Category

Likabehandling

Lina Forsman m.fl. mot Karlstad universitet

By | Likabehandling

Karlstads universitet kvoterade in män – fälldes för diskriminering

Lina Forsman, Åsa Hildebrand-Johansson och Maria Wilson sökte till sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet höstterminen 2005. De nekades plats på utbildningen, trots bättre betyg än de män som kvoterades in. I maj 2007 fälldes universitetet för olaglig könsdiskriminering och kvinnorna fick vardera 75 000 kronor i skadestånd.

Högskolorna gavs 2003 möjligheten att använda sig av lokala urvalsregler för upp till 10 procent av studieplatserna på en utbildning (numera gäller upp till 20 procent av platserna)i syfte att bredda rekryteringen.

Detta tolkades av flera högskolor som en möjlighet att vika studieplatser åt sökande utifrån etnisk bakgrund eller kön.

På åtta utbildningar inom vård och undervisning, där andelen män var mindre än 40 procent, kvoterade Karlstads universitet in manliga sökande till dess den eftersträvade könsfördelningen var uppnådd. För att en manlig sökande skulle få förtur krävdes inga andra meriter än att ha blivit godkänd i gymnasiet och att man har sökt den aktuella utbildningen i första hand.

På sjuksköterskeutbildningen blev konsekvensen att 71 kvinnor hade bättre betyg än den manliga sökande med lägst betyg som kvoterades in. I stort gällde samma sak för samtliga utbildningar i Karlstad som använde kvotering – under den period som kvotering användes kan antalet könsdiskriminerade kvinnor sannolikt räknas till flera hundra per termin.

Olaglig diskriminering
I december 2005 stämde Lina Forsman, Åsa Hildebrand-Johansson och Maria Wilson Karlstads universitet och den 11 maj 2007 kom tingsrättens dom: Karlstads universitet fälldes för olaglig könsdiskriminering och kvinnorna fick 75 000 kronor var i skadestånd.

Värmlands tingsrätt anslöt i allt väsentligt till Högsta domstolens bedömning i domen rörande etnisk kvotering vid juristutbildningen vid Uppsala universitet som kom i december 2006. Diskrimineringsförbudet och rätten till likhet inför lagen har erkänts som mänskliga rättigheter och varje undantag måste ha klart och tydligt stöd i lagen och tillämpas restriktivt.

Och något stöd för att kvotera in sämre meriterade män fanns inte, konstaterade tingsrätten. Arbetet med att bredda rekryteringen måste ske med metoder som inte är diskriminerande. Domen överklagades inte.

Kvotering avskaffades
Som ett resultat av de fällande domarna rörande Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. De högskolor som hade infört sådan kvotering avskaffade den. I dag förekommer inte kvotering av det slaget i högskolan.

I media
– ”Otillåten könsdiskriminering vid svenska universitet”, DN debatt 2005-11-17

Inlagor och beslut
– Karlstad tingsrätts dom, 2007-05-11

Hanna Svederborn m.fl. mot SLU

By | Likabehandling

När Hanna Svederborn för andra året i rad missade veterinärutbildningen fick hon klart för sig att män gavs förtur. Hon anmälde SLU till Jämställdhetsombudsmannen, JämO, som gav henne rätt. Det blev startskottet för en grupptalan mot SLU.

Hanna Svederborn kom, trots högsta betyg från folkhögskola, inte in på veterinärutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I ett så kallat ”viktat lotteri” hade män getts upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor med lika bra meriter att få en plats. Som ett resultat av det viktade lotteriet antogs enbart män i den urvalsgruppen.

Bakgrunden till fallet är att fler kvinnor än män läser till veterinär, och att det på senare år har slagit igenom i veterinäryrket. Veterinär är traditionellt ett mansdominerat yrke – sedan några år är kvinnorna i majoritet.

Fick rätt hos JämO
När Hanna Svederborn missat utbildningen två år i rad anmälde hon själv SLU till Jämställdhetsombudsmannen, JämO. Centrum för rättvisa ställde upp med ett yttrande om juridiken i fallet. I juni 2008 beslutade JämO att SLU gjort sig skyldigt till olaglig könsdiskriminering – förfarandet stred mot både EG-rätten och lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som från 1 januari 2009 har ersatts av diskrimineringslagen).

Vid den tidpunkten hade Centrum för rättvisa kommit fram till att 48 kvinnor befann sig i exakt samma situation som Hanna Svederborn. I juli samma år initierades en grupptalan mot SLU i tingsrätten, till vilken Hanna Svederborn anslöt sig.

Grupptalan
Tillsammans med 43 andra kvinnor (alla utom fyra valde att gå med i grupptalan) driver nu Hanna Svederborn grupptalan mot SLU (se www.grupptalanmotslu.se). Den 30 mars 2009 fällde Uppsala tingsrätt SLU för olaglig diskriminering och tilldömde kvinnorna vardera 35 000 kronor i skadestånd. Justitiekanslern, JK, överklagade domen till Svea hovrätt. Den 21 december fastställde en enig hovrätt tingsrättens dom. JK har valt att inte överklaga och domen står därmed fast.

I media
– ”Jag petas bort på grund av fel kön”,
Expressen debatt 2008-04-22

Elin Spets m.fl. mot Örebro universitet

By | Likabehandling

Örebro universitet kvoterade in män – fälldes för diskriminering

Elin Spets, Helen Karlsson och Caroline Nilsson sökte till hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro universitet höstterminen 2005. De nekades plats på utbildningen sedan män med sämre meriter kvoterats in. I april 2007 fälldes universitetet för olaglig könsdiskriminering och kvinnorna fick vardera 75 000 kronor i skadestånd.

Högskolorna gavs 2003 möjligheten att använda sig av lokala urvalsregler för upp till 10 procent av studieplatserna på en utbildning (numera gäller upp till 20 procent av platserna)i syfte att bredda rekryteringen.

Detta tolkades av flera högskolor som en möjlighet att vika studieplatser åt sökande utifrån etnisk bakgrund eller kön. Tillsammans med Karlstads universitet, Malmö högskola och Mälardalens högskola utmärkte sig Örebro universitet genom att använda könskvotering vid urvalet till 13 olika utbildningsprogram.

I samtliga fall gavs män förtur till olika utbildningar på bekostnad av bättre meriterade kvinnor. På hälsoutvecklarprogrammet öronmärktes 4 av 25 platser åt män – Helen Karlsson, Elin Spets Ramberg och Caroline Nilsson nekades kvinnorna plats trots att de hade bättre betyg eller resultat på högskoleprov än de män som antogs.

Olaglig diskriminering
I december 2005 stämde kvinnorna Örebro universitet med Centrum för rättvisa som ombud. Den 30 april 2007 fälldes universitet för olaglig könsdiskriminering av Örebro tingsrätt och kvinnorna fick vardera 75 000 kronor i skadestånd.

Örebro tingsrätt anslöt i allt väsentligt till Högsta domstolens bedömning i domen rörande etnisk kvotering vid juristutbildningen vid Uppsala universitet som kom i december 2006. Diskrimineringsförbudet och rätten till likhet inför lagen har erkänts som mänskliga rättigheter och varje undantag måste ha klart och tydligt stöd i lagen och tillämpas restriktivt.

Och något stöd för att kvotera in sämre meriterade män fanns inte, konstaterade tingsrätten. Arbetet med att bredda rekryteringen måste ske med metoder som inte är diskriminerande. Domen överklagades inte.

Kvotering avskaffades
Som ett resultat av de fällande domarna rörande Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. De högskolor som hade infört sådan kvotering avskaffade den. I dag förekommer inte kvotering av det slaget i högskolan.

I media
– ”Kvinnorna blev diskriminerade”, Aftonbladet 2007-04-01
– ”Universitet dömt för diskriminering”, DN 2007-04-30
– ”Otillåten könsdiskriminering vid svenska universitet”,
DN Debatt 2005-11-07

Inlagor och beslut
– Örebro tingsrätts dom, 2007-04-30

Cecilia och Josefine mot Uppsala universitet

By | Likabehandling

Högsta domstolen fällde Uppsala universitet för olaglig etnisk diskriminering

Cecilia Lönn och Josefine Midander nekades plats på juristutbildningen vid Uppsala universitet trots bättre betyg än sökande som antagits på en särskild kvot för sökande med båda föräldrar födda utomlands. I december 2006 fällde Högsta domstolen universitetet för olaglig etnisk diskriminering och kvinnorna fick 75 000 kronor var i skadestånd.

Inför höstterminen 2003 öronmärkte Uppsala universitet 30 av 300 utbildningsplatser vid juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. Det gjordes i syfte att öka den etniska mångfalden på utbildningen.

Josefine Midander och Cecilia Lönn, vilkas föräldrar är födda i Sverige, nekades plats på utbildningen trots bättre betyg än samtliga som antogs genom kvoteringen. Med Centrum för rättvisa som ombud stämde kvinnorna Uppsala universitetet för etnisk diskriminering.

Högsta domstolen: olaglig diskriminering
I januari 2005 fällde Uppsala tingsrätt universitetet för otillåten etnisk diskriminering och dömde ut ett skadestånd på 75 000 kr till var och en. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom i december 2005. Justitiekanslern, JK, som företrädde staten i målet, överklagade till Högsta domstolen, HD.

HD slog fast att etnisk kvotering innebär en olaglig diskriminering. Diskrimineringsförbudet och rätten till likhet inför lagen har erkänts som mänskliga rättigheter och varje undantag måste ha klart och tydligt stöd i lagen och tillämpas restriktivt. Det strider mot förbudet mot diskriminering i lagen om likabehandling av studenter i högskolan att på förhand vika studieplatser åt en viss grupp, till exempel utifrån etnisk bakgrund.

Enligt högskoleförordningen fick högskolorna utforma lokala urvalsregler för upp till tio procent av platserna på en utbildning för att bredda rekryteringen. Men HD:s dom bekräftade att arbetet med att bredda rekryteringen måste ske med metoder som inte är diskriminerande. När det gäller lokala urvalsregler handlar det om intervjuer, särskilda prov eller att väga in arbetslivserfarenhet.

Etnisk mångfald
I processen framkom även att andelen nybörjare med utländsk bakgrund på juristutbildningen i Uppsala sett över tid var lika stor som motsvarande andel i befolkningen i stort – redan före kvoteringen. På juristutbildningen i stort var andelen nybörjare med denna bakgrund ännu större – bara på juristutbildningen i Stockholm var andelen vissa år upp till 24 procent.

Samtidigt fick det valda urvalskriteriet märkliga effekter även från mångfaldssynpunkt: till exempel nekades sökande med samisk bakgrund plats – samer i Sverige är en etnisk minoritet med föräldrar födda i landet. Sökande med två Norgefödda föräldrar fick företräde framför sökande med en utlandsfödd förälder och så vidare.

Kvotering avskaffad
Som ett resultat av den fällande domen rörande Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt de efterföljande domarna mot Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. De högskolor som hade infört sådan kvotering avskaffade den. I dag förekommer inte kvotering av det slaget i högskolan.

I media
– ”Universitetet fällt för diskriminering”,
Svenska Dagbladet 2006-12-21

Inlagor och beslut
– Högsta domstolens dom, 2006-12-21

Daniel Ståhl m. fl. mot Polismyndigheten

By | Likabehandling

Olaglig diskriminering vid antagningen till Polishögskolan

Tusentals personer kan ha valts bort på grund av sitt kön vid antagningen till Polishögskolan. Efter att 130 personer anmält antagningsförfarandet till Diskrimineringsombudsmannen utan att förfarandet kritiserats, stämde fyra män med Centrum för rättvisas hjälp Rikspolisstyrelsen (numera Polismyndigheten) för olaglig diskriminering.

Som svar på stämningen försökte staten att få männens anspråk avvisade på en formell grund, men den manövern misslyckades genom en dom från Högsta domstolen. Efter att målet återförvisats till tingsrätten fick de fyra männen till slut hela det yrkade beloppet, dvs 100 000 kronor vardera från Polismyndigheten. 

Ingen människa är oönskad bara för att han eller hon kan anses tillhöra en viss grupp. Kvotering innebär diskriminering – och att försöka uppnå mångfald och icke-diskriminering genom att faktiskt diskriminera är en återvändsgränd. Genom flera fällande domar rörande bland annat Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. Detsamma framgår av diskrimineringslagen. Trots detta kan tusentals personer ha utsatts för olaglig diskriminering vid antagningen till Polishögskolan.

Tusentals personer kan ha könsdiskriminerats

År 2011 skrev Centrum för rättvisa till 1 500 män som sökt men inte kommit in på polisutbildningen de senaste åren dessförinnan, och erbjöd dem att via centrets hemsida begära en granskning av Polismyndigheten hos Diskrimineringsombudsmannen (DO). Över 130 personer skrev under och begärde en sådan granskning.

I början av augusti samma år bestämde sig DO för att inleda en dialog med Polismyndigheten i frågan om eventuell diskriminering. Men det blev varken någon granskning eller några rättsprocesser av de enskilda fallen. Därför hjälpte Centrum för rättvisa fyra personer att stämma Polisen för att få upprättelse för diskrimineringen genom diskrimineringsersättning – stämningar som nu, tre år senare, äntligen tagits upp i tingsrätten.

En lång kamp för rättvisa

Centrum för rättvisa har företrätt fyra män som sökt till Polishögskolan våren 2010 men inte kommit in. I oktober 2010 färdigställde Polisen en rapport där det för första gången medgavs att kvotering har förekommit till polisutbildningen. Enligt rapporten har kvotering tillämpats vid antagningen till vårterminen 2010 så att exakt 50 procent kvinnor och 50 procent män antogs, trots att närmare två tredjedelar av de sökande har varit män och att männen har haft bättre resultat på såväl språkprov som fysiska prov.

Antagningen till polisutbildningen består av fem steg, där varje steg innehåller olika delmoment. Mellan varje steg i processen sker ett urval där vissa sökande sorteras bort. Urvalet sker dock inte enbart med hänsyn till de sökandes sakliga meriter och resultat från de olika delproven i fråga. Istället används både ”kvalitativa och kvantitativa kriterier”, vilket i sak inneburit att hänsyn tagits till den sökandes kön och även den sökandes etniska tillhörighet, allt enligt Polisens egen rapport.

– Män har haft betydligt svårare än kvinnor att få komma till de avgörande intervjuerna – trots bättre prestationer på testerna – och har därmed haft betydligt svårare att få plats på utbildningen. Mycket tyder därför på att olaglig diskriminering alltjämt förekommit vid antagningen till Polishögskolan, säger Clarence Crafoord, VD på Centrum för rättvisa och ombud i målen mot Polisen tillsammans med Anna Rogalska Hedlund och Sebastian Scheiman.

Men för de enskilda personer som har sökt till polisutbildningen är det väldigt svårt att få besked om de har diskriminerats eller inte. De som sökt utbildningen har inte fått någon information om att positiv särbehandling skulle tillämpas vid antagningen. Polisens rapport från oktober 2010 har heller inte lagts ut på hemsidan. Dessutom finns allvarliga brister i dokumentationen kring hur antagningen har gått till i praktiken.

Polisen försökte få anspråken avvisade

När Daniel Ståhl m.fl. stämde Polisen i november 2011 förnekade Polismyndigheten att kvotering förekommit vid antagningen till Polishögskolan. Den rapport som Polisen själv tog fram år 2010 och som visade att kvotering har förekommit försökte tystas ned. Och istället för att låta domstolen pröva sakfrågan ville Polismyndigheten få de enskildas anspråk preskriberade. Men manövern misslyckades i juli 2014 då de diskriminerade fick rätt i Högsta domstolen. De hade visst rätt att föra process mot staten.

Polisen ville alltså att domstolen skulle avvisa stora delar av stämningen eftersom man menade att de fyra männen hade lämnat in sina stämningsansökningar för sent. Preskriptionsfristen (som är extra kort i diskrimineringsmål – två år istället för normala tio) började enligt Polisen ticka redan när det blev klart för klienterna att de inte skulle gå vidare till antagningsförfarandets sista fas. Men i sin dom slår HD fast att preskriptionsfristen börjar löpa först när beslut om antagning har fattats, eftersom det är först då som det går att bedöma om diskriminering har förekommit eller inte. HD godtog inte Polismyndighetens linje, eftersom det skulle ”skapa ett svåröverskådligt rättsläge om tillämpningen av preskriptionsbestämmelsen skulle vara beroende av det sätt på vilket en utbildningsanordnare administrerar förfarandet”. Den som diskriminerar ska alltså inte själv ha makten att bestämma när anspråk ska preskriberas. Domen innebar att de diskriminerade männens anspråk inte avvisades och att målet skickades tillbaka till tingsrätten för en prövning i sak.

Domen och HD:s prejudikat i preskriptionsfrågan innebär att förutsättningarna för enskilda att granska och utkräva ansvar för diskriminering har blivit bättre vid antagning till utbildning, säger Clarence Crafoord.

De fyra männen fick upprättelse och skadestånd

Efter det att Daniel Ståhl och de övriga tre männen kom in med bevisuppgift i målet inför en planerad rättegång i juni 2015, valde Polismyndigheten att ge dem hela det yrkade beloppet – och de fick 100 000 kr var i skadestånd. Förlikningen stadfästes i dom den 20 maj 2015.

– Detta är principiellt mycket betydelsefullt. Polisen har i praktiken erkänt att man har diskriminerat på grund av kön och etnisk bakgrund. Vi kommer nu mycket noga följa hur Polisen och de politiskt ansvariga säkerställer att detta inte upprepas, avslutar Clarence Crafoord. 

Fallet i media:

Fallet i domstol (i kronologisk ordning)

Yttrande från RPS 2015-02-17 (aktbil. 44)

2015-01-23 Yttrande i Daniel Ståhl mf.l. mot RPS

RPS yttrande Stockholms TR T 15998-11 Aktbil 39

RPS Stockholms TR T 15998-11 Aktbil 38

Yttrande från RPS (aktbil. 35)

Högsta domstolens mellandom i mål mot Rikspolisstyrelsen

Högsta domstolens beslut att meddela prövningstillstånd 2013-11-12

Hovrättens mellandom i fråga om preskription 2013-06-19

Beslut Svea hovrätt 2013-06-10

Yttrande hovrätten Daniel Ståhl m.fl. 2013-03-25

Rikspolisstyrelsens svarsskrivelse i målet mot Daniel Ståhl m.fl. 2013-02-22

Hovrättens beslut om prövningstillstånd 2012-12-12

Kompletterande överklagande Daniel Ståhl mot RPS gällande preskription 2012-12-04

Tingsrättens mellandom rörande Daniel Ståhl 2012-10-30

RPS slutliga yttrande 2012-09-03 angående preskription

CFR:s yttrande 2012-07-03 i preskriptionsfrågan

RPS yttrande 2012-06-21 över CFR:s yttrande

Protokoll från muntlig förberedelse 2012-06-13

Rikspolisstyrelsens svaromål

Daniel Ståhls stämningsansökan

 

Fallet inför DO

Läs anmälan här

 

 

Eivind Torp mot Mittuniversitetet

By | Likabehandling

 

När docenten Eivind Torp ansökte om meriteringsstöd för att få professorskompetens uppgav Mittuniversitetet att stödet var förbehållet kvinnliga docenter. Som man var han därför inte ens behörig att ansöka. Efter att ha anmält diskrimineringen till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som för första gången tog sig an ett fall om positiv särbehandling fastställde slutligen Arbetsdomstolen att Eivind Torp blivit diskriminerad i strid med diskrimineringslagen. 

– Den enda anledningen till att Eivind Torp inte kunde ansöka om arbetsgivarens forskningsmedel är för att han är man. Hans kön var med andra ord avgörande för om han skulle kunna tilldelas stödet och så småningom bli professor. Det är olaglig könsdiskriminering, säger Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Centrum för rättvisa som var ombud för Eivind Torp vid anmälan till DO tillsammans med Sebastian Scheiman.

Inte behörig att söka

Eivind Torp är docent och anställd som universitetslektor i juridik vid Mittuniversitetet. Han har en bakgrund som socialantropolog och har ägnat sin akademiska karriär åt samers rättigheter. År 2012 sökte han det meriteringsstöd som delas ut av Mittuniversitetet. Stödet innebär en strategisk satsning på en docent som är aktuell för ett professorsämbete inom en snar framtid. Stödet uppgår till 700 000 kronor och innebär en unik möjlighet att under nästan ett års tid ägna sig åt forskning för att uppnå tillräckliga kvalifikationer för en professur.

Eivind Torps ansökan beaktades inte eftersom han enligt uppgift inte var behörig att ansöka som man. Eftersom kvinnor är underrepresenterade bland professorerna vid universitetet var meriteringsstödet förbehållet kvinnliga docenter. År 2013 fick Eivind Torp inte ens kännedom om att meriteringsstödet utlysts på nytt – informationen skickades enbart till kvinnliga docenter. Eftersom Eivind Torp är nära professorskompetens skulle han med hjälp av meriteringsstödet kunna ägna sig åt forskning på heltid och bli befordrad till professor inom ett år. Med nuvarande anställningsform, som innebär mer undervisning än forskning, tar det omkring fyra år. Meriteringsstödet var därför avgörande för Eivind Torps chanser att bli befordrad inom en snar framtid.

Utbredd missuppfattning

Det tycks vara en utbredd uppfattning att det generellt är tillåtet med riktat stöd till anställda av ett viss kön. Men så ser inte rättsläget på diskrimineringsområdet ut. Åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning kan vara tillåtet, men bara i ett sista led och bara om det sker vid lika meriter (s.k. positiv särbehandling). Kön får aldrig vara automatiskt eller ovillkorligt avgörande. Sådan kvotering är inte tillåten enligt svensk rätt.

Eivind Torp har anmält fallet till DO och myndigheten har bestämt sig för att ta fallet till domstol. Det är ett välkommet ställningstagande eftersom DO vid en rad tillfällen har nekat hjälp till människor som drabbats av könsdiskriminering. Som exempel kan nämnas de många kvinnor som under 2000-talet anmälde högskolor i Sverige för olaglig diskriminering vid antagningen. Läs mer om ett av de fallen här. 

Arbetsdomstolen tillerkänner diskrimineringsersättning

Under processens gång medgav Arbetsgivarverket som förde processen på Mittuniversitetets vägnar att Eivind Torp diskriminerats i strid med diskrimineringslagen. Parterna kunde däremot inte enas om ersättningsnivån. DO begärde 50 000 kronor medan Mittuniversitetet medgav 25 000 kronor. Arbetsdomstolen gick på Mittuniversitetets linje och tillerkände Eivind Torp 25 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Dom från Arbetsdomstolen

DO:s stämningsansökan 2014-05-19

DO:s beslut 2014-05-06

Anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, 2013-12-19

I media

Östersundsposten 2015-07-17, Skadestånd fastställt för Miuns mansdiskriminering

Länstidningen Östersund 2015-07-16, Arbetsdomstolen: Mansdiskrimineringen av MIUN-student ”mindre allvarlig”

Dagens Samhälle, 2015-03-12, ”Allvarligt att hälften av högskolorna kvoterar”

Östersunds-Posten, 2014-03-26,”Misstänkt mansdiskriminering fall för DO”

Dagens Juridik, 2015-05-07, ”DO stämmer universitet – ’nekade juridikdocent forskningsmedel för att han är man'”

Dagens Juridik, 2014-03-18, ”Juridikdocent anmäler universitet för diskriminering – ’nekas forskningsmedel för att han är man'”

Simon Wallmark mot Södertörns brandförsvarsförbund

By | Likabehandling

Fick historiskt skadestånd för diskriminering av blivande brandmän

Simon Wallmark satsade två år på en utbildning i räddnings- och säkerhetsarbete. Men Södertörns Brandförsvarsförbund nekade honom jobb vid rekryteringen av 32 nya medarbetare.  Ett antal kvinnor med betydligt sämre eller inga relevanta meriter alls fick jobbet som brandman. I den första förlikningen i sitt slag fick han 100 000 kronor i ersättning.

I juni 2011 fick Simon Wallmark sin efterlängtade examen i räddnings- och säkerhetsarbete. Han sökte då något av de 32 semestervikariat som Södertörns Brandförsvarsförbund utlyste för räddningstjänsterna i Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommuner. Eftersom semestervikariaten inom räddningstjänsten fungerar som provanställning och i praktiken är den enda vägen in i yrket var han en av de sökande till de 32 sommarvikariaten som Södertörns Brandförsvarsförbund utlyste inför sommaren 2011.

Men Simon Wallmark nobbades. Av de 32 som fick tjänsterna hade 10 av personerna varken någon brandmannautbildning eller tidigare erfarenhet av yrket. Fem av dessa personer var kvinnor och fem var män med annat etniskt ursprung än svenskt.

De tio personerna hade yrkes- och utbildningsbakgrunder som nagelskulptris, personlig tränare, servitris, frisör, fritidspedagog, kock, lärare, massör, yrkeschaufför, sjukgymnast och vårdbiträde.

Industribrandman och praktikant

Det spelade ingen roll för Simon Wallmark att han hade praktiserat på en av räddningstjänsterna på Södertörn eller att han hade fått jobb som industribrandman på deltid. Han hade fel kön och fel härkomst.

Positiv särbehandling kan vara tillåten under vissa förutsättningar. Ett av de krav som ställs är att den som får jobbet och den som nekas har lika eller nästan lika meriter. I det här fallet har Simon Wallmark betydligt bättre meriter än de kvinnor som fick jobb på Södertörns Brandförsvarsförbund. När det gäller etnisk positiv särbehandling är det helt förbjudet i Sverige.

Simon Wallmark hade i den stämningsansökan som gavs in till Södertörns tingsrätt krävt 100 000 kronor i skadestånd av Södertörns Brandförsvarsförbund för den olagliga diskrimineringen. Den 9 november ägde den muntliga förberedelsen rum i tingsrätten.

Och under den muntliga förberedelsen kunde en förlikning nås mellan parterna. Den innebar att Simon Wallmark fick precis så mycket som han yrkat, det vill säga 100 000 kronor av Södertörns Brandförsvarsförbund för den diskriminering som drabbat honom. Därmed blev det alltså ingen huvudförhandling i målet utan en förlikning som stadfästs i dom. En historisk dom. Såvitt vi vet den första i sitt slag.

 

Inlagor och beslut

Stämningsansökan, 2011-07-11

Svaromålet från Södertörns Brandförsvarsförbund, 2011-09-07

 

 

I media

-”Diskriminerad brandman fick skadestånd” Dagens Nyheter

-”Brandman utan jobb får 100000” Kommunal-arbetaren

 

Olivia Rozum m.fl. mot SLU

By | Likabehandling

Olagligt att gynna män vid veterinärutbildning

Män fick upp till 38 gånger så stor chans att få plats på veterinärutbildningen. Olivia Rozum har tagit täten för 44 kvinnor som stämt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i landets första grupptalan om diskriminering. Fallet prövades nyligen av hovrätten som fällde SLU för könsdiskriminering och tillerkände kvinnorna 35 000 kr vardera i skadestånd.

I juli 2008 stämde 44 kvinnor SLU i landets första grupptalan om diskriminering. Kvinnorna begärde skadestånd sedan män vid antagningen till veterinärutbildningen 2006 och 2007 i ett så kallat ”viktat lotteri” har getts upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor med lika bra meriter att få en plats. Samtliga 44 kvinnor sökte veterinärutbildningen med högsta betyg från folkhögskola. Men som ett resultat av det viktade lotteriet antogs enbart män i den urvalsgruppen.

Bakgrunden till fallet är att fler kvinnor än män läser till veterinär, och att det på senare år har slagit igenom i veterinäryrket. Veterinär är traditionellt ett mansdominerat yrke – sedan några år är kvinnorna i majoritet.

Underkändes av hovrätten
Hovrätten konstaterade att enligt huvudregeln är särbehandling på grund av kön förbjuden. Hovrätten menade också att utrymmet för undantag från huvudregeln är begränsat och att det är tveksamt om det över huvud taget går att göra undantag från huvudregeln med en sådan urvalsmetod som SLU använt.

Under alla förhållanden är den diskriminering som de 44 kvinnorna drabbats av inte proportionerlig i förhållande till den begränsade effekt den haft. Därför konstaterade hovrätten att SLU gjort sig skyldigt till olaglig könsdiskriminering. Hovrättens fyra domare är eniga om domen. Justitiekanslern som är universitetets ombud valde att inte överklaga domen.

Tusentals drabbas varje år
Processen har stort allmänt intresse – en granskning från Centrum för rättvisa visar att under åren 2006-2008 förekom cirka 8 000 liknande fall av diskriminering i högskolan – i 94 procent av fallen är det kvinnor som drabbats.

I media
UNT 2009-11-23
”SLU tvingas betala 1,5 miljoner i skadestånd för köns- diskriminering”,
DN 2009-03-30
”Låt antagningen till högskolan skötas med lotteri”,
Dn Debatt 2009-03-29
”Bara män fick bli veterinärer”,
TT t.ex. DN 2009-02-15

Inlagor och beslut
Tingsrättens dom, 2009-03-30
JK:s överklagande, 2009-04-17
– Svea hovrätts dom, 2009-12-21

Elin Sahlin mot Lunds universitet

By | Likabehandling

Universitet gav upp om diskriminering

Elin Sahlin sökte psykologprogrammet vid Lunds universitet inför höstterminen 2008, men nekades plats sedan män automatiskt fått förtur. Elin tog täten för 23 kvinnor i samma situation i en grupptalan mot universitetet. I februari i år gav universitetet upp och betalade ut 35 000 kr vardera skadestånd till kvinnorna.
Elin Sahlin skaffade sig behörighet att söka psykologutbildningen genom att läsa på folkhögskola. Men trots högsta betyg nekades hon plats vid psykologutbildningen i Lund när hon sökte dit inför hösten 2008.

Inga kvinnor togs in
Psykologprogrammet vid Lunds universitet är en av flera utbildningar i landet som tillämpar könsdiskriminerande antagningsregler. Antagningssystemet som används sedan hösten 2008 ger automatisk förtur åt män, vid lika meriter, på utbildningar där antalet kvinnliga sökande är i majoritet.

Under perioden 2006-2008 förekom 152 diskrimineringsfall av det här slaget bara på psykologutbildningen i Lund. I urvalsgruppen folkhögskolebetyg, där Elin Sahlin sökte med högsta betyg, togs inte en enda kvinna in 2006-2008.

Olaglig diskriminering
Förfarandet strider mot både EG-rätten och lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som från 1 januari 2009 har ersatts av diskrimineringslagen).

I liket med SLU-fallet (se www.grupptalanmotslu.se) innebär redan det faktum att kvinnor som sökt till psykologutbildningen i Lund haft mindre chans att antas än männen innebar en diskriminering. Dessutom har platserna i folkhögskolekvoten i praktiken varit vikta för män. I februari i år medgav universitetet diskrimineringen i en förlikning med de drabbade kvinnorna. De 24 kvinnorna fick 35 000 kr i skadestånd vardera. Förlikningen stadfästes i en dom från Malmö tingsrätt.

I media
”Stämmer universitetet för diskriminering”,
SR P1 Studio Ett 2009-10-22
”Kvinnor stämmer Lunds universitet”,
Sveriges Radio Ekot 2009-10-14
”Lunds universitet anmält till Jämo”,
SR P3 2008-11-07
”Anmäler universitetet för diskriminering”,
Skånskan 2008-11-06
”Universitetet: Inte fel att stänga dörren för kvinnor”,
Lundagård 2009-03-02

Inlagor och beslut
Dom – Malmö tingsrätt , 2010-03-04
– Stämningsansökan, 2009-10-14