Centrum för rättvisa mot staten (FRA)

FRA

In English 1280px-Flag_of_the_United_Kingdom.svg

Europadomstolen ska pröva FRA:s övervakning

Försvarets radioanstalt, FRA, bedriver en omfattande övervakningsverksamhet som saknar tidigare motsvarighet. Frågan är om den så kallade FRA-lagen lever upp till Europakonventionens krav på skydd för privatlivet. Europadomstolen har krävt svar från den svenska regeringen.

Sverige bör inte balansera på gränsen till vad som kan strida mot grundläggande mänskliga rättigheter. Det finns ett stort allmänintresse i att det reds ut om FRA-lagen klarar Europakonventionens krav eller inte, säger Centrum för rättvisas chef Clarence Crafoord som tillsammans med Anna Rogalska Hedlund är ombud inför Europadomstolen.

FRA:s övervakning tas till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna

FRA bedriver sedan lång tid tillbaka signalspaning i radiovågor. För att hänga med teknikutveckling föreslogs en lagändring som skulle medföra att FRA även skulle kunna spana i kabel dvs. lyssna på kommunikation som sker via internet och mobiltelefoni – något som inte var tillåtet enligt det gamla regelverket. Under sommaren 2008 utlöste lagförslaget en intensiv debatt om statlig övervakning kontra personlig integritet.

Kort efter att riksdagen röstat igenom den nya svenska lagen kom en dom från Europadomstolen som underkände en liknande lagstiftning i Storbritannien. Centrum för rättvisa vände sig därför också till Europadomstolen för att få den svenska signalspaningen prövad mot Europakonventionen. Även den svenska regeringen tycktes ha insett problemen med regelverket och föreslog därför relativt snabbt några lagändringar för att förstärka integritetsskyddet vid signalspaning.

Europadomstolen ställer avgörande frågor till regeringen och tredjepartsintervention

Den omstridda lagen har även fått andra i våra nordiska grannländer att reagera. Internationella Juristkommissionen, ICJ, i Norge har gjort en komplettering till Centrum för rättvisas klagomål, en så kallad intervention. ICJ vill att Europadomstolen granskar FRA-lagens förenlighet med Europakonventionen i allmänhet, men i synnerhet hur den kommer drabba norska medborgare.

Europadomstolen har kommunicerat klagomålet till svenska regeringen vid två tillfällen och ställt ett antal frågor. Domstolen har delat in frågorna i tre olika tidsperioder; innan den så kallade FRA-lagen kom till, efter att den ursprungliga FRA-lagen hade beslutats och perioden efter den reviderade FRA-lagen, det vill säga FRA-lagen i dess nuvarande form. Europadomstolen undrar bland annat om FRA:s övervakning levde upp till Europakonventionens minimikrav på rättssäkerhet och tillsyn av verksamheten. Europadomstolen har också uttalat att det inte är obefogat med en utbredd misstänksamhet och oro bland allmänheten att övervakningen kan missbrukas om det inte går att pröva tillämpningen av hemlig övervakning inhemskt.

Frågetecken kring den nuvarande lagstiftningen 

Större delen av FRA:s verksamhet omgärdas av en hög nivå av sekretess. Omfattningen av den övervakning som idag sker med stöd i FRA-lagen är inte känd. Att det rör sig om en stor mängd data som samlas in är uppenbart. Vid en genomgång av regelverket kring FRA lämnas flertalet frågor obesvarade. Till exempel ska signalspaning bedrivas inte enbart i försvarsunderrättelseverksamhet utan även för så kallad teknisk signalspaning dvs. att följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt FRA-lagen. Allt pekar på att den så kallade tekniska signalspaningen är mycket omfattande. Vidare har ett flertal myndigheter direktåtkomst till FRA uppgiftssamlingar, dvs. den data som lagras hos FRA. Vilka personer på dessa myndigheter som har en dylik direktåtkomst och vad de använder den data de får tillgång till framgår inte. Dessutom saknas gallringsföreskrifter på flertalet uppgiftssamlingar hos FRA. Det finns därför risk att data som inte behövs för försvarsunderrättelseverksamhet fortfarande ligger kvar i FRA:s uppgiftssamlingar.

Inväntar avgörande från Europadomstolen

Regeringen har svarat på Europadomstolens frågor och Centrum för rättvisa har getts möjlighet att bemöta regeringens yttranden. Om parterna inte förliks och regeringen inte har ytterligare saker att tillägga så borde Europadomstolen kunna ta ställning till om den så kallade FRA-lagen håller måttet.

 

Processen i Europadomstolen:

Centrum för rättvisas yttrande 15-12-10

Regeringens yttrande 15-11-19

Centrum för rättvisas yttrande 15-08-31

Regerings yttrande 15-05-08

Europadomstolens beslut 14-10-14

Centrum för rättvisas yttrande 13-04-02

Regeringens yttrande 13-01-25

Centrum för rättvisas yttrande 12-08-31

Regeringens yttrande 12-04-27

Europadomstolens beslut 11-11-01

Centrum för rättvisas yttrande 11-01-03

Centrum för rättvisas klagomål till Europadomstolen 08-07-14

 

Övrigt:

 

CASE OF LIBERTY AND OTHERS v. THE UNITED KINGDOM

”Nio punkter återstår att ordna”, debattartikel i SvD,

ICJ Norway – Third party intervention

Centrum för rättvisas remissyttrande

Prop. 2008/09:201 – Ett förstärkt integritetsskydd vid signalspaning

Prop. 2006/07:63 – En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet