Monthly Archives

oktober 2019

Centrum för rättvisa söker två jurister

By | Aktuellt

Vill du ägna dig åt principiellt viktiga rättsprocesser som stärker individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker nu två jurister – välkommen med din ansökan!

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter genom att driva rättsprocesser och delta i debatten om rättighetsfrågor. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, haft framgång i cirka 90 procent av fallen och fått 18 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Verktyget i det dagliga arbetet är det juridiska skydd för fri- och rättigheter som finns i lagar, grundlagar, Europakonventionen och EU-rätten. På Centrum för rättvisa driver vi främst skadeståndsprocesser i allmän domstol, men vi driver även mål i förvaltningsdomstol och i specialdomstolar.

Vi söker nu två jurister – en jurist, associate respektive en jurist, junior associate – som vill bli en del av vårt team. Läs om skillnaden mellan de olika juristrollerna samt om hur du söker nedan.

För båda rollerna söker vi dig som (kravprofil):

  • Har tagit juristexamen/jur.kand. med mycket goda resultat.
  • Har en stor arbetskapacitet och ett gott omdöme.
  • Är en skicklig jurist och en god kommunikatör.
  • Är kreativ och en duktig skribent.
  • Har ett starkt engagemang för individens fri- och rättigheter.

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Stockholm med tio medarbetare. Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö, ett stort nätverk och bra anställningsvillkor.

Jurist, associate

På Centrum för rättvisa arbetar i huvudsak heltidsanställda processjurister. Rollen som jurist innebär bland annat att du är ombud för enskilda i rättsprocesser mot det allmänna samt talesperson för fallet i media. Eftersom det ligger i Centrum för rättvisas uppdrag att granska myndigheter och informera enskilda om deras rättigheter ägnar du även tid åt att granska olika delar av offentlig verksamhet och skriva rapporter.

Vi söker dig som utöver kravprofilen ovan har ett par års erfarenhet från domstol och/eller advokatbyrå (tingstjänstgöring är meriterande).

Heltidstjänsten inleds med en provanställning som sedan övergår i en tillsvidareanställning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar för sina anställda. Tillträde sker efter överenskommelse, förslagsvis i februari 2020.

Jurist, junior associate

Som jurist, junior associate på Centrum för rättvisa får du som är nyexaminerad chansen att fördjupa dig i skadeståndsrätt, processrätt och individuella fri- och rättigheter genom vårt utbildningsprogram. Du får också processerfarenhet genom att konkret arbeta i de fall som vi driver. Under året hos oss får du en bra grund för att sedan gå vidare till exempelvis tingstjänstgöring.

Din huvudsakliga arbetstid läggs på att arbeta med erfarna ombud i de team som du är med i. Exempel på arbetsuppgifter är att göra rättsutredningar och granskningar, skriva inlagor under handledning av en erfaren jurist, ta fram underlag för media samt leda mindre projekt inom ramen för exempelvis vår utbildningsverksamhet riktad mot studenter. I mindre rättsprocesser kan du själv vara ombud för Centrum för rättvisas klienter tillsammans med en mer erfaren kollega.

Vi söker dig som nyligen har tagit din juristexamen och möter kravprofilen ovan.

Heltidstjänsten är tidsbegränsad till ett år och inleds med en provanställning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar för sina anställda. Tillträde sker efter överenskommelse, förslagsvis i januari 2020.

Hur du söker

Sista ansökningsdag är den 28 november 2019 och vi kallar löpande till intervjuer. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV med bifogade referenser och betyg från juristprogrammet.

Ansökan skickas per e-post till Lisa Andersson, lisa.andersson@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Lisa Andersson per e-post eller på 073-708 70 53.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifterfinns i vår personuppgiftpolicy.

Välkommen med din ansökan!

Länsstyrelsen avslår Tiptapps överklagande – företaget tar Stockholms stads förbudsbeslut till domstol

By | Aktuellt

I slutet av september 2018 beslutade Stockholms stad att förbjuda delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att miljöbalkens regler inte tillåter enskilda att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till återvinningscentralen. Trots att flera andra kommuner ställt sig på Tiptapps sida i tvisten med kommunen beslutade länsstyrelsen idag att förbudet ska stå fast. Länsstyrelsens beslut kommer att överklagas till mark- och miljödomstolen. Under den tid rättsprocessen pågår kan Tiptapp användas som vanligt.

– Det måste finnas utrymme för innovativa lösningar som gör det enklare för enskilda att återvinna och göra gott för miljön. Myndigheternas stelbenta tolkning av lagen skapar onödiga hinder för företag som försöker hitta nya sätt att verka för en bättre miljö. Trots att ett antal andra kommuner har bedömt att Tiptapps tjänst är förenlig med lagen har länsstyrelsen valt att gå på Stockholms stads linje. Vi kommer därför att överklaga beslutet till domstol, säger Tim Bjelkstam, en av Tiptapps grundare.

Tiptapp är en tjänst som bland annat syftar till att öka återvinningen genom att underlätta för privatpersoner att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till avfallsanläggningar. Efter att tjänsten lanserats i Stockholm år 2016 blev den på kort tid mycket populär och har därefter börjat användas i många andra städer runtom i landet.

I slutet av september 2018 förbjöd Stockholms stad Tiptapp att förmedla transporter till någon annan än de företag som kommunen anlitat för transport av avfall. Detta eftersom kommunen anser att miljölagstiftningen ska tolkas så att det bara är medlemmarna i det hushåll som skräpet tillhör som får transportera det till en avfallscentral. Enligt kommunen får enskilda alltså inte hjälpa varandra med såna transporter.

Kommunens beslut innebar i praktiken ett förbud mot Tiptapps verksamhet. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp därför förbudet till länsstyrelsen och gjorde gällande att det var en oproportionerlig inskränkning i företagets näringsfrihet. Samtidigt fick Tiptapp stöd av kommunerna Nacka, Gislaved och Rättvik samt nätverket Tillväxt och tillsyn, med 30 anslutna kommuner, som bedömt att reglerna i miljöbalken inte innebär något hinder mot företagets tjänst.

Men trots att flera andra kommuner ställt sig på Tiptapps sida i tvisten med Stockholms stad beslutade länsstyrelsen idag att Stockholms stads förbud ska stå fast. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till frågan om det är otillåtet för enskilda att hjälpa varandra med att transportera återvinning och annat bråte, utan nöjer sig med att konstatera att den kommunikationsplattform som Tiptapp tillhandahåller i sig innebär en hantering av avfall som kommunen har ensamrätt på att utföra.

– Länsstyrelsen har gjort det lite enkelt för sig och inte prövat alla frågor som det här ärendet aktualiserar. Vår bedömning är att miljölagstiftningen inte innehåller något hinder mot den kommunikationsplattform som Tiptapp har utvecklat. En annan tolkning av lagen framstår som absurd och innebär en omotiverad begränsning av Tiptapps näringsfrihet. Det är principiellt viktigt att fallet prövas av högre instans och vi kommer därför att överklaga länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Tiptapp.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Tiptapp
0704-536782 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Överenskommelse träffad mellan de boende i Folkesta och Eskilstuna kommun

By | Aktuellt

Eskilstuna kommuns planbeslut omvandlade bostadsområdet Folkesta till en spökstad. De fyra fastighetsägare som med hjälp av Centrum för rättvisa begärde skadestånd vid Eskilstuna tingsrätt har nu träffat en överenskommelse med kommunen. Överenskommelsen innebär att de boende överlåter sina fastigheter till kommunen och att den pågående rättsprocessen avslutas. De boende får under en övergångsperiod på två år bo kvar i området för att kunna ordna med nytt boende.

– Centrum för rättvisa har under lång tid engagerat sig för de boende i Folkesta och försvarat deras äganderätt. Vi hade gärna sett att kommunens agerande hade prövats rättsligt i domstol, men vår bedömning är att den förlikning som kommunen har tagit initiativ till är det bästa för fastighetsägarna i det här läget. Eftersom kommunen i praktiken har medgett de ekonomiska kraven går det inte att driva fallet vidare, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Sedan början av 1900-talet har Folkesta varit ett levande bostadsområde. I augusti 2013 antog Eskilstuna kommun en översiktsplan där bostadsområdet med 28 villor och radhus pekades ut som ett framtida logistikområde. Kommunens planer gjorde att fastigheterna blev värdelösa och skapade stor osäkerhet för de boende om deras möjligheter att bo kvar i området.

I det skedet lämnade kommunen ett tidsbegränsat erbjudande till samtliga fastighetsägare i Folkesta om att köpa husen. Risken för att bli ståendes med värdelösa fastigheter gjorde att majoriteten av de boende i området inte såg något annat alternativ än att sälja till kommunen. Under åren 2010 till 2014 förvärvade kommunen merparten av husen i Folkesta. Fyra fastighetsägare – Peter Andersson, Peter Andersson, Else-Brith och Lars Värlander – vägrade dock att flytta från sina hem och har bott kvar.

Resultatet blev att Folkesta förvandlades till en spökstad, där kommunens hus har stått tomma och förfallit. Händelsen fick stor medial uppmärksamhet och under 2016 sände Kalla Fakta reportaget ”Spökstaden” i TV4 om kommunens hantering av de boende i Folkesta. Efter rapporteringen fick de boende ett löfte av kommunen om att få bo kvar. Kort därefter beslutades det dock att kommunens hus skulle rivas och att de kvarvarande boende skulle byggas in i ett industriområde.

Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde Peter Andersson, Peter Andersson, Else-Brith och Lars Värlander i december 2018 skadestånd av kommunen vid Eskilstuna tingsrätt för att kommunen överträtt deras grundlagsstadgade egendomsskydd. Huvudförhandling skulle ha hållits under oktober 2019, men efter att kommunen tagit initiativ till en förlikning har en överenskommelse nu träffats mellan parterna.

Överenskommelsen innebär att kommunen förvärvar de tre kvarvarande bostadsfastigheterna och att fastighetsägarna kompenseras som om husen hade lösts in med stöd av expropriationslagen. De boende får även bo kvar under en övergångsperiod om två år för att kunna ordna med nytt boende. Eftersom kommunen i praktiken har medgett de boendes ekonomiska krav avslutas den pågående rättsprocessen vid Eskilstuna tingsrätt.

– Jag har bott i området sedan 1948 och hade hoppats på att jag aldrig skulle behöva flytta härifrån. Just nu känns det såklart vemodigt, men förhoppningsvis leder den här överenskommelsen till att vi alla kan gå vidare, säger Peter Andersson.

Kontakt
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
0708-21 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se