Centrum för rättvisa står upp för enskildas rättssäkerhet. Det handlar bland annat om att säkerställa att enskilda i praktiken har möjlighet att tillvarata sina rättigheter inom rimlig tid och att staten måste kunna hållas ansvarig för felaktig myndighetsutövning.
Fahima rekryterades till Sverige för att forska vid Göteborgs universitet. Sommaren 2024 tog hon ett tillfälligt uppehåll från sin institutionstjänstgöring på 20 procent för att fokusera på att färdigställa sina forskningsstudier.
Då beslutade Migrationsverket att hon skulle utvisas.
”Ett helt oproportionerligt beslut – och en del av en bredare problembild när det gäller Migrationsverkets utvisningar”, säger Alexander Troedsson, Specialist Counsel på Centrum för rättvisa.
Jessica Åberg fick rätt i domstol efter att felaktigt ha anklagats för bidragsfusk. Men Försäkringskassan accepterade inte utgången – utan begärde att ärendet skulle tas om från början för att myndigheten skulle få en ny möjlighet att driva sin sak.
Den 2 december 2025 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att Försäkringskassan inte kan få en andra chans när den själv har brustit i handläggningen (HFD 2025 ref. 55). ”Avgörandet stärker rättssäkerheten för enskilda som utsätts för felaktiga myndighetsbeslut”, säger Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa.
Efter mer än 20 år i yrket – och fyra år som specialistläkare på Sahlgrenska i Göteborg – nekades neurokirurgen Paula Klurfan svensk läkarlegitimation. Socialstyrelsen ansåg plötsligt att hennes meriter inte räckte, trots att hon rekryterades till Sverige just på grund av sin höga kompetens. Först i domstol fick Paula rätt, men advokatkostnaderna tvingades hon själv betala. ”Det är Socialstyrelsen som har gjort fel – då ska inte Paula stå för notan”, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa som nu hjälper henne att stämma staten.
Ulla och Hans Anderssons dotter Therese har i flera år hållits gömd och isolerad av sin förvaltare – utan någon riktig anledning. Det blev möjligt eftersom Skatteverket felaktigt beslutat om skyddad folkbokföring. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade föräldrarna beslutet och tryckte på för att byta ut förvaltaren. Men ingen myndighet gjorde något för att hjälpa Therese. I maj 2025 ersattes förvaltaren av en ny, som fick Skatteverket att ta tillbaka beslutet. Samtidigt visade det sig att den tidigare förvaltaren förstört Thereses ekonomi, och nu har hon skulder hos Kronofogden.
Ambulanssjuksköterskan Linn Gustafsson stämplades som alkoholmissbrukare och förlorade körkortet på grund av Transportstyrelsens kritiserade PEth-tester. Detta trots att hon blåst i alkolås varje dag på jobbet och har läkarintyg som visar att hon inte har ett missbruk.
Med hjälp av Centrum för rättvisa kräver hon nu att Transportstyrelsen omprövar och upphäver det felaktiga beslutet. ”Här har Transportstyrelsen kommit med allvarliga anklagelser som fått enorma konsekvenser för de som drabbats – och när det nu står klart att myndighetens beslut varit grundlösa är det självklart att de drabbade måste få upprättelse”, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Linn Gustafsson.
Transportstyrelsen drog in Jonas Lerins taxileg och påstod felaktigt att han drabbats av epileptiska anfall. Med hjälp av en advokat lyckades Jonas Lerin visa att myndigheten hade fel, och fick tillbaka rätten att utöva sitt yrke. Men advokatkostnaden får Jonas betala själv, enligt Justitiekanslern. Nu stämmer han staten med hjälp av Centrum för rättvisa. ”Det är inte rimligt att Jonas Lerin tvingas betala för statens fel”, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa.
I maj 2021 placerade Falu kommun femårige John Walter på HVB-hemmet Platea i Hagfors, trots att kommunen kände till att det fanns allvarliga säkerhetsbrister där. Drygt två veckor senare hittades han drunknad i en närliggande älv. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde John Walters föräldrar Falu kommun för att utkräva ansvar för sin sons död. Förra året fann tingsrätten att kommunen inte bär något rättsligt ansvar för John Walters död. Svea hovrätt anslöt sig den 18 juni 2025 till Falu tingsrätts bedömning. ”Vi kommer att överklaga till Högsta domstolen. Det kan inte vara rätt att kommuner får placera barn på livsfarliga HVB-hem”, säger Alexandra Loyd, biträdande chef på Centrum för rättvisa.
På bristfälligt underlag ställdes Arne Gavelin under förvaltarskap och fråntogs rätten att bestämma över sitt liv. Ett år senare visade det sig att han aldrig haft behov av förvaltare. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Arne Gavelin staten och begärde skadestånd för det felaktiga förvaltarskapet.
I en banbrytande dom den 25 april 2025 (”Det oriktiga förvaltarskapet”, NJA 2025 s. 416) beslutade Högsta domstolen att Arne Gavelin skulle tillerkännas 150 000 kronor för den rättighetskränkning han utsatts för, vilket är ett betydligt högre skadeståndsbelopp än vad tingsrätten och hovrätten tidigare hade beslutat. Prejudikatet stärker enskildas rätt till ersättning vid allvarliga fri- och rättighetsöverträdelser.
Taxiföretagaren Anders Andersson i Skövde krävdes på nästan 150 000 kronor av Arbetsförmedlingen som han ansåg var fel. Men enligt förvaltningsrätten och kammarrätten fick han inte överklaga beslutet. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen bestämt att Anders Andersson visst har rätt att överklaga (HFD 2025 ref. 43). ”Det är grundläggande i en rättsstat att enskilda kan utmana ingripande myndighetsbeslut. Beskedet från Högsta förvaltningsdomstolen är därför välkommet”, säger Alexander Troedsson, jurist på Centrum för rättvisa.
Kent Östergård hade varit certifierad energiexpert i tio år, men när han skulle förnya certifieringen fick han oväntat avslag. Beslutet drog undan mattan för hans företag och innebar i praktiken ett yrkesförbud. Trots det bestämde Kammarrätten i Jönköping att han inte hade någon rätt att försvara sig mot beslutet i domstol. Högsta förvaltningsdomstolen tog inte upp fallet till prövning vilket innebär att kammarrättens dom står fast. ”Ett bevis på att rätten till domstolsprövning inte fungerar i Sverige. Det borde vara självklart att man får överklaga beslut som sätter stopp för ens yrkesutövning”, säger Elsa Haggård, jurist vid Centrum för rättvisa.
Ing-Marie Andersson krävdes felaktigt på 4,3 miljoner kronor av Försäkringskassan. Enligt lagen förväntades hon försvara sig mot beslutet på egen hand, utan möjlighet att få ersättning för en jurist. I ett unikt beslut har Justitiekanslern gått med på att betala skadestånd till Ing-Marie – eftersom det svenska systemet inte lever upp till kraven på en rättvis rättegång. ”Beslutet är ett tecken på ett viktigt trendbrott. Nu måste lagstiftaren ta sitt ansvar och reformera lagen”, säger Erik Scherstén på Centrum för rättvisa.
När Krzysztof Janiak vann mot Skatteverket i förvaltningsdomstol nekades han ersättning för sina advokatkostnader. Efter att han stämt staten i Stockholms tingsrätt har Justitiekanslern gått med på att betala rättegångskostnaderna med stöd av rätten till rättvis rättegång. ”För första gången ger rätten till rättvis rättegång ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål. Det här är ett viktigt steg för att förbättra enskildas möjligheter att anlita ombud för att tillvarata sina rättigheter mot felande myndigheter, men lagstiftaren måste fortfarande agera”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.