migrationsverkets och migrationsdomstolens tolkning av lagen kan bara framsteg i forskning som gjorts i Sverige räknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfan fick alltså inte tillgodoräkna sig den forskning som han hade gjort för Karolinska Institutet i USA.

Muhammad Irfan är långt ifrån den enda utländska doktoranden som har drabbats av orimliga utvisningsbeslut. Från universitetshåll har det länge larmats om att doktorander utvisas på lösa grunder. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Muhammad Irfan Migrationsverkets utvisningsbeslut till Migrationsöverdomstolen, som nu har upphävt beslutet i en dom som blir vägledande för liknande fall.

I domen slår Migrationsöverdomstolen fast att frågan om en doktorand har gjort de framsteg som krävs för att få fortsatt uppehållstillstånd måste göras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet och med beaktande av den så kallade proportionalitetsprincipen. Med denna utgångspunkt kom domstolen fram till att det var fel av Migrationsverket att neka Muhammad Irfan fortsatt uppehållstillstånd och att utvisa honom ur landet, bland annat eftersom det redan då han beviljades sitt första uppehållstillstånd hade stått klart för myndigheten att en del av forskningen skulle bedrivas utomlands.

– Migrationsverkets stelbenta tolkning av lagen har inte bara drabbat enskilda doktorander utan alla svenska lärosäten som vill kunna bedriva forskning i samarbete med utländska universitet. Det är därför en seger för svensk forskning att Migrationsöverdomstolen nu har slagit fast att frågan om doktoranders rätt till uppehållstillstånd måste prövas på ett betydligt mer nyanserat sätt än vad Migrationsverket och migrationsdomstolarna har gjort hittills, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Muhammad Irfan.

Läs Migrationsöverdomstolens dom

Kontakt:
Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa
‭070-453 67 82‬ / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Christina Bark, docent vid Karolinska Institutet
‭08-524 869 84 / Christina.Bark@ki.se

Kompetensutvisade ingenjören Ali Omumi stämmer staten på skadestånd för felaktig utvisning

By | Aktuellt

Migrationsverket utvisade ingenjören Ali Omumi ur Sverige på grund av att hans förrförra arbetsgivare saknade vissa försäkringar. Därefter hindrade Migrationsverket honom från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till en påhittad regel. Först efter en lång rättsprocess i migrationsdomstolen kunde Ali Omumi återvända till sitt jobb på ABB i Ludvika. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer han nu staten i domstol för en av de mest uppmärksammade kompetensutvisningarna och begär skadestånd för den inkomstförlust som han haft på grund av Migrationsverkets felaktiga utvisningsbeslut.

Se TV4 Nyheternas inslag om fallet här. 

Jag kan inte förstå varför jag blev tvungen att lämna mitt arbete på ABB och varför jag behandlades som en kriminell. Med den här rättsprocessen hoppas jag kunna göra skillnad för andra arbetstagare som blivit felaktigt utvisade av Migrationsverket, sa Ali Omumi till TV4 Nyheterna i samband med att stämningsansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt fredagen den 6 december 2019.

Ingenjören Ali Omumi utvisades sommaren 2018 på grund av att hans förrförra arbetsgivare hade missat att teckna vissa försäkringar. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare. Centrum för rättvisa engagerade sig i frågan under 2016 vilket ledde till att Migrationsöverdomstolen på luciadagen 2017 rev upp Migrationsverkets praxis. Trots det utvisades Ali Omumi.

Det senaste problemet kopplat till kompetensutvisningarna är att Migrationsverket hindrat felaktigt utvisade personer från att komma tillbaka till sina jobb i Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare portas från Sverige under en obestämd tid. Detta trots att denna så kallade karantänsregel upprepade gånger har underkänts av migrationsdomstolarna.

– Kompetensutvisningarna har inneburit personliga tragedier för de som felaktigt utvisats och har varit skadliga för Sverige. Nu måste staten ta ansvar för att Migrationsverket hittar på regler och inte följer vad som gäller, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Helena Myrin företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Ali Omumi lämnade in sin stämningsansökan i Stockholms tingsrätt den 6 december 2019. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Läs stämningsansökan här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Centrum för rättvisa startar podd för juriststudenter!

By | Aktuellt, Student

Idag släpps det första avsnittet av Centrum för rättvisas podd. Podden riktar sig i första hand till juriststudenter, men även till andra som är intresserade av individens fri- och rättigheter och juridikens roll i samhället.

Lyssnarna får följa med bakom kulisserna i Centrum för rättvisas rättsprocesser och ta del av fördjupande diskussioner om fri- och rättigheter.

I det första avsnittet diskuterar vi Centrum för rättvisas nyaste fall om Samir Sabri, som kämpar för upprättelse efter att ha blivit felaktigt dömd för mord som 15-åring. I vårt ”rättighetsbattle” debatterar regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgan vem som blir framtidens rättighetsdokument. Avsnittet avslutas med en intervju med universitetslektor Sebastian Wejedal om bristen på tillgång till rättvisa och varför enskilda har svårt att få rätt mot staten.

Programledare för podden är Emilia Palm och Alexander Ottosson, som är jurister hos Centrum för rättvisa. Podden kommer att komma ut månadsvis.

Du hittar podden på Spotify genom att klicka här.

Staten döms att betala skadestånd för Kronofogdens fel – Anne-Maries lön utmättes med tvång trots att hon var skuldfri

By | Aktuellt

Kronofogden har i flera år fått allvarlig kritik för att ha misskött sitt uppdrag och slarvat med människors pengar. Anne-Marie Kagarp drabbades av flera felaktiga löneutmätningar och tvingades att leva på existensminimum. Stockholms tingsrätt har idag dömt staten att betala skadestånd till Anne-Marie Kagarp med 10 000 kronor för Kronofogdens fel. Rättsprocessen berör många enskilda och kan få betydelse för liknande fall.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

– Det känns bra att domstolen slår fast att staten måste ta ansvar för Kronofogdens fel. Det blev svårt att få vardagen att gå ihop när Kronofogden tog min lön, och jag tycker inte att man ska behöva jaga sina egna pengar när myndigheterna gör fel. Jag hoppas att fler som drabbats kan få upprättelse, säger Anne-Marie Kagarp.

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK). Bristerna har bland annat handlat om att Kronofogden betalat ut pengar till fel personer, dröjt med utbetalningar av indrivna medel och utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta.

I praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats att få upprättelse och kompensation, trots att felen i många fall inneburit överträdelser av den grundlagsskyddade äganderätten. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Anne-Marie Kagarp staten i domstol och begärde skadestånd för att Kronofogden vid två tillfällen utmätt hennes lön trots att hennes skuld redan var betald.

Staten erkände i rättegången att Kronofogden hade gjort fel men ansåg inte att de felaktiga utmätningarna var så allvarliga att staten behövde betala skadestånd. Tingsrätten gick dock på Anne-Marie Kagarps linje och bedömde att staten måste betala skadestånd.

Tingsrätten skriver bland annat följande i sin dom: ”I Anne-Marie Kagarps fall blev hon föremål för två felaktiga utmätningar och Staten berövade alltså hennes egendom två gånger, trots att någon korresponderande skuld inte fanns och hon upprepade gånger hade uppmärksammat Kronofogdemyndigheten på det inträffade. Att en skadelidande i en sådan situation upplever känslor av maktlöshet och frustration framstår som uppenbart.”

– Det är bra att tingsrätten slår fast att Kronofogdens fel var särskilt allvarliga eftersom de innebar överträdelser av Anne-Maries äganderätt. Det är tyvärr alldeles för vanligt att enskildas grundläggande rättigheter kommer i kläm när myndigheterna gör fel, som i fallen med Kronofogden. Den här rättsprocessen kan få betydelse för andra som har drabbats av Kronofogdens brister, säger juristen Helena Myrin, som tillsammans med juristen Emilia Palm företräder Anne-Marie Kagarp.

Stockholms tingsrätt har även i ett annat mål gällande Lars Erik Larsson dömt staten att betala skadestånd för Kronofogdens brister. I det fallet bestod Kronofogdens brist i att Lars Erik Larsson tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in. Centrum för rättvisa är ombud för Lars Erik Larsson.

Läs mer om båda fallen här.

Centrum för rättvisa söker två jurister

By | Aktuellt

Vill du ägna dig åt principiellt viktiga rättsprocesser som stärker individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker nu två jurister – välkommen med din ansökan!

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter genom att driva rättsprocesser och delta i debatten om rättighetsfrågor. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, haft framgång i cirka 90 procent av fallen och fått 18 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Verktyget i det dagliga arbetet är det juridiska skydd för fri- och rättigheter som finns i lagar, grundlagar, Europakonventionen och EU-rätten. På Centrum för rättvisa driver vi främst skadeståndsprocesser i allmän domstol, men vi driver även mål i förvaltningsdomstol och i specialdomstolar.

Vi söker nu två jurister – en jurist, associate respektive en jurist, junior associate – som vill bli en del av vårt team. Läs om skillnaden mellan de olika juristrollerna samt om hur du söker nedan.

För båda rollerna söker vi dig som (kravprofil):

  • Har tagit juristexamen/jur.kand. med mycket goda resultat.
  • Har en stor arbetskapacitet och ett gott omdöme.
  • Är en skicklig jurist och en god kommunikatör.
  • Är kreativ och en duktig skribent.
  • Har ett starkt engagemang för individens fri- och rättigheter.

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Stockholm med tio medarbetare. Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö, ett stort nätverk och bra anställningsvillkor.

Jurist, associate

På Centrum för rättvisa arbetar i huvudsak heltidsanställda processjurister. Rollen som jurist innebär bland annat att du är ombud för enskilda i rättsprocesser mot det allmänna samt talesperson för fallet i media. Eftersom det ligger i Centrum för rättvisas uppdrag att granska myndigheter och informera enskilda om deras rättigheter ägnar du även tid åt att granska olika delar av offentlig verksamhet och skriva rapporter.

Vi söker dig som utöver kravprofilen ovan har ett par års erfarenhet från domstol och/eller advokatbyrå (tingstjänstgöring är meriterande).

Heltidstjänsten inleds med en provanställning som sedan övergår i en tillsvidareanställning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar för sina anställda. Tillträde sker efter överenskommelse, förslagsvis i februari 2020.

Jurist, junior associate

Som jurist, junior associate på Centrum för rättvisa får du som är nyexaminerad chansen att fördjupa dig i skadeståndsrätt, processrätt och individuella fri- och rättigheter genom vårt utbildningsprogram. Du får också processerfarenhet genom att konkret arbeta i de fall som vi driver. Under året hos oss får du en bra grund för att sedan gå vidare till exempelvis tingstjänstgöring.

Din huvudsakliga arbetstid läggs på att arbeta med erfarna ombud i de team som du är med i. Exempel på arbetsuppgifter är att göra rättsutredningar och granskningar, skriva inlagor under handledning av en erfaren jurist, ta fram underlag för media samt leda mindre projekt inom ramen för exempelvis vår utbildningsverksamhet riktad mot studenter. I mindre rättsprocesser kan du själv vara ombud för Centrum för rättvisas klienter tillsammans med en mer erfaren kollega.

Vi söker dig som nyligen har tagit din juristexamen och möter kravprofilen ovan.

Heltidstjänsten är tidsbegränsad till ett år och inleds med en provanställning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar för sina anställda. Tillträde sker efter överenskommelse, förslagsvis i januari 2020.

Hur du söker

Sista ansökningsdag är den 28 november 2019 och vi kallar löpande till intervjuer. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV med bifogade referenser och betyg från juristprogrammet.

Ansökan skickas per e-post till Lisa Andersson, lisa.andersson@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Lisa Andersson per e-post eller på 073-708 70 53.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifterfinns i vår personuppgiftpolicy.

Välkommen med din ansökan!

Länsstyrelsen avslår Tiptapps överklagande – företaget tar Stockholms stads förbudsbeslut till domstol

By | Aktuellt, Pågående fall, Yrkes- och näringsfrihet

I slutet av september 2018 beslutade Stockholms stad att förbjuda delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att miljöbalkens regler inte tillåter enskilda att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till återvinningscentralen. Trots att flera andra kommuner ställt sig på Tiptapps sida i tvisten med kommunen beslutade länsstyrelsen idag att förbudet ska stå fast. Länsstyrelsens beslut kommer att överklagas till mark- och miljödomstolen. Under den tid rättsprocessen pågår kan Tiptapp användas som vanligt.

– Det måste finnas utrymme för innovativa lösningar som gör det enklare för enskilda att återvinna och göra gott för miljön. Myndigheternas stelbenta tolkning av lagen skapar onödiga hinder för företag som försöker hitta nya sätt att verka för en bättre miljö. Trots att ett antal andra kommuner har bedömt att Tiptapps tjänst är förenlig med lagen har länsstyrelsen valt att gå på Stockholms stads linje. Vi kommer därför att överklaga beslutet till domstol, säger Tim Bjelkstam, en av Tiptapps grundare.

Tiptapp är en tjänst som bland annat syftar till att öka återvinningen genom att underlätta för privatpersoner att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till avfallsanläggningar. Efter att tjänsten lanserats i Stockholm år 2016 blev den på kort tid mycket populär och har därefter börjat användas i många andra städer runtom i landet.

I slutet av september 2018 förbjöd Stockholms stad Tiptapp att förmedla transporter till någon annan än de företag som kommunen anlitat för transport av avfall. Detta eftersom kommunen anser att miljölagstiftningen ska tolkas så att det bara är medlemmarna i det hushåll som skräpet tillhör som får transportera det till en avfallscentral. Enligt kommunen får enskilda alltså inte hjälpa varandra med såna transporter.

Kommunens beslut innebar i praktiken ett förbud mot Tiptapps verksamhet. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp därför förbudet till länsstyrelsen och gjorde gällande att det var en oproportionerlig inskränkning i företagets näringsfrihet. Samtidigt fick Tiptapp stöd av kommunerna Nacka, Gislaved och Rättvik samt nätverket Tillväxt och tillsyn, med 30 anslutna kommuner, som bedömt att reglerna i miljöbalken inte innebär något hinder mot företagets tjänst.

Men trots att flera andra kommuner ställt sig på Tiptapps sida i tvisten med Stockholms stad beslutade länsstyrelsen idag att Stockholms stads förbud ska stå fast. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till frågan om det är otillåtet för enskilda att hjälpa varandra med att transportera återvinning och annat bråte, utan nöjer sig med att konstatera att den kommunikationsplattform som Tiptapp tillhandahåller i sig innebär en hantering av avfall som kommunen har ensamrätt på att utföra.

– Länsstyrelsen har gjort det lite enkelt för sig och inte prövat alla frågor som det här ärendet aktualiserar. Vår bedömning är att miljölagstiftningen inte innehåller något hinder mot den kommunikationsplattform som Tiptapp har utvecklat. En annan tolkning av lagen framstår som absurd och innebär en omotiverad begränsning av Tiptapps näringsfrihet. Det är principiellt viktigt att fallet prövas av högre instans och vi kommer därför att överklaga länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Tiptapp.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Tiptapp
0704-536782 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Överenskommelse träffad mellan de boende i Folkesta och Eskilstuna kommun

By | Äganderätt, Aktuellt

Eskilstuna kommuns planbeslut omvandlade bostadsområdet Folkesta till en spökstad. De fyra fastighetsägare som med hjälp av Centrum för rättvisa begärde skadestånd vid Eskilstuna tingsrätt har nu träffat en överenskommelse med kommunen. Överenskommelsen innebär att de boende överlåter sina fastigheter till kommunen och att den pågående rättsprocessen avslutas. De boende får under en övergångsperiod på två år bo kvar i området för att kunna ordna med nytt boende.

– Centrum för rättvisa har under lång tid engagerat sig för de boende i Folkesta och försvarat deras äganderätt. Vi hade gärna sett att kommunens agerande hade prövats rättsligt i domstol, men vår bedömning är att den förlikning som kommunen har tagit initiativ till är det bästa för fastighetsägarna i det här läget. Eftersom kommunen i praktiken har medgett de ekonomiska kraven går det inte att driva fallet vidare, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Sedan början av 1900-talet har Folkesta varit ett levande bostadsområde. I augusti 2013 antog Eskilstuna kommun en översiktsplan där bostadsområdet med 28 villor och radhus pekades ut som ett framtida logistikområde. Kommunens planer gjorde att fastigheterna blev värdelösa och skapade stor osäkerhet för de boende om deras möjligheter att bo kvar i området.

I det skedet lämnade kommunen ett tidsbegränsat erbjudande till samtliga fastighetsägare i Folkesta om att köpa husen. Risken för att bli ståendes med värdelösa fastigheter gjorde att majoriteten av de boende i området inte såg något annat alternativ än att sälja till kommunen. Under åren 2010 till 2014 förvärvade kommunen merparten av husen i Folkesta. Fyra fastighetsägare – Peter Andersson, Peter Andersson, Else-Brith och Lars Värlander – vägrade dock att flytta från sina hem och har bott kvar.

Resultatet blev att Folkesta förvandlades till en spökstad, där kommunens hus har stått tomma och förfallit. Händelsen fick stor medial uppmärksamhet och under 2016 sände Kalla Fakta reportaget ”Spökstaden” i TV4 om kommunens hantering av de boende i Folkesta. Efter rapporteringen fick de boende ett löfte av kommunen om att få bo kvar. Kort därefter beslutades det dock att kommunens hus skulle rivas och att de kvarvarande boende skulle byggas in i ett industriområde.

Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde Peter Andersson, Peter Andersson, Else-Brith och Lars Värlander i december 2018 skadestånd av kommunen vid Eskilstuna tingsrätt för att kommunen överträtt deras grundlagsstadgade egendomsskydd. Huvudförhandling skulle ha hållits under oktober 2019, men efter att kommunen tagit initiativ till en förlikning har en överenskommelse nu träffats mellan parterna.

Överenskommelsen innebär att kommunen förvärvar de tre kvarvarande bostadsfastigheterna och att fastighetsägarna kompenseras som om husen hade lösts in med stöd av expropriationslagen. De boende får även bo kvar under en övergångsperiod om två år för att kunna ordna med nytt boende. Eftersom kommunen i praktiken har medgett de boendes ekonomiska krav avslutas den pågående rättsprocessen vid Eskilstuna tingsrätt.

– Jag har bott i området sedan 1948 och hade hoppats på att jag aldrig skulle behöva flytta härifrån. Just nu känns det såklart vemodigt, men förhoppningsvis leder den här överenskommelsen till att vi alla kan gå vidare, säger Peter Andersson.

Kontakt
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
0708-21 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se