Äganderätt

Anne-Marie Kagarp mot staten

Anne-Marie Kagarp fick sin lön utmätt av Kronofogden trots att hon redan betalat av sin skuld. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde hon år 2019 staten för att ha överträtt hennes grundlagsskyddade äganderätt. Såväl Stockholms tingsrätt som Svea hovrätt fällde staten för överträdelsen och förpliktigade staten att betala skadestånd. Den 5 oktober 2021 beslutade Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd. Hovrättens dom blir nu vägledande för andra som drabbats av Kronofogdemyndighetens bristfälliga medelshantering.


Redan 2011 inkom anmälningar till Justitieombudsmannen om Kronofogdens bristande hantering av betalningar. Bristerna har bestått i att Kronofogden har betalat ut pengar till fel personer, dröjt med utbetalningar av indrivna medel och utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta.

Situationen försämrades 2016 när Kronofogden halverade personalstyrkan för medelshanteringen. Tanken var att en stor del av personalen skulle ersättas av ett nytt datorsystem, men det gick inte som planerat utan ledde i stället till ännu fler klagomål. Sedan dess har myndigheten fått upprepad och allvarlig kritik från såväl Justitieombudsmannen som Justitiekanslern. Det har dock varit svårt för enskilda som drabbats av Kronofogdens brister att få någon kompensation.

Anne-Marie Kagarp från Uppsala tvingades att under en period leva på existensminimum efter att Kronofogden fortsatt att utmäta hennes lön – trots att hon redan betalat sin skuld. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde hon staten och begärde skadestånd för att myndigheten genom de felaktiga löneutmätningarna hade överträtt hennes äganderätt.

– Det är viktigt att enskilda kan utkräva ansvar när myndigheterna inte följer vad som gäller, säger Alexander Ottosson, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristerna Helena Myrin och Erik Scherstén har företrätt Anne-Marie Kagarp i rättsprocessen.

I december 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att det skett en överträdelse av Anne-Marie Kagarps äganderätt. Staten förpliktigades därför att betala skadestånd till henne. I mars 2021 kom Svea hovrätt till samma slutsats som tingsrätten. Högsta domstolen beslutade i oktober 2021 att inte ta upp målet till prövning. Hovrättens dom står därför fast.

– Eftersom Högsta domstolen beslutat att inte pröva målet kommer hovrättens dom att bli vägledande för andra personer som drabbats av olagliga utmätningar, avslutar Alexander Ottosson.

Centrum för rättvisa företräder även Lars Erik Larsson som tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in. Hans fall kommer att prövas i Högsta domstolen under vintern 2021.