Category

Arbetskraftsinvandring

Ingenjören Ali Omumi vinner i domstol – Migrationsverkets påhittade regel underkänns

By | Aktuellt, Arbetskraftsinvandring

I ett av de mest uppmärksammade fallen av kompetensutvisningar utvisade Migrationsverket i somras ABB-ingenjören Ali Omumi på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Därefter stoppade myndigheten Ali Omumi från att komma tillbaka till ABB och Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare under en obestämd tidsperiod portas från Sverige. Nu ger Migrationsdomstolen i Malmö Ali Omumi rätt – och underkänner Migrationsverkets påhittade regel.

– Nu hoppas jag på att snart kunna komma tillbaka till mitt arbete i Sverige tillsammans med min familj, säger Ali Omumi.

Domen innebär att Migrationsverkets beslut rivs upp och att ärendet skickas tillbaka till myndigheten, som ska göra en ny prövning av Ali Omumis ansökan som enbart ska avse den aktuella anställningen hos ABB. Eftersom denna anställning uppfyller alla krav väntas Migrationsverket bevilja Ali Omumi arbetstillstånd i Sverige inom kort.

– Det är bra att migrationsdomstolen nu river upp Migrationsverkets felaktiga beslut. Samtidigt är det mycket allvarligt att Migrationsverket systematiskt hindrar personer som Ali Omumi från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige utan stöd i lagen. Migrationsverkets påhittade regel har upprepade gånger underkänts i domstol. Det är hög tid att Migrationsverket rättar sig efter domstolskritiken och slutar försätta arbetskraftsinvandrare med jobb i Sverige i karantän utomlands, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Ali Omumi.

Bakgrund

Ali Omumi, 39, är utbildad maskiningenjör och kommer från Iran. Fram till sommaren 2018 arbetade han på ABB i Ludvika. Då utvisades Ali Omumi och hans familj från Sverige på grund av att han hos sin förrförra arbetsgivare hade saknat vissa försäkringar. Beslutet tog Ali Omumi och hans familj hårt. Det var också ett tungt besked för ABB, där han varit en uppskattad medarbetare. Såväl Ali Omumi som ABB förutsatte dock att han snart skulle kunna komma tillbaka till Sverige genom att ansöka om ett nytt arbetstillstånd efter utvisningen.

Men Migrationsverket beslutade i oktober 2018 att neka Ali Omumi nytt arbetstillstånd i Sverige. Av beslutet framgår att Migrationsverket ansåg att ansökan – som skickades in två månader efter att Ali Omumi hade lämnat Sverige – hade kommit in ”för kort tid efter utvisningen” för att han skulle kunna få en ny prövning.

Migrationsverkets uppfattning att arbetskraftsinvandrare som utvisats måste befinna sig i en slags karantän innan de får komma tillbaka kallades tidigare ”sexmånadersregeln” internt på myndigheten. Detta eftersom det ansågs att arbetskraftsinvandrare kunde få en ny prövning av en ansökan om arbetstillstånd när de befunnit sig utomlands i sex månader. Numera anser dock Migrationsverket att det inte finns någon tidsgräns för hur länge en tidigare utvisning ska medföra automatiskt avslag på en ansökan om arbetstillstånd. Karantänen kan alltså vara i åratal.

Det finns inget stöd i lag, förarbeten eller domstolspraxis för att arbetskraftsinvandrare som har utvisats ska sitta i karantän utomlands och automatiskt få avslag om de på nytt ansöker om arbetstillstånd i Sverige. Migrationsverkets påhittade regel skapar stora problem både för de enskilda arbetskraftsinvandrare som försätts i karantän och för de svenska företag som är beroende av deras kompetens. Därför engagerade sig Centrum för rättvisa i Ali Omumis fall.

Överklagade med hjälp av Centrum för rättvisa

Med Centrum för rättvisas hjälp överklagade Ali Omumi Migrationsverkets beslut till Migrationsdomstolen i Malmö. Domstolen slår nu fast att Migrationsverket inte haft fog för att automatiskt avslå Ali Omumis ansökan på grund av den tidigare utvisningen. I stället ska ansökan bedömas som en ny ansökan och prövas i sak. Det här är inte första gången som Migrationsverkets karantänsregel underkänns i domstol. I åtminstone sjutton andra fall från senare tid har migrationsdomstolarna underkänt Migrationsverkets uppfattning om att utvisade arbetskraftsinvandrare måste befinna sig i karantän utomlands innan de har möjlighet att komma tillbaka.

Eftersom Migrationsverket inte gjorde någon prövning av Ali Omumis ansökan i sak, utan automatiskt avslog den, återförvisar migrationsdomstolen ärendet till myndigheten för en ny prövning. Migrationsverket ska nu enbart pröva om den aktuella anställningen hos ABB uppfyller villkoren. Prövningen väntas gå snabbt, eftersom Ali Omumis villkor hos ABB hela tiden har varit korrekta.

– Ali Omumi och hans familj har tillbringat närmare ett år av sina liv i ovisshet och väntan i utlandet, på grund av Migrationsverkets påhittade regel. Om myndigheten hade gjort rätt från början skulle Ali Omumi ha varit tillbaka i Sverige och på ABB för länge sedan. Jag utgår nu från att Migrationsverket mycket skyndsamt ser till att Ali Omumi och hans familj kan komma tillbaka till Sverige, säger Fredrik Bergman

Läs Migrationsdomstolen i Malmös avgörande här.

Kontakt:
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070-821 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

Migrationsverket vill utvisa KI-doktoranden Muhammad Irfan på grund av att han gjorde en del av sin forskning i USA – nu ska hans fall prövas i högsta instans

By | Aktuellt, Arbetskraftsinvandring, Pågående fall

Muhammad Irfan. Foto: Rikard Samuelsson, Centrum för rättvisa

Doktoranden Muhammad Irfan vid Karolinska Institutet (KI) är ett fåtal experiment från att vara klar med sin doktorsavhandling. Avhandlingen kan bidra till att vi bättre förstår vad som orsakar minnesstörningar hos människor. Men om Migrationsverket får sin vilja igenom kommer den aldrig att läggas fram. Myndigheten har nämligen beslutat att neka Muhammad Irfan förlängt uppehållstillstånd och att utvisa honom ur Sverige. Orsaken är att han forskade i USA under sin förra tillståndsperiod. Enligt Migrationsverket kan bara forskning som utförs i Sverige räknas vid bedömningen av om en doktorand har gjort tillräckliga framsteg i sina studier för att få förlängt uppehållstillstånd. I november fastställde migrationsdomstolen utvisningsbeslutet. Men nu ska Migrationsöverdomstolen pröva Muhammad Irfans fall där han får hjälp av Centrum för rättvisa. Fallet kommer att bli vägledande och kan rädda andra doktorander från orimliga utvisningsbeslut.

– Migrationsverkets tolkning av lagen leder till fullkomligt orimliga resultat. Det framstår som obegripligt att en doktorand ska få ett utvisningsbeslut och riskera sin disputation för att en del av forskningen har gjorts på ett laboratorium i USA. Det är bra att Migrationsöverdomstolen har valt att pröva fallet, det kommer att få betydelse inte bara för Muhammad Irfan utan även för andra internationella doktorander i Sverige, säger Fredrik Bergman, chef på Centrum för rättvisa, som företräder Muhammad Irfan.

– Jag har varit rädd att all min forskning skulle vara förgäves. Att Migrationsöverdomstolen har beslutat att pröva mitt fall känns bra. Nu har jag chansen att bli klar med min avhandling och att fortsätta forska, säger Muhammad Irfan.

När Muhammad Irfan började som doktorand i medicinsk vetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet i Stockholm år 2014 gjorde han det inom ramen för ett svenskamerikanskt forskningsprojekt. Men när Muhammad Irfan ansökte om förlängt uppehållstillstånd som doktorand nekades han detta av Migrationsverket, som i stället beslutade att utvisa honom ur landet. Orsaken var att han utförde en del av sin forskning vid sin amerikanska bihandledares universitet i USA, New York Medical College, i cirka ett års tid mellan 2016 och 2017.

Lagen kräver att en doktorand ska göra ”godtagbara framsteg” i sina studier för att beviljas förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfans tre handledare intygade för Migrationsverket att han under den aktuella perioden hade varit mycket produktiv och framgångsrik med sin forskning. Hans amerikanska bihandledare professor Patric K. Stanton beskriver Muhammad Irfan som en av de mest begåvade doktorander han någonsin har handlett. Men enligt Migrationsverkets tolkning av lagen räknas bara sådana framsteg i doktorandstudierna som har uppnåtts medan doktoranden har varit i Sverige. Och i november 2018 fastställde migrationsdomstolen i Göteborg Migrationsverkets utvisningsbeslut.

Muhammad Irfan är långt ifrån den enda utländska doktoranden som har drabbats av orimliga utvisningsbeslut. Från universitetshåll har det länge larmats om att doktorander utvisas på lösa grunder. Sveriges universitetslärarförbund (SULF) anmälde nyligen Migrationsverket till Justitieombudsmannen eftersom förbundet anser att myndighetens rättstillämpning när det gäller utländska doktorander är felaktig.

– Muhammad Irfan skulle ha disputerat under hösten 2018. Men Migrationsverkets beslut att utvisa honom gjorde att hans avhandlingsarbete fördröjdes och att åtta månaders forskningsanslag gick förlorat. Migrationsverkets tolkning av lagen drabbar inte bara Muhammad Irfan och KI, utan alla svenska lärosäten som vill kunna bedriva forskning i samarbete med utländska universitet, säger docent Christina Bark vid Karolinska Institutet, som är Muhammad Irfans handledare.

Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Muhammad Irfan utvisningsbeslutet till Migrationsöverdomstolen, som nu har bestämt att den ska pröva målet. Migrationsöverdomstolens dom kommer att bli vägledande för liknande fall och kan därmed få stor betydelse för doktoranders rättssäkerhet och för svensk forskning.

– Universiteten har länge larmat om de rättsosäkra utvisningarna av doktorander. Muhammad Irfans fall är ett av de mest stötande exempel som finns. Det är glädjande att vi nu kommer att få svar från högsta instans på frågan om en sådan omständighet som att en doktorand har forskat i USA verkligen ska kunna leda till utvisning, säger Fredrik Bergman.

Kontakt:
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070-821 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

_________________________________________

Beslut och domar m.m.

Högupplösta pressbilder (får användas vid nyhetsrapportering)

Migrationsverket hindrar ABB-ingenjören Ali Omumi från att komma tillbaka till Sverige för att arbeta – med hänvisning till påhittad regel

By | Aktuellt, Arbetskraftsinvandring, Pågående fall
Ali Omumi, som Migrationsverket hindrar från att komma tillbaka och arbeta i Sverige med hänvisning till en påhittad regel.

Efter de kritiserade kompetensutvisningarna har Migrationsverket satt i system att hindra utvisade arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige – med hänvisning till en påhittad regel som saknar stöd i lagen. En av de drabbade är ingenjören Ali Omumi, som utvisades på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Han hindras nu från att komma tillbaka till Sverige och sitt arbete på ABB. Centrum för rättvisa hjälper Ali Omumi att ta fallet till domstol. Idag skriver dessutom Centrum för rättvisa tillsammans med ABB:s vd på DN Debatt om hur Migrationsverkets godtycke skapar en rättsosäkerhet som inte bara skadar arbetskraftsinvandrare utan också Sverige som land.  

– Först hade vi de orimliga kompetensutvisningarna. Nu har vi alltså en situation där Migrationsverket försätter Ali Omumi och andra nyckelmedarbetare på svenska företag i en slags kompetenskarantän utomlands. Detta med hänvisning till en påhittad regel som även personer inom Migrationsverket har tagit avstånd ifrån. Det är svårt att föreställa sig en mer godtycklig myndighetsutövning, säger Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, som är ombud för Ali Omumi tillsammans med Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Ali Omumi, 39, är utbildad maskingenjör och kommer från Iran. Han arbetade fram till i somras på ABB i Ludvika. Han utvisades från Sverige på grund av att han hos sin förrförra arbetsgivare hade saknat vissa försäkringar – trots att han alltså ansökte om förlängt arbetstillstånd på ABB där villkoren hela tiden varit korrekta. Beslutet tog Ali Omumi och hans familj mycket hårt. Det var också ett tungt besked för ABB, där han varit en viktig och uppskattad medarbetare. Såväl Ali som ABB tänkte dock att han snart skulle kunna komma tillbaka till Sverige genom att ansöka om ett nytt arbetstillstånd efter utvisningen.

Men för några veckor sedan kom alltså beskedet från Migrationsverket att Ali Omumi nekas nytt arbetstillstånd i Sverige. Av beslutet framgår att Migrationsverket anser att ansökan – som skickades in två månader efter att Ali hade lämnat Sverige – hade kommit in ”för kort tid efter utvisningen” för att han skulle kunna få en ny prövning.

Det står dock inte i beslutet hur länge Ali måste vänta innan han får komma tillbaka till ABB och Sverige. Idén om att arbetskraftsinvandrare som utvisats måste befinna sig i en slags karantän innan de får komma tillbaka kallas internt på Migrationsverket för ”sexmånadersregeln”. Detta eftersom de beslutsfattare som tycker att arbetskraftsinvandrare måste sitta av tid utomlands innan de får komma tillbaka brukar anse att en ny prövning om arbetstillstånd kan göras först efter sex månader.

Problemet är att det inte finns något som helst stöd i lag, förarbeten eller rättspraxis för att utvisade arbetskraftsinvandrare måste befinna sig i karantän innan de kan få en ny bedömning. Detta känner man till på Migrationsverket. I korrespondens inifrån myndigheten som Centrum för rättvisa har tagit del av beskrivs den som ”rättsosäker”. På ett seminarium som ABB anordnade under Almedalsveckan i somras och som berörde Ali Omumis fall konstaterade Migrationsverkets biträdande rättschef att sexmånadersregeln saknar rättsligt stöd och därför inte bör tillämpas. Men ändå fortsätter alltså beslutsfattare på Migrationsverket, som i Alis fall, att hindra arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till den påhittade sexmånadersregeln. Värdefulla medarbetare på svenska företag tvingas därför tillbringa tid i väntan och ovisshet utomlands när de kunde vara på jobbet. Samtidigt finns även beslutsfattare som inte tillämpar sexmånadersregeln och det är därmed alltså slumpen som avgör om arbetskraftsinvandrare hamnar i karantän eller inte.

dagens DN Debatt skriver Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, tillsammans med ABB:s vd för Sverige Johan Söderström om denna problematik och den rättsosäkerhet som sexmånadersregeln ger uttryck för.

I fallet med pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk, som Centrum för rättvisa företrädde, underkände Migrationsöverdomstolen den praxis som hade vuxit fram på Migrationsverket med automatiska utvisningar av arbetskraftsinvandrare för minsta misstag från arbetsgivaren. Men det faktum att utvisade arbetskraftsinvandrare nu sätts i karantän med stöd av den påhittade sexmånadersregeln visar att myndighetens hantering av arbetstillståndsärenden fortfarande brister i rättssäkerhet. Därför tar Centrum för rättvisa Ali Omumis fall till domstol.

– Det var jobbigt nog för mig och min familj att bli utvisade från Sverige på grund av att jag saknade vissa försäkringar under tiden hos min förrförra arbetsgivare, för flera år sedan. När beskedet kom från Migrationsverket att jag dessutom inte får komma tillbaka till Sverige och ABB på grund av detta kunde jag inte tro att det var sant. Varken jag eller ABB har ju gjort något fel. Samtidigt är jag glad att jag nu har Centrum för rättvisa på min sida, som har lyckats hjälpa så många arbetskraftsinvandrare tidigare, säger Ali Omumi.

Läs artikeln på DN Debatt från Centrum för rättvisa och ABB här
Läs Migrationsverkets beslut här 
Läs Ali Omumis överklagande här

Läs mer om Ali Omumis tidigare ärende hos Migrationsverket

”Utvisas efter tre år gammal miss – trots Migrationsverkets nya hållning”, Breakit, 17 juli 2018.
”Ali, 38, och familjen utvisas – saknade sjukförsäkringar”, Expressen, 11 maj 2018.
”Sales engineer to be deported from Sweden despite landmark ruling”, The Local, 8 maj 2018.

Kontakt:

Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa
070-6123339/ johannes.forssberg@centrumforrattvisa.se

Danyar Mohammed mot Migrationsverket

By | Arbetskraftsinvandring
Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk riskerar utvisning på grund av att arbetsgivaren gjorde en lönemiss på 460 kr. Nu ska hans fall prövas i högsta instans, och domen kan bli vägledande för tusentals andra fall. Foto: Centrum för rättvisa

Migrationsverket beslutade våren 2016 att utvisa Danyar Mohammed, 28, i Jokkmokk på grund av att hans arbetsgivare hade gjort en lönemiss på 460 kr. Centrum för rättvisa hjälpte Danyar att ta fallet till migrationsdomstolen, som fastställde utvisningsbeslutet i en dom där två av rättens fyra ledamöter var skiljaktiga. Danyar överklagade domen till Migrationsöverdomstolen, som meddelade prövningstillstånd i målet. Domen meddelades den 13 december 2017 – och gav Danyar rätt att stanna. Domen, som är vägledande för liknande fall, innebär att man ska göra en helhetsbedömning när man tittar på om arbetskraftsinvandrare har haft tillräckligt bra villkor för att få förlängt arbetstillstånd. 

– Det här är ett mycket glädjande besked för Danyar! Det är också en mycket viktig dom, som kommer att bli vägledande för bedömningen av ett stort antal liknande fall. Den här domen sätter stopp för de orimliga utvisningarna av arbetskraftsinvandrare. Migrationsöverdomstolen slår fast att personer som arbetar och försörjer sig själva inte får utvisas på grund av små fel eller misstag som beror på arbetsgivaren. Det måste göras en helhetsbedömning i det enskilda fallet, vilket Migrationsverket tidigare inte har gjort, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som är ombud för Danyar Mohammed.

Vad är det som har hänt?
Danyar Mohammed har bott i Jokkmokk i åtta år och arbetar som pizzabagare där. På kort tid lärde han sig svenska och han bidrar till samhället på många sätt. Bland annat arbetar han ideellt på ett lokalt asylboende där han hjälper nyanlända ungdomar att etablera sig.

Våren 2016 beslutade Migrationsverket att Danyar ska utvisas ur Sverige. Skälet till det var att hans arbetsgivare hade missat att höja hans lön med 460 kronor när kollektivavtalet ändrades. När arbetsgivaren upptäckte misstaget rättades det omedelbart till.

Men det spelade inte någon roll anser Migrationsverket. Danyar ska utvisas, punkt slut, är resonemanget. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagades Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen.

Migrationsdomstolen fastställde Migrationsverkets beslut, men var inte enig. Men nu har Migrationsöverdomstolen meddelat prövningstillstånd. Det betyder att det blir Migrationsöverdomstolen som bestämmer om Danyar Mohammed ska få stanna i Sverige eller inte.

Vad händer i fallet nu?
Migrationsöverdomstolen beslutade den 20 februari 2017 att den ska pröva Danyars fall.

Migrationsöverdomstolen bestämde att följande prejudikatfråga ska prövas i målet: ”Fråga om förlängning av arbetstillstånd kan beviljas när lönen under en period varit högre än försörjningskravet men understigit kollektivavtalsenlig lön.

Den 13 december 2017 meddelades domen. Domen gav Danyar Mohammed rätt.

Enligt domen ska man vid bedömningen av om en arbetskraftsinvandrare kan beviljas förlängt uppehålls- och arbetstillstånd med hänsyn till hur anställningsvillkoren sett ut bakåt i tiden inte titta månad för månad. I stället ska en helhetsbedömning göras av hur anställningsvillkoren har sett ut under hela den föregående tillståndsperioden.

Migrationsöverdomstolen konstaterar i Danyar Mohammeds fall att samtliga anställningsvillkor har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden bortsett från att hans månadslön under 12 månader var 460 kronor för låg. Enligt Migrationsöverdomstolens bedömning finns inga skäl att ifrågasätta att avvikelsen berodde på ett rent administrativt misstag från arbetsgivarens sida. Migrationsöverdomstolen framhåller också att Danyar Mohammed har kompenserats för misstaget och att det inte finns någon anledning att ifrågasätta hans arbetsgivares seriositet.

Därför anser domstolen sammantaget att den helhetsbedömning som ska göras utmynnar i att de grundläggande villkoren för Danyar Mohammeds arbetstillstånd har varit uppfyllda under den tidigare tillståndsperioden. Han beviljades därför förlängt uppehålls- och arbetstillstånd. Det innebär att Danyar Mohammed kan fortsätta att arbeta och bo i Jokkmokk, ett samhälle han älskar och där han hoppas att i framtiden kunna öppna en egen restaurang.

– Jag är så glad över det här beskedet att jag får fortsätta bo och arbeta i Jokkmokk och Sverige. Jag vill tacka alla i Jokkmokk och runt om i Sverige som har stöttat mig.  Jag hade aldrig klarat det här utan Centrum för rättvisas hjälp, säger Danyar Mohammed.

Domen är vägledande (prejudicerande) för ett stort antal liknande fall.

Inlagor, domar och beslut

Migrationsöverdomstolens dom, 2017-12-13
Migrationsöverdomstolens beslut att meddela prövningstillstånd, 2017-02-20
Danyar Mohammeds överklagande till Migrationsöverdomstolen, 2016-12-22
Migrationsdomstolens dom, 2016-11-25
Danyar Mohammeds överklagande till migrationsdomstolen, 2016-08-05

Fallet i media

Efter Migrationsöverdomstolens dom

Gotlands Folkblad, ”Rättvisan har segrat”, 2017-12-16
Norrbottens-Kuriren, ”Pizzabagarens glädje”, 2017-12-14
Länstidningen Södertälje, ”En pizzabagare fick absurt system på fall”, 2017-12-14
SvD Näringsliv, ”Hotades av utvisning: ’Domen stor lättnad”, 2017-12-14
Dagens Juridik, ”Pizzabagaren i Jokkmokk vinner i högsta instans”, 2017-12-14
TV4, ”Bästa julklapp jag kunde få’ – Danyar Mohammed får stanna i Sverige”, 2017-12-13
SR Nyheter, ”Vägledande dom: Helhetsbedömning av anställningsvillkoren ska göras”, 2017-12-13
SR P4 Norrbotten, ”Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk får stanna: Jag började gråta”, 2017-12-13
Expressen, ”Danyar, 28, får stanna i Jokkmokk efter lönemissen”, 2017-12-13
Expressen, ”Ny dom ger hopp: ’Har solkat Sveriges rykte”, 2017-12-13
SVT Nyheter Norrbotten, ”Besked idag: Danyar i Jokkmokk får stanna”, 2017-12-13
Aftonbladet, ”Utvisningshotade pizzabagaren får stanna i Sverige”, 2017-12-13
SvD, ”Ny dom stoppar utvisning av arbetskraftsinvandrare”, 2017-12-13
Breakit, ”Pizzabagaren i Jokkmokk fick rätt – nu kan kodarna få stanna”, 2017-12-13
Dagens Nyheter, ”Uppmärksammade utvisningar stoppas”, 2017-12-13
Arbetet, ”Pizzabagaren Danyar Mohammed får stanna – dom blir vägledande”, 2017-12-13
Entreprenör, ”Danyar vinner i Migrationsöverdomstolen”, 2017-12-13
Ekstra Bladet (Danmark), ”Pizzabager slap: Løn på 15.400 kr var lige ved at koste en udvisning”, 2017-12-13
Norrländska Socialdemokraten,”Danyar får stanna i Jokkmokk”, 2017-12-13

Inför prövningen i Migrationsöverdomstolen

Breakit, ”Så kan en pizzabagare från Jokkmokk avgöra techbolagens krisfråga, 2017-09-20
SvD Näringsliv, ”Kompetensutvisningar kan stoppas i september”, 2017-08-11
SVT Nyheter Norrbotten, ”Unik prövning för Danyar”, 2017-06-23
Aftonbladet, ”Utvisningshotade Danyar, 27, blev hjälte efter brand”, 2017-04-22
SR P4 Norrbotten, ”Ny prövning för Danyar Mohammed: ’Känns jättebra”, 2017-02-22
Dagens Juridik, ”Prövningstillstånd för pizzabagaren från Jokkmokk”, 2017-02-21
Norrländska Socialdemokraten, ”Fallet prövas igen – känns underbart”, 2017-02-20
DN, ”Pizzabagaren Danyar Mohammeds fall till högsta instans”, 2017-02-20

Efter migrationsdomstolens dom 

TV4 Kalla Fakta, ”Utsparkad”, 2016-12-13
SVT Nyheter Norrbotten, ”Jokkmokk tar strid för Danyar – äter pizza”, 2016-12-05
SR P4 Norrbotten, ”Pizzafest i Jokkmokk till stöd för utvisningshotade Danyar”, 2016-11-30
Aftonbladet, ”Planerar pizzafest för utvisningshotade Danyar”, 2016-11-29
Norrländska Socialdemokraten, ”Jokkmokk tar tar strid för Mohammed”, 2016-11-28
SR P4 Norrbotten, ”Kommunstyrelsen i Jokkmokk kräver att Danyar ska få stanna”, 2016-11-28
Aftonbladet, ”Danyar, 27, ska utvisas efter lönemiss på 460 kronor”, 2016-11-25
SR P4 Norrbotten, ”Migrationsdomstolen: Lönemissen skäl att utvisa Danyar Mohammed”, 2016-11-25
SVT Nyheter Norrbotten,  ”Fick för lite lön – utvisas”, 2016-11-25
Expressen, ”Danyar, 27 fick 460 kronor för lite i lön – nu utvisas han”, 2016-11-25

Efter Migrationsverkets beslut 

SR P4 Norrbotten, ”Jokkmokkaren Danyar hotas av utvisning – på grund av en lönemiss”, 2016-09-12
SR P4 Norrbotten, ”Migrationsverket beslutar om avslag – oavsett orsak till löneavvikelsen”, 2016-09-12
Aftonbladet, ”Utvisas efter låg lön”, 2016-09-04
Norrbottens-Kuriren, ”Fick för låg månadslön – nu ska han utvisas”, 2016-09-03
DN, ”Danyar tjänade några hundralappar för lite – utvisas”, 2016-09-01
Expressen, ”Danyar fick för låg lön – kan utvisas till Irak”, 2016-09-01

Andrei Myslivets mot Migrationsverket

By | Arbetskraftsinvandring
Andrei Myslivets har haft kollektivavtalsenlig lön under hela sin anställning. Trots det har Migrationsverket beslutat att utvisa Andrei eftersom lönen inte överensstämt med anställningserbjudandet. Nu ska Andreis fall prövas av Migrationsöverdomstolen. Foto: Linus Meyer.

Andrei Myslivets har haft kollektivavtalsenlig lön och kollektivavtalsenliga anställningsvillkor i övrigt – trots det vill Migrationsverket utvisa honom. Migrationsverkets beslut har överklagats och migrationsdomstolen har fastställt beslutet. Som skäl för det angavs att Andrei Myslivetsfått en lägre lön än den som angetts i anställningserbjudandet. Nu ska Migrationsöverdomstolen, högsta instans, pröva fallet. 

– Jag anser att migrationsdomstolen har dömt fel i det här fallet och tillmätt anställningserbjudandet en betydelse som det faktiskt inte har, säger Andrei Myslivets ombud Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa, till tidskriften Arbetet. (Läs hela artikeln här)

Vad är det som har hänt?

Andrei Myslivets har bott i Sverige i nio år och har haft tillsvidareanställning som isoleringsmontör sedan 2011. Han har haft tidsbegränsade arbetstillstånd som gällt till början av år 2016. Efter den senaste tillståndsperioden ansökte Andrei om permanent uppehållstillstånd, vilket han kände sig säker på att få.

Men Migrationsverket beslutade att Andrei och hans hustru skulle utvisas ur landet och att de skulle lämna landet inom fyra veckor. Skälen för Migrationsverkets beslut var att Andreis lön inte hade varit kollektivavtalsenlig eller överensstämt med vad som utlovats inför arbetstillståndet.

Migrationsverkets beslut överklagades till migrationsdomstolen, som konstaterade att lönen förvisso varit kollektivavtalsenlig, men att uppehållstillstånd ändå inte kunde beviljas. Anledningen till det var att lönen inte hade överensstämt med vad som utlovats i anställningserbjudandet. Migrationsdomstolens avgörande överklagades till högsta instans, Migrationsöverdomstolen, som meddelade prövningstillstånd den 21 juni 2017.

Vad händer i fallet nu?

Nu ska Andreis fall prövas i Migrationsöverdomstolen. Centrum för rättvisa företräder Andrei och hans hustru. Frågan Migrationsöverdomstolen ska ta ställning till är om förlängning av arbetstillstånd kan beviljas när en arbetstagare erhållit lägre lön än vad som uppgavs i samband med tidigare ansökan.

Andrei uppger till tidskriften Arbetet att han har hela sitt liv i Sverige – kompisar, arbete, boende. Han kan inte lämna landet nu, utan tror på rättvisa och att den måste komma i någon tid.

Centrum för rättvisas fall med pizzabagaren Danyar Mohammedfrån Jokkmokk avgörs också av Migrationsöverdomstolen i höst. Migrationsöverdomstolens domar i de båda fallen kommer bli vägledande (prejudicerande) för många liknande fall.

Läs mer

Läs mer om fallet i media

Högsta instans prövar om isoleringsmontör får stanna”, Arbetetden 24 augusti 2017.
”Andrei Myslivets väg genom rättsväsendet”, Arbetetden 24 augusti 2017.

Oleksandr Shpak & Altrim Beqiri mot Migrationsverket

By | Arbetskraftsinvandring
Oleksandr Shpak och Altrim Beqiri överklagade Migrationsverkets beslut om att utvisa dem på grund av ett missförstånd gällande utannonseringen av deras tjänster. Efter att migrationsdomstolen återförvisade målen till Migrationsverket har myndigheten nu beviljat dem förlängda uppehålls- och arbetstillstånd. Foto: Softwerk.

Programmerarna Oleksandr och Altrim på IT-företaget Softwerk i Växjö har bra anställningsvillkor och arbetsgivaren har kollektivavtal. Trots det beslutade Migrationsverket att Oleksandr och Altrim skulle utvisas – på grund av ett missförstånd med platsannonserna. Migrationsdomstolen upphävde besluten och återförvisade målen till Migrationsverket som tillslut beviljade dem förlängda uppehålls- och arbetstillstånd.

– Det är oacceptabelt att människor som arbetar och bidrar till samhällsutvecklingen utvisas på grund av bagatellartade fel eller misstag. Det drabbar inte bara enskilda arbetskraftsinvandrare utan slår också hårt mot många svenska företag, säger Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa och ombud för Oleksandr och Altrim tillsammans med Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa.

Vad är det som har hänt?
Oleksandr Shpak, 26, och Altrim Beqiri, 28, kom till Sverige från Ukraina respektive Makedonien för att ta masterexamen i datavetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.

– Sverige har ett gott rykte som IT-nation och vi såg en bra framtid här som programmerare, säger Oleksandr och Altrim.

I början av 2016 rekryterades Oleksandr och Altrim till IT-företaget Softwerk i Växjö. Softwerk är ett snabbväxande företag med 25 anställda från sju olika länder som utvecklar mjukvara åt flera ledande svenska företag.

– Vår största utmaning är att kunna rekrytera rätt kompetens. Det råder enorm brist på programmerare i Sverige. Därför var vi väldigt glada när vi kunde rekrytera så stora talanger som Oleksandr och Altrim, säger Eddie Freij, vd på Softwerk.

Softwerks glädje blev dock kortvarig. Migrationsverket bestämde nämligen att Oleksandr, samt hans hustru, och Altrim skulle utvisas ur Sverige. Skälet till det var att Migrationsverket utgick från att Softwerk inte hade utannonserat Oleksandrs och Altrims tjänster på Arbetsförmedlingens platsbank, och att man vid utannonseringen av tjänsterna därför inte iakttagit det s.k. unionsföreträdet.

Efter Migrationsverkets beslut visade det sig dock att de två rekryteringsföretag som Softwerk använde sig av hade lagt upp annonser även hos Arbetsförmedlingen. Oleksandr och Altrim gav därför in annonserna till migrationsdomstolen efter att ha överklagat Migrationsverkets beslut, och hoppades att problemet skulle vara löst. Migrationsverkets svar på detta var dock att annonserna bedömdes vara en ”efterhandskonstruktion”.

Oleksandr och Altrim är inte ensamma om att riskera utvisning på grund av påstått felaktig annonsering. Enligt Centrum för rättvisas granskning av 450 överklagade beslut från Migrationsverket från 2015 och 2016 utvisades under den tiden 82 personer på grund av formfel i annonseringen.

Centrum för rättvisa företräder Oleksandr, samt hans hustru, och Altrim. Efter att Oleksandr och Altrim överklagat Migrationsverkets beslut har migrationsdomstolen den 20 juli 2017 beslutat att återförvisa målen till Migrationsverket för fortsatt handläggning.

Skälen för besluten var att Oleksandr och Altrim i efterhand har kunnat visa att tjänsterna varit utannonserade på Arbetsförmedlingens platsbank. Eftersom Migrationsverket inte tidigare tagit ställning till de erbjudna arbetsvillkoren visades målen åter till Migrationsverket.

Vad händer i fallet nu?
Migrationsverket beslutade i september 2017 att bevilja Oleksandr och Altrim förlängda uppehålls- och arbetstillstånd. Det innebär att Altrim och Oleksandr, samt hans fru, kan fortsätta att bygga den framtid i Sverige som de såg framför sig när de flyttade hit.

– Jag vill arbeta och bo i Sverige och är verkligen glad att jag nu kan fortsätta göra det, säger Oleksandr.

– Efter all väntan och alla turer är beslutet en stor lättnad, tillägger Altrim.

Läs mer

Sameer Suhbat mot Migrationsverket

By | Arbetskraftsinvandring
Sameer Suhbat riskerar utvisning för att han inte tog ut obetald semester. Han har överklagat Migrationsverkets beslut och nu ska migrationsdomstolen i Malmö pröva hans fall. Foto: Centrum för rättvisa

Migrationsverket har beslutat att utvisa Sameer Suhbat, 22, för att han inte tog ut obetald semester under sitt första anställningsår. Detta trots att man som arbetstagare har en lagstadgad rätt att avstå från att ta ut obetalda semesterdagar. Centrum för rättvisa tar fallet till domstol.

– Jag jobbar hårt och betalar skatt och har aldrig legat samhället till last. Jag trodde inte man kunde bli utvisad för att man inte tagit obetald semester, säger Sameer.

Vad har hänt?
På senare tid har det blivit allt vanligare att Migrationsverket utvisar människor trots att lön och försäkringar varje månad har motsvarat kollektivavtalsnivån – för att myndigheten anser att de inte tagit ut semester på rätt sätt.

En av de drabbade är Sameer Suhbat, 22. Han är uppvuxen i Bagdad i Irak, och arbetar som bilrekonditionerare på SBA Bilservice i Täby, och har kollektivavtalsenliga anställningsvillkor.

Han trivs bra på jobbet och i Sverige och har på bara två år lärt sig utmärkt svenska. Han har ett stort intresse för elbilar och planerar att vidareutbilda sig till elbilsmekaniker. Men nu har Migrationsverket beslutat att utvisa honom till Irak – för att myndigheten anser att han har tagit ut för lite semester.

Migrationsverket anser att han skulle ha tagit ut minst 20 av 25 semesterdagar mellan den 1 april 2016 och den 31 mars 2017. Men Sameer bytte arbetsgivare den 1 april 2016, den första dagen på det så kallade semesteråret. Och betald semester har man enligt semesterlagen rätt till först året efter att man tjänat in den.

Sameer hade därmed bara rätt till obetald semester under det aktuella året. Enligt semesterlagen har man som arbetstagare rätt att avstå från att ta ut obetald semester eftersom man inte ska tvingas att vara ledig utan lön.

Sameer valde att avstå från att ta ut sina obetalda semesterdagar eftersom han ändå fick den ledighet han behövde – med bibehållen lön – under de perioder under året då arbetsplatsen höll stängt.

Nu har Sameer tjänat in 25 betalda semesterdagar som han har rätt att ta ut i år. I somras gick han på semester. Men med utvisningshotet hängande över sig var det svårt att njuta av ledigheten.

– Det är svårt att sluta tänka på Migrationsverkets beslut. Det kom som en chock och jag kan inte förstå hur de tänker, säger Sameer.

Vad händer nu?
Med hjälp av Centrum för rättvisa har Sameer nu överklagat Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen i Malmö.

– Reglerna om semester finns till för att skydda arbetstagarnas rättigheter. Att Migrationsverket utvisar människor som försörjer sig själva och har lön enligt kollektivavtal, men som inte bedöms ha tagit ut tillräckligt med semester, framstår som obegripligt, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa, som tillsammans med Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa, är ombud för Sameer Suhbat.

 

Läs mer
Överklagande till Migrationsdomstolen i Malmö

Fallet i media:
Sameer utvisas – för att han inte tog ut semester”, DN den 29 juni 2017.

Yog Lamichhane mot Migrationsverket

By | Arbetskraftsinvandring
Abid Khan och Farah Khan driver restaurangen Cumin Club. Migrationsverket beslutade att utvisa deras viktigaste kock, Yog Lamichhane, på grund av en mindre lönemiss. Nu ska migrationsdomstolen pröva Yogs fall. Foto: Centrum för rättvisa

Först utvisades restaurang Cumin Clubs kock på grund av ett mindre lönemisstag. Nu vägrar Migrationsverket låta kocken komma tillbaka – på grund av att myndigheten räknat fel.  

– Det här fallet visar att Migrationsverkets rättsosäkra bedömningar inte bara drabbar hårt arbetande arbetskraftsinvandrare utan också seriösa företagare. Det är oacceptabelt att Migrationsverket i praktiken blockerar ett företags nyckelmedarbetare på så lösa grunder, säger Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa.

Vad har hänt?
Migrationsverket beslutade i maj 2015 att utvisa restaurang Cumin Clubs kock Yog Lamichhane på grund av att arbetsgivaren hade gjort en lönemiss på 173 kronor i månaden.

Så fort misstaget upptäcktes kompenserades Yog för mellanskillnaden. Men det hjälpte inte. Migrationsverkets utvisningsbeslut gjorde att han ändå tvingades lämna Sverige och åka till Nepal, för att därifrån ansöka om ett nytt arbetstillstånd.

Det slog mycket hårt mot Cumin Club att förlora sin viktigaste kock och det var avgörande att Yog kunde komma tillbaka så snart som möjligt.

Men Migrationsverket avslog den nya ansökan om arbetstillstånd. Detta beslut fattades utifrån den felaktiga uppfattningen att restaurangen – som har funnits i drygt tio år och länge gått med vinst – inte skulle ha råd att betala lön till Yog.

Detta trots att Yog hade varit anställd på och fått lön från Cumin Club i fem år innan Migrationsverket fattade sitt beslut – och trots att Centrum för rättvisa har kunnat visa att Migrationsverket grundat sin bedömning på ett räknefel.

Migrationsverkets beslut att stoppa Yog från att återvända till sitt jobb i Sverige grundar sig nämligen på redovisningsmaterial från företaget där lönekostnaderna för honom redan ingår. Migrationsverket har helt enkelt räknat lönekostnaderna för honom dubbelt.

Det är makarna Abid Khan och Farah Khan som driver restaurangen Cumin Club. De har förverkligat sin dröm och med tomma händer byggt upp Cumin Club i Stockholm till en lönsam och prisbelönt indisk kvalitetskrog. Men Migrationsverkets beslut att utvisa restaurangens viktigaste kock och vägran att låta honom komma tillbaka har slagit hårt mot företaget.

– Vi har alltid jobbat hårt och betalat alla skatter. Vi förstår inte varför Migrationsverket försöker sätta käppar i hjulet för vårt företag, säger makarna Khan.

Yog beskrivs av makarna Khan som en klippa i köket. Han vet hur Cumin Clubs uppskattade indiska mat ska tillagas och har förmågan att föra kunskapen vidare i arbetslaget.

Vad händer nu?
Centrum för rättvisa företräder nu Yog i migrationsdomstolen. Efter att Yog med Centrum för rättvisas hjälp överklagat beslutet till migrationsdomstolen, och påpekat att Migrationsverket räknat fel, har myndigheten kommit med ett nytt argument för att han inte ska få komma tillbaka.

Migrationsverket hävdar nu att det inte spelar någon roll om företaget har råd med anställningen. På grund av den tidigare lönemissen ska kocken automatiskt nekas ett nytt arbetstillstånd.

– Misstaget har redan tagit Yog och oss hårt. Det är inte rimligt att vi ska fortsätta straffas för det, säger makarna Khan.

Fallet i media:
Utvisad på grund av felräkningspengar” SvD den 2 maj 2017.

Tayyab Shabab mot Migrationsverket

By | Arbetskraftsinvandring
Tayyab Shabab är en begåvad programmerare som Migrationsverket beslutade att utvisa. Anledningen var att arbetsgivaren missat att ansluta honom till företagets tjänstepensionsförsäkring, ett misstag som rättades till omedelbart efter det uppdagades. Nu ska Migrationsöverdomstolen besluta om prövningstillstånd ska meddelas eller inte. Foto: privat.

Tayyab Shababs fall har blivit en symbol för Migrationsverkets orimliga utvisningar av utländsk arbetskraft. Målet har nått högsta instans och Migrationsöverdomstolen ska nu avgöra om prövningstillstånd ska meddelas. 

– Migrationsverkets sätt att tolka regelverket innebär att människor som arbetar och försörjer sig utvisas på löpande band. Detta på grund av bagatellartade missar från arbetsgivarens sida, säger Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa, är ombud för Tayyab Shabab och hans hustru.

Vad är det som har hänt?
Tayyab Shabab, 27, kom till Sverige från Pakistan år 2013 för att läsa en masterutbildning i datavetenskap vid Linnéuniversitetet. Drygt ett år senare erbjöds han en fast anställning som programmerare på ett IT-företag i Växjö.

Tayyab fick arbetstillstånd och arbetade i Växjö fram till 2016 då han rekryterades av Stockholmsföretaget Dynamo, som är en av Sveriges ledande utvecklare av mobilapplikationer.

– Tayyab är en utvecklare av världsklass. Det råder stor brist på programmerare i Sverige, så vi var mycket glada över att kunna rekrytera honom till vårt företag, säger Dynamos grundare Mathias Plank.

När Tayyab under våren 2016 ansökte om att få sitt uppehålls- och arbetstillstånd förlängt visade det sig att hans tidigare arbetsgivare hade missat att ansluta honom till företagets tjänstepensionsförsäkring. Så fort misstaget upptäcktes rättades det till av arbetsgivaren.

Men trots att Tayyab hade en ny arbetsgivare som hade alla försäkringar på plats ansåg Migrationsverket att den tidigare arbetsgivarens misstag var tillräckligt för att utvisa honom och hans hustru ur Sverige.

– Migrationsverket har valt att tolka lagen på ett sätt där varje litet misstag som arbetsgivaren gör i fråga om anställningsvillkoren innebär att arbetstagaren utvisas ur Sverige. Det kan handla om en lönemiss på några hundralappar, en försäkringsmiss eller att Migrationsverket anser att arbetstagaren tagit för litet semester, kommenterar Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa.

Rättsosäkerheten och den långa väntan på besked gjorde att Tayyab och hans hustru valde att lämna Sverige för Tyskland, där Tayyab erbjudits arbete som programmerare.

Vad händer i fallet nu?
Tayyab och hans hustru har med hjälp av Centrum för rättvisa överklagat Migrationsverkets beslut ända till Migrationsöverdomstolen, som är prejudikatinstans i migrationsmål. Det betyder att den kan ge vägledning om hur reglerna om arbetstillstånd ska tolkas. Migrationsöverdomstolen ska nu besluta om prövningstillstånd ska meddelas eller inte.

En eventuell dom i fallet kommer bli vägledande (prejudicerande) för många liknande fall.

 

Läs mer
Överklagande till Migrationsöverdomstolen
Migrationsdomstolen i Stockholms dom

Fallet i media
Tayyab Shabab ger upp – lämnar Sverige”, DN den 2 augusti 2017.
Efter 1,5 års väntan på arbetstillstånd – nu flyttar han från Sverige”, Sveriges Radio den 2 augusti 2017.
Top developer leaving Sweden for Berlin”, Sveriges Radio den 2 augusti 2017.
Tayyab Shabab lämnar Sverige: Förlorat hoppet”, SvD Näringsliv den 1 augusti 2017.
Tayyab överklagar dom om utvisning”, DN den 26 maj 2017.
Regeringen måste agera – dags för Lex Tayyab”, Expressen den 17 maj 2017.
Regeringen risas för utvisning av utvecklare”, Metro den 16 maj 2017.