Vincent Fotso mot staten

Fick vänta i över ett år hos Justitiekanslern

Vincent de Paul Fotso fick vänta i över ett år på att Migrationsverket skulle handlägga hans ärende. Därför anmälde han Migrationsverkets handläggningstid till Justitiekanslern. Men även där fick Vincent vänta. I ett år och fyra månader.

Det var i november 2005 som Vincent ansökte om svenskt medborgarskap och fick vänta. Och vänta. Som svar på varför det tog så lång tid med ett relativt okomplicerat ärende menade Migrationsverket att det fanns misstankar om att Vincents pass skulle vara förfalskat. Under tiden beslagstogs passet och Vincent var tvungen att stanna i landet. Så småningom löstes situationen enkelt genom ett intyg från Kameruns ambassad. Vincent friades från alla misstankar och fick sitt svenska medborgarskap.

Men det tog mer än ett år av oro och väntan. Vincent anmälde därför myndighetens agerande till Justitiekanslern, JK. Men även den bemöttes av inaktivitet. I över ett år fick Vincent vänta på att JK skulle utreda hans ärende och under den största delen av tiden vidtogs inga åtgärder alls. Inte ens med en JK-anmälan kunde han lägga den långa och slitsamma processen bakom sig. Vincent beslutade därför med hjälp av Centrum för rättvisa att klaga på handläggningstiden hos JK.

I sitt beslut medger JK att Europakonventionen kräver att JK handlägger en begäran om skadestånd på grund av en kränkning av Europakonventionen inom skälig tid. Däremot anser JK att en handläggningstid, som i Vincents fall, på ett år och fyra månader inte var för lång utan tvärtom motsvarar en normal handläggningstid hos JK.

– Det är inte bra att en väntan på ett år och fyra månader anses vara normen. De som vänder sig till JK har redan drabbats av kränkningar av deras grundläggande rättigheter. Om JK i sin tur tar oskäligt lång tid på sig urholkas de drabbades möjlighet till upprättelse, kommenterar Anna Rogalska Hedlund jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Vincent.

Hotar rättsäkerheten
Europakonventionen garanterar varje människa rätt till rättvis rättegång. Och en rättvis rättegång innebär en rättegång inom rimlig tid. Europadomstolen har genom praxis satt tumregeln att det inte ska behöva ta mer än ett år för okomplicerade fall. Och om tiden inte hålls ska staten betala skadestånd. JK kan ge skadestånd till människor som drabbats av långa väntetider. Men vad händer när JK dras med samma problem? Om till och med den myndighet som sköter tillsynen av långa väntetider har problem blir den enskilde helt rättslös. Med Centrum för rättvisas hjälp begärde han skadestånd för JK:s långa handläggningstid i enlighet med Europadomstolens praxis. Men JK valde alltså att inte betala ut något.