Allan Eliasson mot staten

Allan Eliasson, 36, var felaktigt fråntagen sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen i 23 år. Nu ska hans fall prövas i Högsta domstolen. Foto: Centrum för rättvisa

Allan Eliasson från Göteborg var felaktigt fråntagen sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen i 23 år. I tingsrätten och hovrätten tillerkändes han skadestånd av staten med 150 000 kronor för grundlagsbrottet. Nu vill Justitiekanslern, som företräder staten i rättegången, sänka hans skadestånd och göra det svårare för enskilda som drabbats på liknande sätt att få upprättelse. Fallet kommer att prövas i Högsta domstolen under vintern 2018. Centrum för rättvisa företräder Allan i Högsta domstolen. 

Vad är det som har hänt?

Statens olagliga beslut gjorde Allan statslös i 23 år

Allan Eliasson, 36, är född och uppväxt i Göteborg. Några månader efter hans åttaårsdag beslutade staten att avregistrera honom som svensk medborgare.

Skälet till avregistreringen var att det hade visat sig att hans svenska pappa inte var hans biologiska pappa. Allans mamma är, till skillnad från Allan, medborgare i Polen. Statens beslut innebar därmed att Allan berövades sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen och blev statslös.

Dessutom upplyste myndigheterna varken Allan eller hans mamma om att medborgarskapet hade avregistrerats. Det var först flera år senare, i samband med att Allan skulle förnya sitt pass, som det kom fram att staten hade tagit från honom medborgarskapet.

Avregistreringen kom som en chock för Allan. Han hade ovetandes och ofrivilligt blivit av med medborgarskapet i det land som han naturligtvis uppfattade som sitt. Detta blev startskottet för en 23 år lång och frustrerande rättslig kamp för upprättelse.

Tvingades söka uppehållstillstånd

Eftersom Allan plötsligt betraktades som utlänning tvingades han ansöka om uppehållstillstånd i sitt hemland Sverige.

Allan ansökte därefter om att återfå sitt medborgarskap enligt en lag som gjorde det möjligt för personer som ”förlorat eller befriats från sitt svenska medborgarskap” att få tillbaka det genom en anmälan hos Migrationsverket.

Men Migrationsverket avslog Allans anmälan med motiveringen att han ”aldrig varit svensk medborgare” och att det därför inte fanns något medborgarskap att ge tillbaka.

Några år senare ansökte Allan hos Migrationsverket om att få bli svensk medborgare enligt samma regler som gäller för utlänningar.

Den här gången avslog Migrationsverket hans ansökan med motiveringen att han inte uppfyllde villkoren för att få bli svensk medborgare.

Våren 2012 bestämde sig Allan för att göra ett nytt försök hos Migrationsverket att återfå sitt medborgarskap. I januari 2013 informerade Migrationsverket honom om ett prejudicerande rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 2006 ref. 73).

Det rättsfallet gällde Blake Petterson, som också hade fråntagits sitt svenska medborgarskap på grund av att hans mamma var gift med en svensk man som senare visade sig inte vara hans pappa.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade i det fallet att myndigheternas beslut att avregistrera medborgarskapet var oförenligt med den grundlagsbestämmelse som skyddar medborgarskapet (2 kap. 7 § regeringsformen). I den bestämmelsen anges att ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap

Skatteverket: Beslutet att avregistrera Allans medborgarskap ”uppenbart oriktigt”

Allan vände sig därefter till Skatteverket och hänvisade till fallet med Blake Pettersson. Skatteverket beslutade den 30 januari 2013 att ge honom medborgarskapet tillbaka. I sitt beslut uttalade Skatteverket att det tidigare beslutet att avregistrera Allan som svensk medborgare var ”uppenbart oriktigt”. Till stöd för sin bedömning hänvisade Skatteverket till Blake Pettersson-domen.

Efter 23 år fick Allan tillbaka sitt medborgarskap. Men på grund av statens grundlagsbrott hade han bland annat varit ofrivilligt statslös, nekats rösträtt i tre riksdagsval, tvingats söka uppehållstillstånd och hindrats från att resa utomlands. Förlusten av medborgarskapet bidrog också till en identitetskris som kom att prägla Allans uppväxt.

Allan ville därför ha upprättelse. Med hjälp av den man som tidigare hade varit registrerad som hans pappa vände sig Allan under hösten 2014 till Justitiekanslern för att få skadestånd av staten för den allvarliga kränkning som det 23 år långa grundlagsbrottet hade inneburit.

Vägledande dom från HD skulle ge Allan upprättelse

Vid den här tidpunkten hade Högsta domstolen i en vägledande dom kommit fram till att Blake Pettersson, som hade varit berövad sitt medborgarskap i strid med grundlagen i 4,5 år, hade rätt till 100 000 kronor i skadestånd av staten (NJA 2014 s. 323). Högsta domstolen ansåg att det inte var tillräckligt att staten gav tillbaka ett felaktigt avregistrerat medborgarskap. Staten ska även betala skadestånd till den drabbade för den kränkning som grundlagsbrottet medfört.

I Blake Pettersson-domen uttalade Högsta domstolen att skadeståndets storlek ska stå i relation till grundlagsbrottets varaktighet. Eftersom Blake Pettersson hade tillerkänts 100 000 kronor för en överträdelse som hade varat i 4,5 år begärde Allan, som varit fråntagen sitt medborgarskap i 23 år, ett högre skadestånd.

Men Justitiekanslern, som är statens jurist, anser inte att Allan har rätt till ett högre skadestånd än Blake Pettersson. I ett beslut den 13 november 2011 tillerkändes Allan 100 000 kronor. Enligt Justitiekanslern ska det inte få utgå högre skadestånd än så vid kränkningar av skyddet för medborgarskap ­­­– men gärna lägre.

Allan fick rätt i tingsrätt och hovrätt – men staten vill inte betala

Allan ansåg inte att Justitiekanslerns resonemang stämde med vad Högsta domstolen hade uttalat i Blake Pettersson-domen om hur skadeståndet ska beräknas. Han stämde därför staten i Göteborgs tingsrätt och begärde ett högre skadestånd. I rättegången där motsatte sig Justitiekanslern, som även företräder staten i rättegångar, att betala ett högre skadestånd.

Men tingsrätten höll med Allan. Enligt tingsrätten ska det utgå ett högre skadestånd än 100 000 kronor eftersom Allan varit berövad medborgarskapet under en längre tid än Blake Pettersson. Tingsrätten kom fram till att Allan har rätt till 150 000 kronor i skadestånd, eftersom det handlade om en överträdelse under en mycket lång tid av en grundläggande rättighet.

Justitiekanslern nöjde sig dock inte med tingsrättens dom utan överklagade till Hovrätten för Västra Sverige. Men även hovrätten höll med Allan och avslog överklagandet.

Hovrätten ansåg, precis som tingsrätten, att Allan hade rätt till 150 000 kronor. Hovrätten framhöll att det handlade om en mycket allvarlig kränkning, eftersom Allan under större delen av sitt liv felaktigt varit avregistrerad som svensk medborgare.

Staten vill ha nytt besked från Högsta domstolen – vill göra det svårare för drabbade att få skadestånd

Men Justitiekanslern godtog inte heller hovrättens dom och överklagade till Högsta domstolen. Justitiekanslern vill att Högsta domstolen i en vägledande dom ska slå fast att staten inte ska behöva betala mer än 100 000 kronor till enskilda som blivit fråntagna sina medborgarskap, men gärna mindre.

Justitiekanslern vill också att Högsta domstolen ska slå fast ett antal kriterier som i praktiken gör det svårare för enskilda att få skadestånd för liknande grundlagskränkningar:

  • Justitiekanslern vill att grundlagskränkningar ska preskriberas efter tio år. Det betyder att staten inte ska behöva betala något skadestånd alls till enskilda som under lång tid inte har känt till att staten kränkt deras rättigheter.
  • Justitiekanslern vill att det ska finnas ett maxbelopp för ideella skadestånd till enskilda i fall av olagligt fråntagna medborgarskap – staten ska inte behöva betala mer än 100 000 kronor i allvarliga fall, men gärna mindre.
  • Justitiekanslern vill att skadeståndet ska sänkas till drabbade som inte fått reda på att staten berövat dem deras medborgarskap och som inte själva vidtar åtgärder för att få tillbaka medborgarskapet.

Centrum för rättvisa tillvaratar Allans rätt i Högsta domstolen

Efter att Högsta domstolen gett prövningstillstånd i målet den 19 juni 2017 har Centrum för rättvisa inträtt som ombud för Allan Eliasson.

– Justitiekanslern anser att 150 000 kronor är ett ”anmärkningsvärt högt” skadestånd för en 23 år lång grundlagskränkning. Det är det inte. Som både tingsrätten och hovrätten kom fram till är det rätt och rimligt att Allan får ett högre skadestånd än Blake Pettersson, som fick 100 000 kronor efter att ha varit fråntagen medborgarskapet i 4,5 år, säger Clarence Crafoord.

Blake Pettersson hade varit fråntagen sitt svenska medborgarskap i 4,5 år. Genom en banbrytande dom i Högsta domstolen år 2014 blev han den första person som fick ideellt skadestånd för en grundlagskränkning. Högsta domstolen tillerkände honom 100 000 kronor. Blake Pettersson företräddes av Centrum för rättvisa (NJA 2014 s. 323).

Högsta domstolens avgörande i Blake Pettersson-fallet är en dom av historisk betydelse för den svenska grundlagens skydd för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Genom den domen klargjordes att det är möjligt för enskilda att åberopa grundlagens fri- och rättigheter som grund för upprättelse och skadestånd när de behandlats i strid med dessa bestämmelser.

Samtidigt väckte Blake Pettersson-domen ett antal ännu obesvarade frågor om hur långt möjligheten att få skadestånd med stöd av grundlagen sträcker sig. Det är i några av dessa frågor, bl.a. när det gäller preskription och krav på åtgärder av den som drabbats, som Justitiekanslern nu försöker begränsa möjligheterna till skadestånd.

­­–  Till skillnad från Justitiekanslern anser vi att den svenska grundlagens användbarhet för människor som drabbas av statliga övertramp ska stärkas snarare än begränsas. Den rättsutveckling som inleddes i och med Blake Petterson-domen bör fördjupas och inte kvävas i sin linda, avslutar Clarence Crafoord.

Vad säger lagen?

  • I den svenska grundlagen anges att ”ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap” (2 kap. 7 § 2 st. 1 meningen regeringsformen). Det är i princip uteslutet att någon mot sin vilja fråntas sitt svenska medborgarskap.
  • Rättsfallet RÅ 2006 ref. 73 handlade om Blake Pettersson som förvärvat svenskt medborgarskap genom att födas i ett äktenskap där mannen var svensk medborgare. I rättsfallet kom Högsta förvaltningsdomstolen fram till att det var oförenligt med grundlagsbestämmelsen i 2 kap. 7 § regeringsformen att avregistrera medborgarskapet sedan det hade visat sig att den svenska mannen inte var far till Blake Pettersson.
  • I rättsfallet NJA 2014 s. 323 slog Högsta domstolen fast att Blake Pettersson hade rätt till ideellt skadestånd med 100 000 kronor för det grundlagsbrott som hade prövats i Högsta förvaltningsdomstolen i rättsfallet ovan. När Högsta domstolen bestämde skadeståndet tog domstolen hänsyn till att Blake Pettersson hade varit fråntagen sitt medborgarskap i 4,5 år.

 

Läs domar och överklaganden

Vad händer i fallet nu?

Högsta domstolen har bestämt att det ska hållas huvudförhandling i målet i januari 2018.

Högsta domstolens dom i målet kommer sannolikt meddelas under våren 2018.