Category

Aktuellt

Naturvårdsverkets olagliga beslut ruinerade Evald Hellgrens företag – nekas skadestånd

By | Aktuellt, Yrkes- och näringsfrihet

Evald Hellgren bedrev en framgångsrik näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han stämt staten i domstol. Idag har Stockholms tingsrätt meddelat dom i målet.

– Tingsrätten fastställer i sin dom att Naturvårdsverkets beslut var felaktigt, men domstolen anser inte att felet var tillräckligt allvarligt för att staten ska bli skadeståndsskyldig. Det betyder alltså att det är Evald Hellgren som får ta smällen för statens felaktiga beslut. Fallet är principiellt viktigt och vi kommer att överklaga tingsrättens dom till hovrätten, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa som företräder Evald Hellgren.

Viltmästaren och egenföretagaren Evald Hellgren i Örträsk i Västerbotten uppfann den första fällan som godkändes för levandefångst av vildsvin. Den blev en populär produkt bland svenska bönder som var trötta på att se sina ägor förstöras av den snabbt växande vildsvinsstammen.

Men så bestämde Naturvårdsverket plötsligt att dra in tillståndet för fällan på felaktiga grunder och drog därmed undan mattan för Evald Hellgrens firma. Evald Hellgren överklagade Naturvårdsverkets beslut att ta tillbaka tillståndet och fick till slut rätt i kammarrätten, som konstaterade att myndigheten överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut”. När domstolen gav Evald Hellgren tillbaka tillståndet hade han redan förlorat 670 000 kronor i uteblivna försäljningsintäkter under två års tid. Dessa pengar begärde han tillbaka av staten.

Men Justitiekanslern, som hanterar skadeståndsanspråk mot staten, nekade honom ersättning. Justitiekanslern hävdade att staten endast kan bli skadeståndsskyldig på grund av felaktig myndighetsutövning när den har begått ”uppenbara fel” och ansåg att felet som Evald Hellgren drabbats av inte var tillräckligt uppenbart.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde han staten och begärde ersättning för den skada som det felaktiga beslutet orsakade. Stockholms tingsrätt valde att gå på statens linje och avslog Evald Hellgrens begäran om skadestånd i dom den 12 juni 2019. Tingsrätten höll med om att Naturvårdsverkets beslut var fel, men domstolen ansåg inte att felet var tillräckligt allvarligt fört att staten ska bli skadeståndsskyldig.

Tingsrättens dom kommer att överklagas till Svea hovrätt. För att hovrätten ska pröva målet krävs det prövningstillstånd.

Läs tingsrättens dom här.

Läs mer om fallet här.

För frågor om fallet, kontakta Fredrik Bergman.

 

Högsta förvaltningsdomstolen nekar visselblåsarna i Macchiarini-affären domstolsprövning

By | Aktuellt, Rättssäkerhet

Två av visselblåsarna: Oscar Simonson (t.v.) och Karl-Henrik Grinnemo (t.h.). Foto: Rikard Samuelsson, Centrum för rättvisa.

Högsta förvaltningsdomstolen nekar prövningstillstånd till visselblåsarna i Macchiarini-affären. Därmed har det slagits fast att forskare som utpekas som oredliga eller klandervärda av ett universitet inte har rätt att överklaga och försvara sig mot anklagelserna i domstol. Högsta förvaltningsdomstolens beslut kan inte överklagas.

– Högsta förvaltningsdomstolens beslut att inte pröva detta viktiga ärende är beklagligt. Det är grundläggande i en rättsstat att enskilda som pekas ut som klandervärda av myndigheter måste få möjlighet att försvara sig mot anklagelserna i en rättvis rättegång inför en oberoende domstol. Högsta förvaltnings­domstolens beslut innebär att forskarna inte får den möjligheten i det här fallet, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio. Centrum för rättvisa företräder även forskaren Katarina Le Blanc, som också pekades ut som oredlig i KI:s beslut.

Det var sommaren 2018 som Karolinska Institutet tog ställning till den anmälan om forskningsfusk som riktats mot kirurgen Paolo Macchiarinis artiklar om konstgjorda luftstrupar. Karolinska Institutets beslut i ärendet innebar att Paolo Macchiarini fälldes för forskningsfusk. Men i beslutet klandrades även Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio – tre av visselblåsarna som slog larm om missförhållandena till KI:s rektor – samt Katarina Le Blanc och flera andra forskare. Detta eftersom Karolinska Institutet ansåg att de borde ha upptäckt och agerat mot felaktigheterna i Macchiarinis forskning tidigare.

De utpekade forskarna ansåg att Karolinska Institutets beslut innehöll direkta felaktigheter och hade fattats i strid med lag. De överklagade därför till Förvaltningsrätten i Stockholm. I slutet av förra året beslutade förvaltningsrätten att inte pröva saken eftersom domstolen bedömde att beslutet inte får överklagas. Detta trots att myndigheters beslut alltid ska kunna överklagas till domstol om det har sådana verkningar att det aktualiserar den enskildes fri- och rättighetsskydd enligt Europakonventionen.

Tidigare under våren beslutade Kammarrätten i Stockholm att inte ge prövningstillstånd i målet. Och nu har alltså även Högsta förvaltningsdomstolen kommit fram till samma sak, vilket betyder att förvaltningsrättens bedömning står fast. Högsta förvaltningsdomstolens beslut kan inte överklagas. 

Kontakt
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070-82 19 655 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

Oscar Simonson, kirurg och forskare
070-336 67 87

Ingenjören Ali Omumi vinner i domstol – Migrationsverkets påhittade regel underkänns

By | Aktuellt, Arbetskraftsinvandring

I ett av de mest uppmärksammade fallen av kompetensutvisningar utvisade Migrationsverket i somras ABB-ingenjören Ali Omumi på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Därefter stoppade myndigheten Ali Omumi från att komma tillbaka till ABB och Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare under en obestämd tidsperiod portas från Sverige. Nu ger Migrationsdomstolen i Malmö Ali Omumi rätt – och underkänner Migrationsverkets påhittade regel.

– Nu hoppas jag på att snart kunna komma tillbaka till mitt arbete i Sverige tillsammans med min familj, säger Ali Omumi.

Domen innebär att Migrationsverkets beslut rivs upp och att ärendet skickas tillbaka till myndigheten, som ska göra en ny prövning av Ali Omumis ansökan som enbart ska avse den aktuella anställningen hos ABB. Eftersom denna anställning uppfyller alla krav väntas Migrationsverket bevilja Ali Omumi arbetstillstånd i Sverige inom kort.

– Det är bra att migrationsdomstolen nu river upp Migrationsverkets felaktiga beslut. Samtidigt är det mycket allvarligt att Migrationsverket systematiskt hindrar personer som Ali Omumi från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige utan stöd i lagen. Migrationsverkets påhittade regel har upprepade gånger underkänts i domstol. Det är hög tid att Migrationsverket rättar sig efter domstolskritiken och slutar försätta arbetskraftsinvandrare med jobb i Sverige i karantän utomlands, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Ali Omumi.

Bakgrund

Ali Omumi, 39, är utbildad maskiningenjör och kommer från Iran. Fram till sommaren 2018 arbetade han på ABB i Ludvika. Då utvisades Ali Omumi och hans familj från Sverige på grund av att han hos sin förrförra arbetsgivare hade saknat vissa försäkringar. Beslutet tog Ali Omumi och hans familj hårt. Det var också ett tungt besked för ABB, där han varit en uppskattad medarbetare. Såväl Ali Omumi som ABB förutsatte dock att han snart skulle kunna komma tillbaka till Sverige genom att ansöka om ett nytt arbetstillstånd efter utvisningen.

Men Migrationsverket beslutade i oktober 2018 att neka Ali Omumi nytt arbetstillstånd i Sverige. Av beslutet framgår att Migrationsverket ansåg att ansökan – som skickades in två månader efter att Ali Omumi hade lämnat Sverige – hade kommit in ”för kort tid efter utvisningen” för att han skulle kunna få en ny prövning.

Migrationsverkets uppfattning att arbetskraftsinvandrare som utvisats måste befinna sig i en slags karantän innan de får komma tillbaka kallades tidigare ”sexmånadersregeln” internt på myndigheten. Detta eftersom det ansågs att arbetskraftsinvandrare kunde få en ny prövning av en ansökan om arbetstillstånd när de befunnit sig utomlands i sex månader. Numera anser dock Migrationsverket att det inte finns någon tidsgräns för hur länge en tidigare utvisning ska medföra automatiskt avslag på en ansökan om arbetstillstånd. Karantänen kan alltså vara i åratal.

Det finns inget stöd i lag, förarbeten eller domstolspraxis för att arbetskraftsinvandrare som har utvisats ska sitta i karantän utomlands och automatiskt få avslag om de på nytt ansöker om arbetstillstånd i Sverige. Migrationsverkets påhittade regel skapar stora problem både för de enskilda arbetskraftsinvandrare som försätts i karantän och för de svenska företag som är beroende av deras kompetens. Därför engagerade sig Centrum för rättvisa i Ali Omumis fall.

Överklagade med hjälp av Centrum för rättvisa

Med Centrum för rättvisas hjälp överklagade Ali Omumi Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen i Malmö. Domstolen slår nu fast att Migrationsverket inte haft fog för att automatiskt avslå Ali Omumis ansökan på grund av den tidigare utvisningen. I stället ska ansökan bedömas som en ny ansökan och prövas i sak. Det här är inte första gången som Migrationsverkets karantänsregel underkänns i domstol. I åtminstone sjutton andra fall från senare tid har migrationsdomstolarna underkänt Migrationsverkets uppfattning om att utvisade arbetskraftsinvandrare måste befinna sig i karantän utomlands innan de har möjlighet att komma tillbaka.

Eftersom Migrationsverket inte gjorde någon prövning av Ali Omumis ansökan i sak, utan automatiskt avslog den, återförvisar migrationsdomstolen ärendet till myndigheten för en ny prövning. Migrationsverket ska nu enbart pröva om den aktuella anställningen hos ABB uppfyller villkoren. Prövningen väntas gå snabbt, eftersom Ali Omumis villkor hos ABB hela tiden har varit korrekta.

– Ali Omumi och hans familj har tillbringat närmare ett år av sina liv i ovisshet och väntan i utlandet, på grund av Migrationsverkets påhittade regel. Om myndigheten hade gjort rätt från början skulle Ali Omumi ha varit tillbaka i Sverige och på ABB för länge sedan. Jag utgår nu från att Migrationsverket mycket skyndsamt ser till att Ali Omumi och hans familj kan komma tillbaka till Sverige, säger Fredrik Bergman

Läs Migrationsdomstolen i Malmös avgörande här.

Kontakt:
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070-821 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

Centrum för rättvisa söker forskningsstipendiat

By | Aktuellt

Vill du under ett års tid fördjupa dig i principiellt viktiga rättsprocesser som dessutom skapar debatt? Centrum för rättvisa söker nu en forskningsstipendiat – välkommen med din ansökan!

Om Centrum för rättvisa

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter genom att driva rättsprocesser och delta i debatten om rättighetsfrågor. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, haft framgång i cirka 90 procent av fallen och fått 18 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna, varav nio i Högsta domstolen.

Verktyget i det dagliga arbetet är det juridiska skydd för fri- och rättigheter som finns i lagar, grundlagar, Europakonventionen och EU-rätten. På Centrum för rättvisa driver vi främst skadeståndsprocesser i allmän domstol, men vi driver även mål i förvaltningsdomstol och i specialdomstolar.

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Stockholm med tio medarbetare, varav nio är jurister med i huvudsak domstolsbakgrund.

Forskningsstipendiat

Vi söker en forskningsstipendiat som vill bli en del av vårt team under ett års tid. Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål ger årligen ut ett stipendium på 300 000 kronor till en jurist i syfte att finansiera ett års verksamhetsanknuten forskning om konstitutionell rätt, europarätt eller processrätt hos Centrum för rättvisa.

Stipendiet är personligt och skattefritt. Forskningsstipendiaten arbetar tillsammans med Centrum för rättvisas jurister och forskningen ska ha en praktisk inriktning med anknytning till vår verksamhet. Stipendiaten uppträder inte som ombud för Centrum för rättvisas klienter i domstol, utan ägnar sin huvudsakliga tid åt ett forskningsprojekt som vi kommer överens om gemensamt.

Din profil

Vi söker dig som:

  • har tagit juristexamen/jur.kand. med mycket goda resultat
  • gärna har ett par års erfarenhet från domstol och/eller advokatbyrå (tingstjänstgöring är meriterande)
  • är en skicklig jurist
  • har en stor arbetskapacitet och ett gott omdöme
  • är kreativ och en duktig skribent
  • har ett starkt engagemang för individens fri- och rättigheter
Hur du ansöker

Sista ansökningsdag är den 20 juni 2019 och vi kallar löpande till intervjuer. Preliminär börjedag är den 19 augusti 2019 eller efter överenskommelse.
Ansökan ska innehålla personligt brev, CV med bifogade referenser och betyg från juristprogrammet. Du får gärna lämna förslag på forskningsprojekt i din ansökan.

Ansökan skickas per e-post till Lisa Andersson, lisa.andersson@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Lisa Andersson per e-post eller på 073-708 70 53.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftpolicy.

Varmt välkommen med din ansökan!

Ola Hjelms tomt blev värdelös på grund av felaktigt strandskyddsbeslut – nu stämmer han staten på skadestånd

By | Äganderätt, Aktuellt

Ola Hjelm vid tomten i Norrtälje. Foto: Rikard Samuelsson, Centrum för rättvisa.

År 2010 köpte Ola Hjelm en fastighet för 700 000 kronor i Norrtälje och kommunen gav honom undantag från strandskyddet för att bygga ett hus (s.k. strandskyddsdispens). Men när länsstyrelsen plötsligt bestämde sig för att upphäva strandskyddsdispensen blev fastigheten i praktiken värdelös. Efter en fyra år lång rättsprocess lyckades Ola Hjelm få tillbaka dispensen. Samtidigt visade det sig att det redan från början hade varit fel att låta fastigheten omfattas av strandskydd. Nu stämmer han staten på skadestånd.

– Jag är i grunden inte emot strandskydd, bara när det absolut inte behövs. Förhoppningen är att mitt fall ska påverka myndigheternas hantering av strandskyddsfrågorna så att ingen annan ska behöva hamna i samma situation som jag gjorde, säger Ola Hjelm.

Fotografen Ola Hjelm köpte en tomt i Norrtälje år 2010 för att bygga ett bostadshus med en ateljé och fick bygglov och strandskyddsdispens av kommunen. Men trots att även den tidigare fastighetsägaren hade fått strandskyddsdispens beslutade länsstyrelsen plötsligt att upphäva dispensen, utan att ens ha sett tomten.

För den som besöker den aktuella tomten är det uppenbart att det inte finns några naturintressen som skulle påverkas negativt av den ateljébostad som Ola Hjelm planerat att uppföra. Tomten ligger i ett bebyggt område 160 meter från en vassbevuxen vik. För att ta sig ned till sjön från tomten är man först tvungen att passera en fem meter bred väg och på andra sidan vägen ligger 130 meter obrukad åkermark. Den sista biten ned till sjön är så igenvuxen av vass att det i princip är omöjligt att ta sig ned till strandlinjen.

– Problemet är den regeltillämpning som under senare år har utvecklats på strandskyddsområdet och som innebär att myndigheterna i vissa fall struntar i att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Följden blir att fastighetsägare nekas strandskyddsdispens även i fall där det är helt uppenbart att strandskyddet inte skulle påverkas, säger Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Ola Hjelm.

I stället för att förverkliga sina husplaner tvingades Ola Hjelm föra en drygt fyra år lång rättslig kamp för att få tillbaka den strandskyddsdispens som både han och säljaren av tomten hade fått av kommunen. Först efter att Ola Hjelm ansökt om strandskyddsdispens en andra gång lyckades han få en domstol att besöka hans tomt, som då kunde konstatera att det skulle vara orimligt att inte ge honom dispens. Samtidigt visade det sig att det redan från början hade varit fel att låta tomten omfattas av strandskydd.

Myndigheterna hade alltså i fyra års tid i onödan hindrat Ola Hjelm från att bygga sitt hus och gjort hans tomt värdelös. Med Centrum för rättvisas hjälp stämmer han nu staten i domstol och begär skadestånd för de skador som det felaktiga strandskyddsbeslutet orsakade, bl.a. advokatkostnader.

– I Ola Hjelms fall har strandskyddsreglerna tillämpats på ett sätt som står i strid med egendomsskyddet i grundlagen. Många människor berörs av strandskyddet och Ola Hjelms fall kan få stor betydelse för hur ansökningar om strandskyddsdispens kommer att handläggas i framtiden, säger Rikard Samuelsson.

Handlingar
Läs Ola Hjelms stämningsansökan här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa
0704-536782 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Migrationsverket vill utvisa KI-doktoranden Muhammad Irfan på grund av att han gjorde en del av sin forskning i USA – nu ska hans fall prövas i högsta instans

By | Aktuellt, Arbetskraftsinvandring, Pågående fall

Muhammad Irfan. Foto: Rikard Samuelsson, Centrum för rättvisa

Doktoranden Muhammad Irfan vid Karolinska Institutet (KI) är ett fåtal experiment från att vara klar med sin doktorsavhandling. Avhandlingen kan bidra till att vi bättre förstår vad som orsakar minnesstörningar hos människor. Men om Migrationsverket får sin vilja igenom kommer den aldrig att läggas fram. Myndigheten har nämligen beslutat att neka Muhammad Irfan förlängt uppehållstillstånd och att utvisa honom ur Sverige. Orsaken är att han forskade i USA under sin förra tillståndsperiod. Enligt Migrationsverket kan bara forskning som utförs i Sverige räknas vid bedömningen av om en doktorand har gjort tillräckliga framsteg i sina studier för att få förlängt uppehållstillstånd. I november fastställde migrationsdomstolen utvisningsbeslutet. Men nu ska Migrationsöverdomstolen pröva Muhammad Irfans fall där han får hjälp av Centrum för rättvisa. Fallet kommer att bli vägledande och kan rädda andra doktorander från orimliga utvisningsbeslut.

– Migrationsverkets tolkning av lagen leder till fullkomligt orimliga resultat. Det framstår som obegripligt att en doktorand ska få ett utvisningsbeslut och riskera sin disputation för att en del av forskningen har gjorts på ett laboratorium i USA. Det är bra att Migrationsöverdomstolen har valt att pröva fallet, det kommer att få betydelse inte bara för Muhammad Irfan utan även för andra internationella doktorander i Sverige, säger Fredrik Bergman, chef på Centrum för rättvisa, som företräder Muhammad Irfan.

– Jag har varit rädd att all min forskning skulle vara förgäves. Att Migrationsöverdomstolen har beslutat att pröva mitt fall känns bra. Nu har jag chansen att bli klar med min avhandling och att fortsätta forska, säger Muhammad Irfan.

När Muhammad Irfan började som doktorand i medicinsk vetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet i Stockholm år 2014 gjorde han det inom ramen för ett svenskamerikanskt forskningsprojekt. Men när Muhammad Irfan ansökte om förlängt uppehållstillstånd som doktorand nekades han detta av Migrationsverket, som i stället beslutade att utvisa honom ur landet. Orsaken var att han utförde en del av sin forskning vid sin amerikanska bihandledares universitet i USA, New York Medical College, i cirka ett års tid mellan 2016 och 2017.

Lagen kräver att en doktorand ska göra ”godtagbara framsteg” i sina studier för att beviljas förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfans tre handledare intygade för Migrationsverket att han under den aktuella perioden hade varit mycket produktiv och framgångsrik med sin forskning. Hans amerikanska bihandledare professor Patric K. Stanton beskriver Muhammad Irfan som en av de mest begåvade doktorander han någonsin har handlett. Men enligt Migrationsverkets tolkning av lagen räknas bara sådana framsteg i doktorandstudierna som har uppnåtts medan doktoranden har varit i Sverige. Och i november 2018 fastställde migrationsdomstolen i Göteborg Migrationsverkets utvisningsbeslut.

Muhammad Irfan är långt ifrån den enda utländska doktoranden som har drabbats av orimliga utvisningsbeslut. Från universitetshåll har det länge larmats om att doktorander utvisas på lösa grunder. Sveriges universitetslärarförbund (SULF) anmälde nyligen Migrationsverket till Justitieombudsmannen eftersom förbundet anser att myndighetens rättstillämpning när det gäller utländska doktorander är felaktig.

– Muhammad Irfan skulle ha disputerat under hösten 2018. Men Migrationsverkets beslut att utvisa honom gjorde att hans avhandlingsarbete fördröjdes och att åtta månaders forskningsanslag gick förlorat. Migrationsverkets tolkning av lagen drabbar inte bara Muhammad Irfan och KI, utan alla svenska lärosäten som vill kunna bedriva forskning i samarbete med utländska universitet, säger docent Christina Bark vid Karolinska Institutet, som är Muhammad Irfans handledare.

Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Muhammad Irfan utvisningsbeslutet till Migrationsöverdomstolen, som nu har bestämt att den ska pröva målet. Migrationsöverdomstolens dom kommer att bli vägledande för liknande fall och kan därmed få stor betydelse för doktoranders rättssäkerhet och för svensk forskning.

– Universiteten har länge larmat om de rättsosäkra utvisningarna av doktorander. Muhammad Irfans fall är ett av de mest stötande exempel som finns. Det är glädjande att vi nu kommer att få svar från högsta instans på frågan om en sådan omständighet som att en doktorand har forskat i USA verkligen ska kunna leda till utvisning, säger Fredrik Bergman.

Kontakt:
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070-821 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

_________________________________________

Beslut och domar m.m.

Högupplösta pressbilder (får användas vid nyhetsrapportering)

Beslut idag: Kammarrätten nekar visselblåsarna i Macchiarini-affären domstolsprövning

By | Aktuellt, Rättssäkerhet

Katarina Le Blanc, Oscar Simonson och Karl-Henrik Grinnemo. Foto: Centrum för rättvisa 

Idag slog Kammarrätten i Stockholm fast att forskare som utpekas som oredliga eller klandervärda av ett universitet inte har rätt att överklaga och försvara sig mot anklagelserna i domstol. Kirurgerna och forskarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio var med och slog larm om Paolo Macchiarinis forskning på Karolinska institutet. Men när Karolinska Institutet fattade beslut i Macchiarini-ärendet sommaren 2018 stämplades forskarna själva som oredliga och klandervärda för att de påstods ha bidragit till Macchiarinis forskningsfusk. Varken Karolinska Institutet eller Förvaltningsrätten i Stockholm ansåg att forskarna hade rätt att försvara sig mot anklagelserna i domstol. Kammarrätten i Stockholm har nu bestämt att den inte ens kommer att pröva forskarnas överklagande. Det betyder att förvaltningsrättens beslut står fast utan någon ny bedömning. Med Centrum för rättvisas hjälp kommer forskarna nu att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen.

– Kammarrättens beslut att inte pröva överklagandet är ett negativt besked för rättssäkerheten i Sverige. Det är grundläggande i en rättsstat att enskilda som pekas ut som klandervärda av myndigheter måste få möjlighet att försvara sig mot anklagelserna i en rättvis rättegång inför en oberoende domstol. Kammarrättens beslut innebär att forskarna inte får den möjligheten i det här fallet. Det behövs ett vägledande avgörande i den här frågan. Därför kommer Centrum för rättvisa nu att hjälpa forskarna att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio. Centrum för rättvisa företräder även forskaren Katarina Le Blanc, som också pekades ut som oredlig i KI:s beslut.

Sommaren 2018 tog Karolinska Institutet ställning till den anmälan om forskningsfusk som riktats mot kirurgen Paolo Macchiarinis artiklar om konstgjorda luftstrupar. Karolinska Institutets beslut i ärendet den 25 juni 2018 innebar att Paolo Macchiarini fälldes för forskningsfusk. Men i beslutet klandrades även Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio, tre av visselblåsarna som slog larm om missförhållandena till KI:s rektor – samt, bland andra, Katarina Le Blanc. Detta eftersom Karolinska Institutet ansåg att de borde ha upptäckt och agerat mot felaktigheterna i Macchiarinis forskning tidigare.

De utpekade forskarna – visselblåsarna och Katarina Le Blanc – ansåg att Karolinska Institutets beslut innehöll direkta felaktigheter och hade fattats i strid med lag. De överklagade därför till Förvaltningsrätten i Stockholm. Den 6 november 2018 beslutade förvaltningsrätten att inte pröva saken eftersom domstolen bedömde att beslutet inte får överklagas. Detta trots att myndigheters beslut alltid ska kunna överklagas till domstol om det har sådana verkningar att det aktualiserar den enskildes fri- och rättighetsskydd enligt Europakonventionen. Den 21 mars 2019 beslutade Kammarrätten i Stockholm att inte ge prövningstillstånd i målet. Det betyder att förvaltningsrättens bedömning står fast.

Centrum för rättvisa kommer nu att hjälpa de utpekade forskarna att överklaga kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen.

Kontakt:

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070-82 19 655 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

______________________________

Läs Kammarrätten i Stockholms beslut här.

Läs Förvaltningsrätten i Stockholms beslut här.

Läs Centrum för rättvisas överklagande till Kammarrätten i Stockholm här. 

Läs mer om fallet:

Dagens Nyheter, ”Förvaltningsrätten avvisar visselblåsarnas överklagan: ’Vi är beredda att gå hur långt som helst’”, 2018-11-08

Dagens Medicin, ”Visselblåsare fälls i Macchiarini-ärendet”, 2018-06-25

Expressen ledare, ”Visselblåsare borde hyllas – inte jagas”, 2018-05-12 

Dagens Medicin, ”Det skulle vara bisarrt om vi fälldes för oredlighet”, 2017-10-30 

Dom i dag: Stridsåtgärder olagliga – men Henrik Gustavsson tvingas ändå betala närmare tre miljoner kronor till Byggnads

By | Aktuellt

För tolv år sedan drevs Henrik Gustavssons företag i konkurs på grund av fackförbundet Byggnads blockad. I december 2017 slog tingsrätten fast att blockaden hade kränkt företagets rättigheter enligt Europakonventionen och Byggnads fick betala skadestånd. Även Svea hovrätt har kommit fram till att Byggnads stridsåtgärder var olagliga. Trots detta har Henrik Gustavsson inte rätt till skadestånd enligt hovrätten. I stället ska han betala förbundets rättegångskostnader på närmare tre miljoner kronor.

Läs hovrättens dom här.

– Det är klart att jag är besviken på hovrättens dom. Samtidigt ångrar jag inte ett för ögonblick att jag drog igång den här processen. Principfrågan har visat sig alldeles för viktig för att man bara ska kunna släppa den. Men jag känner mig inte nedslagen. Nu tar vi saken till högsta instans, säger Henrik Gustavsson.

– Det här fallet visar hur svårt det är för enskilda att tillvarata sina rättigheter och utmana mäktiga motparter. Henrik Gustavsson vann i tingsrätten efter en tio år lång rättsprocess och fick medhåll i hovrätten om att Byggnads stridsåtgärder var olagliga. Trots det undgår Byggnads ansvar. I stället får Henrik Gustavsson betala Byggnads rättegångskostnader på 2,7 miljoner kronor. Detta är orimligt, och vi kommer att överklaga till Högsta domstolen, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.

Henrik Gustavsson ägde och drev ett mindre byggföretag, HGS Linköping AB, med tre anställda. Ingen av de anställda var medlem i någon fackförening. Under våren 2006 kontaktades HGS av fackförbundet Byggnads i syfte att branschens kollektivavtal skulle bli bindande för företaget, antingen genom att företaget blev medlem i arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier eller genom att ett avtal tecknades direkt med Byggnads (s.k. hängavtal).

Om företaget skulle gå med på att teckna ett avtal direkt med Byggnads skulle fackförbundet samtidigt kräva en ”granskningsavgift” om 1,5 procent av de anställdas löner, som skulle gå till att kontrollera om anställningsvillkoren uppfyllde kollektivavtalets krav. Om företaget i stället skulle välja att gå med i Sveriges Byggindustrier skulle det visserligen slippa granskningsavgifter men då tvingas stödja arbetsgivarorganisationen, liksom intresseorganisationen Svenskt Näringsliv.

Varken Henrik Gustavsson eller hans anställda ansåg att företaget skulle teckna kollektivavtal eller gå med i Sveriges Byggindustrier. Enligt Henrik Gustavsson skulle ett kollektivavtal innebära ett indirekt ekonomiskt stöd till Byggnads politiska verksamhet. Samtidigt kunde han inte heller sympatisera med de frågor som Sveriges Byggindustrier och Svenskt Näringsliv drev. Henrik Gustavsson begärde därför att få teckna ett avtal utan granskningsavgifter, något som Byggnads inte gick med på. Trots att anställningsvillkoren var lika bra eller bättre än kollektivavtalets försatte Byggnads i juni 2006 Henrik Gustavssons företag i blockad. Blockaden ledde till att företaget förlorade alla sina uppdrag och att det gick i konkurs.

Efter att Europadomstolen underkänt systemet med granskningsavgifter stämde Henrik Gustavsson år 2009 Byggnads och begärde ersättning för den skada som blockaden hade orsakat. Då hade han ingen aning om att rättsprocessen skulle pågå under närmare tio år i tingsrätten och bl.a. leda till en vända i Högsta domstolen, där han vann en viktig delseger i en s.k. mellandom.

I december 2017 slog tingsrätten fast att Byggnads skulle betala ersättning till Henrik Gustavsson eftersom stridsåtgärderna kränkt företagets rättigheter enligt Europakonventionen och varit så pass otillbörliga att fackförbundet blivit skadeståndsskyldigt. Även hovrätten har kommit fram till att Byggnads stridsåtgärder har varit olagliga. Trots detta anser hovrätten att Henrik Gustavsson inte har någon rätt till skadestånd. Och att Henrik Gustavsson ska betala Byggnads rättegångskostnader på sammanlagt 2 716 200 kr.

– Hovrättens dom är orimlig och innebär i praktiken att det är Henrik Gustavsson som får betala för Byggnads olagliga stridsåtgärder, säger Fredrik Bergman.

För frågor kontakta Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.
070-821 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

Kronofogden har i flera år slarvat med enskildas pengar – två som drabbats begär skadestånd av staten

By | Äganderätt, Aktuellt, Pågående fall, Rättssäkerhet

Den 14 februari rapporterade Sveriges Radios Ekot om två nya fall som Centrum för rättvisa driver. Det handlar om brister hos Kronofogden som i flera år har slarvat med enskildas pengar. Tusentals kan vara drabbade. Bland dem som hamnat i kläm finns Anne-Marie Kagarp och Lars Erik Larsson. Trots att Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) kritiserat myndighetens hantering av in- och utbetalningar vid flera tillfällen har problemen fortsatt. I Anne-Maries fall utmätte Kronofogden hennes lön trots att hon redan betalat av sin skuld. Lars Erik fick vänta i uppemot ett halvår på att Kronofogden skulle betala ut hans pengar. Nu begär de skadestånd av staten.

– Det är oacceptabelt att en myndighet som har en sådan central funktion i vårt rättssystem, med uppdrag att hantera enskildas pengar, inte klarar av just detta. Än mer anmärkningsvärt är att det har pågått under så lång tid utan att problemen har åtgärdats, säger Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa, som företräder Anne-Marie och Lars Erik.

Anne-Marie hade löneutmätning på grund av skulder som en tidigare pojkvän orsakat och levde därför på existensminimum. Hon gjorde rätt för sig och betalade skulden. Men Kronofogden fortsatte att ta hennes lön. Först efter flera påstötningar och månaders väntan fick Anne-Marie, som var gravid i femte månaden, tillbaka sina pengar.

Lars Erik hade vänt sig till Kronofogden för att få hjälp att få betalt. Personen som var skyldig honom pengar betalade till Kronofogden. Men Kronofogden dröjde uppemot ett halvår med att betala ut pengarna till Lars Erik. Detta trots att lagen säger att Kronofogden måste göra utbetalningarna inom två veckor.

JO har riktat återkommande kritik mot Kronofogdens medelshantering i ett stort antal beslut sedan 2012. Även JK har uttalat kritik mot Kronofogden i flera beslut. Problemen har alltså funnits i flera år och tusentals kan vara drabbade. JO:s kritik kulminerade i ett beslut från november 2017, där JO konstaterade att Kronofogden misslyckats med sitt grundläggande uppdrag.

Kronofogden har förklarat problemen med hänvisning bland annat till bristande kompetens och styrning. Myndigheten uppgav vidare för JO att problemen skulle vara lösta senast vid utgången av 2017. Ändå drabbades Anne-Marie av Kronofogdens slarv så sent som sommaren 2018.

– Det är ett allvarligt rättssäkerhetsproblem att Kronofogdens felaktiga hantering av enskildas pengar har kunnat fortsätta år efter år. För att återupprätta förtroendet måste Kronofogden få bättre ordning och reda, och enskilda som hamnat i kläm måste få upprättelse, säger Helena Myrin.

Anne-Marie och Lars Erik begär nu skadestånd av staten.

Läs Anne-Marie Kagarps stämningsansökan här.
Läs Lars-Erik Larssons stämningsansökan här.

Läs mer om fallen:
Kronofogden krävs på skadestånd”, Sveriges Radios Ekot den 14 februari 2019
En längre intervju med Anne-Marie Kagarp finns här, Sveriges Radios P1-morgon den 14 februari 2019
Därför stämmer vi staten för Kronofogdens slarv”, Dagens Samhälle den 25 februari 2019

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Centrum för rättvisa mot Sverige, målet om FRA-lagen, ska prövas av Europadomstolens Grand Chamber

By | Aktuellt, Personlig integritet

Idag meddelade Europadomstolen att målet Centrum för rättvisa mot Sverige som rör den s.k. FRA-lagen om hemlig övervakning kommer att prövas i stor kammare (Grand Chamber). Den 19 juni 2018 godkände Europadomstolen FRA-lagen men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därefter att målet skulle tas upp till förnyad prövning av Europadomstolens Grand Chamber. En dom från Grand Chamber ger vägledning om hur Europakonventionen ska tolkas. Den kommande domen i målet kommer därför att ha stor betydelse för i vilken utsträckning europeiska länder får bedriva massövervakning.

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen snabbt skrev om lagen för att stärka enskildas integritet vid signalspaning. En kammare i Europadomstolen godkände den uppdaterade FRA-lagen den 19 juni 2018, men framförde samtidigt viss kritik och framhöll att lagstiftningen kunde förbättras i ett antal avseenden. Centrum för rättvisa begärde därför att målet skulle prövas av Europadomstolens Grand Chamber. En panel med fem domare har nu beslutat att målet ska tas upp till prövning där. Det innebär att panelen har bedömt att målet ger upphov till en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller en allvarlig fråga av allmän betydelse. Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, instämmer i panelens bedömning:

”Det här målet väcker viktiga rättsfrågor som kräver ett vägledande avgörande från Grand Chamber. Europeiska stater möter idag allvarliga hot från terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Hemlig övervakning är en del av hur vissa stater bemöter dessa hot. Utan tillräckliga garantier mot missbruk riskerar dock hemlig massövervakning att kränka just de grundläggande fri- och rättigheter som staterna vill skydda från sina fiender.”

Grand Chamber är Europadomstolens högsta dömande organ. I Grand Chamber avgörs målen av sjutton domare från sjutton olika länder, inklusive domstolens ordförande. Endast ett tiotal fall tas upp varje år och domarna har stor principiell betydelse. Den kommande domen i målet Centrum för rättvisa mot Sverige kommer att ha stor betydelse för i vilken utsträckning europeiska länder får bedriva massövervakning. Svenska staten och Centrum för rättvisa förväntas mötas i en muntlig förhandling i Strasbourg någon gång under nästa år. Därefter väntas det ta cirka ett år innan Europadomstolen meddelar dom.

___________________________________

Centrum för rättvisa står upp för individen genom att driva rättsprocesser och delta i debatten om rättighetsfrågor.

Centrum för rättvisa bildades 2002 som en ideell och oberoende aktör med uppdrag att värna enskildas fri- och rättigheter. Sedan dess har Centrum för rättvisa steg för steg etablerat sig som Sveriges ledande organisation på detta område.