Daniel Ståhl m. fl. mot Polismyndigheten

Olaglig diskriminering vid antagningen till Polishögskolan

Tusentals personer kan ha valts bort på grund av sitt kön vid antagningen till Polishögskolan. Efter att 130 personer anmält antagningsförfarandet till Diskrimineringsombudsmannen utan att förfarandet kritiserats, stämde fyra män med Centrum för rättvisas hjälp Rikspolisstyrelsen (numera Polismyndigheten) för olaglig diskriminering.

Som svar på stämningen försökte staten att få männens anspråk avvisade på en formell grund, men den manövern misslyckades genom en dom från Högsta domstolen. Efter att målet återförvisats till tingsrätten fick de fyra männen till slut hela det yrkade beloppet, dvs 100 000 kronor vardera från Polismyndigheten. 

Ingen människa är oönskad bara för att han eller hon kan anses tillhöra en viss grupp. Kvotering innebär diskriminering – och att försöka uppnå mångfald och icke-diskriminering genom att faktiskt diskriminera är en återvändsgränd. Genom flera fällande domar rörande bland annat Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. Detsamma framgår av diskrimineringslagen. Trots detta kan tusentals personer ha utsatts för olaglig diskriminering vid antagningen till Polishögskolan.

Tusentals personer kan ha könsdiskriminerats

År 2011 skrev Centrum för rättvisa till 1 500 män som sökt men inte kommit in på polisutbildningen de senaste åren dessförinnan, och erbjöd dem att via centrets hemsida begära en granskning av Polismyndigheten hos Diskrimineringsombudsmannen (DO). Över 130 personer skrev under och begärde en sådan granskning.

I början av augusti samma år bestämde sig DO för att inleda en dialog med Polismyndigheten i frågan om eventuell diskriminering. Men det blev varken någon granskning eller några rättsprocesser av de enskilda fallen. Därför hjälpte Centrum för rättvisa fyra personer att stämma Polisen för att få upprättelse för diskrimineringen genom diskrimineringsersättning – stämningar som nu, tre år senare, äntligen tagits upp i tingsrätten.

En lång kamp för rättvisa

Centrum för rättvisa har företrätt fyra män som sökt till Polishögskolan våren 2010 men inte kommit in. I oktober 2010 färdigställde Polisen en rapport där det för första gången medgavs att kvotering har förekommit till polisutbildningen. Enligt rapporten har kvotering tillämpats vid antagningen till vårterminen 2010 så att exakt 50 procent kvinnor och 50 procent män antogs, trots att närmare två tredjedelar av de sökande har varit män och att männen har haft bättre resultat på såväl språkprov som fysiska prov.

Antagningen till polisutbildningen består av fem steg, där varje steg innehåller olika delmoment. Mellan varje steg i processen sker ett urval där vissa sökande sorteras bort. Urvalet sker dock inte enbart med hänsyn till de sökandes sakliga meriter och resultat från de olika delproven i fråga. Istället används både ”kvalitativa och kvantitativa kriterier”, vilket i sak inneburit att hänsyn tagits till den sökandes kön och även den sökandes etniska tillhörighet, allt enligt Polisens egen rapport.

– Män har haft betydligt svårare än kvinnor att få komma till de avgörande intervjuerna – trots bättre prestationer på testerna – och har därmed haft betydligt svårare att få plats på utbildningen. Mycket tyder därför på att olaglig diskriminering alltjämt förekommit vid antagningen till Polishögskolan, säger Clarence Crafoord, VD på Centrum för rättvisa och ombud i målen mot Polisen tillsammans med Anna Rogalska Hedlund och Sebastian Scheiman.

Men för de enskilda personer som har sökt till polisutbildningen är det väldigt svårt att få besked om de har diskriminerats eller inte. De som sökt utbildningen har inte fått någon information om att positiv särbehandling skulle tillämpas vid antagningen. Polisens rapport från oktober 2010 har heller inte lagts ut på hemsidan. Dessutom finns allvarliga brister i dokumentationen kring hur antagningen har gått till i praktiken.

Polisen försökte få anspråken avvisade

När Daniel Ståhl m.fl. stämde Polisen i november 2011 förnekade Polismyndigheten att kvotering förekommit vid antagningen till Polishögskolan. Den rapport som Polisen själv tog fram år 2010 och som visade att kvotering har förekommit försökte tystas ned. Och istället för att låta domstolen pröva sakfrågan ville Polismyndigheten få de enskildas anspråk preskriberade. Men manövern misslyckades i juli 2014 då de diskriminerade fick rätt i Högsta domstolen. De hade visst rätt att föra process mot staten.

Polisen ville alltså att domstolen skulle avvisa stora delar av stämningen eftersom man menade att de fyra männen hade lämnat in sina stämningsansökningar för sent. Preskriptionsfristen (som är extra kort i diskrimineringsmål – två år istället för normala tio) började enligt Polisen ticka redan när det blev klart för klienterna att de inte skulle gå vidare till antagningsförfarandets sista fas. Men i sin dom slår HD fast att preskriptionsfristen börjar löpa först när beslut om antagning har fattats, eftersom det är först då som det går att bedöma om diskriminering har förekommit eller inte. HD godtog inte Polismyndighetens linje, eftersom det skulle ”skapa ett svåröverskådligt rättsläge om tillämpningen av preskriptionsbestämmelsen skulle vara beroende av det sätt på vilket en utbildningsanordnare administrerar förfarandet”. Den som diskriminerar ska alltså inte själv ha makten att bestämma när anspråk ska preskriberas. Domen innebar att de diskriminerade männens anspråk inte avvisades och att målet skickades tillbaka till tingsrätten för en prövning i sak.

Domen och HD:s prejudikat i preskriptionsfrågan innebär att förutsättningarna för enskilda att granska och utkräva ansvar för diskriminering har blivit bättre vid antagning till utbildning, säger Clarence Crafoord.

De fyra männen fick upprättelse och skadestånd

Efter det att Daniel Ståhl och de övriga tre männen kom in med bevisuppgift i målet inför en planerad rättegång i juni 2015, valde Polismyndigheten att ge dem hela det yrkade beloppet – och de fick 100 000 kr var i skadestånd. Förlikningen stadfästes i dom den 20 maj 2015.

– Detta är principiellt mycket betydelsefullt. Polisen har i praktiken erkänt att man har diskriminerat på grund av kön och etnisk bakgrund. Vi kommer nu mycket noga följa hur Polisen och de politiskt ansvariga säkerställer att detta inte upprepas, avslutar Clarence Crafoord. 

Fallet i media:

Fallet i domstol (i kronologisk ordning)

Yttrande från RPS 2015-02-17 (aktbil. 44)

2015-01-23 Yttrande i Daniel Ståhl mf.l. mot RPS

RPS yttrande Stockholms TR T 15998-11 Aktbil 39

RPS Stockholms TR T 15998-11 Aktbil 38

Yttrande från RPS (aktbil. 35)

Högsta domstolens mellandom i mål mot Rikspolisstyrelsen

Högsta domstolens beslut att meddela prövningstillstånd 2013-11-12

Hovrättens mellandom i fråga om preskription 2013-06-19

Beslut Svea hovrätt 2013-06-10

Yttrande hovrätten Daniel Ståhl m.fl. 2013-03-25

Rikspolisstyrelsens svarsskrivelse i målet mot Daniel Ståhl m.fl. 2013-02-22

Hovrättens beslut om prövningstillstånd 2012-12-12

Kompletterande överklagande Daniel Ståhl mot RPS gällande preskription 2012-12-04

Tingsrättens mellandom rörande Daniel Ståhl 2012-10-30

RPS slutliga yttrande 2012-09-03 angående preskription

CFR:s yttrande 2012-07-03 i preskriptionsfrågan

RPS yttrande 2012-06-21 över CFR:s yttrande

Protokoll från muntlig förberedelse 2012-06-13

Daniels Ståhls yttrande över RPS yttrande

Rikspolisens yttrande

Daniel Ståhls yttrande över svaromålet

Rikspolisstyrelsens svaromål

Daniel Ståhls stämningsansökan

 

Fallet inför DO

DO:s svar till de sökande

DO:s brev till Centrum för rättvisa

Läs anmälan här

Brevet till sökande