Drabbad villaägare berörde på seminarium om gatukostnader

Är det rättvist att tvinga Rolf Johansson i Partille att betala drygt 700 000 kronor för gator han inte vill ha när nya villor ska byggas i grannområdet? Nej, tyckte samtliga medverkande i panelen som fick höra hans berättelse i samband med ett seminarium på Centrum för rättvisas kontor i Stockolm i dag. Och varken SKL eller Villaägarnas Riksförbund är nöjda med  förslaget om nya regler från den statliga gatukostnadsutredningen. Se seminariet på webb-tv efter artikeln.

Rolf Johansson var en av deltagarna i panelen när Centrum för rättvisa tillsammans med Villaägarnas Riksförbund anordnade frukostseminarium om gatukostnaderna på onsdagsmorgonen. Övriga medverkande var Lena Södersten, jurist på Villaägarnas Riksförbund, Germund Persson, chefsjurist på Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Bengt Nyman, sekreterare i den statliga gatukostnadsutredningen som ganska nyligen lade fram ett förslag på nya regler. Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa, ledde diskussionen.

Rolf Johansson kämpar med Centrum för rättvisas hjälp för att stoppa Partille kommuns beslut om att tvinga honom betala drygt 700 000 när ett husföretag behöver gator till ett nytt villaområde på granntomten.  Han berättade hur snett systemet slår beroende på vilken kommun man bor i.

– Jag bor ju längs söderut i Partille med tomtgräns mot Härryda kommun. Hade mitt hus legat på andra sidan skulle jag fått betala hälften av nytillkommande fastigheter.  300 meter västerut ligger Göteborgs kommun där jag får betala en fjärdedel av de vad de nya villaägarna betalar. I Partille måste jag betala betydligt mer än nytillkommande fastighetsägare bara för att jag har en större tomt än dem.

Släkthistoria

Rolf Johanssons tomt är ett stycke släkthistoria. Den avstyckades från hans farmors fars gamla gård i Öjersjö. I skogarna kan han jaga älg och fiska och slipper grannar på nära avstånd.  Än så länge. Men kommunen har beslutat att ett antal villor ska byggas i omgivningarna. Och gatorna som ska leda fram till dessa hus men som Rolf Johansson inte personligen har någon nytta av ska han vara med och betala.

– Jag är väl medveten om att det måste byggas där och att det är ett attraktivt område. Däremot tycker jag att gatukostnadssystemet är absurt. Hela modellen är väldigt knepig, sa han.

Germund Persson på SKL försvarade gatukostnaderna i sig även om han ville se ett taxesystem istället.

– Finansieringen av infrastrukturen är grundläggande för att samhället ska kunna byggas ut. Bara cirka 40 av 290 kommuner använder systemet. Vi tycker det är rimligt att de fastigheter som har nytta av gatorna eller får en värdestegring är med och bekostar det. Det blir ju konstigt om andra skattebetalare ska betala för kalaset. Det finns dock en del tekniska problem med dagens system.

Mycket kritisk

Lena Södersten på Villaägarnas Riksförbund som företräder 300 000 medlemshushåll var mycket kritisk mot dagens system och också mot utredningens förslag även om hon medgav att det är ett steg i rätt riktning..

– Dagens system slår otroligt hårt mot enskilda villaägare, framför allt i kranskommunerna kring storstäderna, i attraktiva gamla fritidshusområden som permanentas. Alternativen är att låna pengar av banken, stycka av sitt hem eller lämna sitt hem.  Hotet mot det privata ägandet finns verkligen där. Grundfelet är att kostnaderna läggs på enskilda fastighetsägare när det är infrastruktur som kommer alla till nytta och borde läggas på kollektivet, menade hon.

Lena Södersten ser faror med ett taxesystem. Hon befarar att ett sådant system kommer spridas över hela landet och införas i samtliga 290 kommuner iställer för 37 stycken som i dag.

Bengt Nyman från gatukostnadsutredningen höll med om att det finns problem med såväl den nuvarande lagstiftningen som tillämpningen av den.

–       Frågan är om alla kommuner tillämpar lagstiftningen på ett sätt som lagstiftaren avsåg en gång i tiden. Vi i utredningen vill därför strama upp lagstiftningen.  Med dagens lagregler finns det tillämpningar som är iögonenfallande. Stora belopp faller på enskilda personer. Det är bättre och mer förutsebart med taxa istället för ta höjd och besluta om stora belopp. Och om gator anläggs för att man ska kunna komma till ett nyexploaterat område genom att passera genom ett äldre område är det inte rimligt att det gamla området ska betala.

Vill inte se sig som vinnare

Rolf Johansson anses av Partielle kommun som en vinnare när han tilldelas byggrätter med framtida möjlighet till bygglov och försäljning. Men han vill ju inte stycka av sin tomt i dagsläget. Här fick han stöd av Bengt Nyman.

– Jag tycker att det är först när byggrätterna utnyttjas som den enskilde ska betala notan med dessa pengar.

Bengt Nyman poängterade att det bara är detaljplanelagt område som omfattas av gatukostnader varför glesbygden generellt inte berörs. Men här replikerade Lena Södersten med att det finns tätorter och detaljplaner över hela landet.

För Rolf Johansson finns det bara två vinnare när ett område som hans omgivningar i Partille exploateras: Kommunen och exploatören, det vill säga husföretaget som ska bygga villorna.

– Kommunen säljer mark till en exploatör och det är alltså de som har den stora nyttan. Jag får bara pålagor genom att tvingas stycka av min tomt och betala gatukostnader.  Kommunen tittar på det ur exploatörens synvinkel. De boende ses som ett problem och de vill nog att vi ska tröttna och sälja och låta exploatören komma in istället.

Problem med taxor

Lena Södersten pekade på ett problem om det införs taxor framöver. Då försvinner nämligen möjligheter för enskilda att överklaga de beslut som berör den individuellt och endast kommunfullmäktiges övergripande beslut om taxesystem kan överklaga.

– Och det kommer att fattas på ett kommunfullmäktigesammanträde en sommardag när inte någon kommunmedlem är på plats så ingen kommer överklaga. Det är ju otroligt med tanke på de belopp det handlar om.  Det handlar inte om 2000-3000 för enskilda utan om 200 000-300 000 kronor, menade Lena Södersten.

Bengt Nyman erkände i alla fall att han var berörd av Rolf Johanssons fall

–       Jag kan förstå Rolfs synpunkter, särskilt att det finns tre olika lösningar i de kommer hans tomt ligger kring. Det är inte rimligt. Hans fall är ett väldigt bra åskådlighetsexempel när SKL ska ta fram en rekommendation.

Ett 20-tal personer medverkade vid seminariet. I publiken fanns det såväl experter och politiker som drabbade fastighetsägare.

Se och lyssna på hela seminariet här