Monthly Archives

december 2019

Grattis Ina Ferrari Bourner – 2019 års Midander-Lönnstipendiat!

By | Aktuellt

Ina Ferrari Bourner har tilldelats 2019 års Midander-Lönnstipendium om 25 000 kronor för sin examensuppsats ”Social adekvans som grund för rättighetsbegränsande åtgärder inom ramen för det allmännas verksamhet?”. Stipendiet delades ut vid Centrum för rättvisas årliga Midander-Lönnföreläsning som anordnades tillsammans med Mannheimer Swartling Advokatbyrå i Stockholm.

Ina Ferrari Bourners uppsats undersöker om det finns situationer där myndigheter får ingripa mot enskilda och begränsa deras rättigheter även om det inte finns något stöd i lagen. Detta är en fråga som har uppmärksammats på senare tid bland annat i samband med skolpersonal som har ingripit fysiskt mot stökiga elever.

Stipendiet delades ut av Centrum för rättvisas ordförande Tomas Nicolin med följande motivering: ”Den vinnande uppsatsen präglas av akademisk träffsäkerhet, ett spänstigt och precist språkbruk samt en mycket god förståelse för den konstitutionella rätten. Analysen av hur grundlagen ska tolkas, vad som anses utgöra en rättighetsbegränsning och vad legalitetsprincipen ställer för krav är särskilt tankeväckande och läsvärd.”

Midander-Lönnstipendiet om 25 000 kronor delas varje år ut av Centrum för rättvisa till den juriststudent som har skrivit den bästa uppsatsen i konstitutionell rätt om fri- och rättigheter. Stipendiet delas ut i samband med en föreläsning. Årets Midander-Lönnföreläsare var  jur. dr. Sebastian Wejedal, som talade på temat ”Förvaltningsprocessen – Har enskilda någon chans mot staten i domstol?”.

Läs Ina Ferrari Bourners uppsats ”Social adekvans som grund för rättighetsbegränsande åtgärder inom ramen för det allmännas verksamhet?”

Se jur. dr. Sebastian Wejedals Midander-Lönnföreläsning ”Förvaltningsprocessen – Har enskilda någon chans mot staten i domstol?”

Läs mer om Midander-Lönnstipendiet

Doktorand vid Karolinska Institutet får stanna i Sverige efter vägledande dom – riskerade utvisning för att del av forskningen utförts i USA

By | Aktuellt

Doktoranden Muhammad Irfan var ett fåtal experiment från att vara klar med sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet när Migrationsverket beslutade sig för att utvisa honom ur Sverige. Orsaken var att en del av hans forskning hade utförts vid ett universitet i USA. Enligt Migrationsverket kan bara forskning som gjorts i Sverige tillgodoräknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. I en vägledande dom som får stor betydelse för internationellt forskningssamarbete har Migrationsöverdomstolen gett Muhammad Irfan rätt och upphävt Migrationsverkets utvisningsbeslut.

Läs Migrationsöverdomstolens dom

– Det är oerhört glädjande att se att rättsväsendet har fungerat och att Migrationsöverdomstolen har upphävt utvisningsbeslutet. Migrationsverkets stränga tolkning av lagen riskerade att slå undan benen för svenska forskningsinstitutioners möjlighet att rekrytera internationella doktorander. Den här domen kommer att få stor betydelse för högre studier och forskning i Sverige, säger Christina Bark, docent vid KI och handledare för Muhammad Irfan.

Muhammad Irfan började år 2014 som doktorand i medicinsk vetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid KI i Stockholm inom ramen för ett svenskamerikanskt forskningsprojekt. Han fullföljde forskningen enligt sin studieplan. Men när han var inne på sitt fjärde år som doktorand och ett fåtal experiment från disputation beslutade sig Migrationsverket för att neka honom förlängt uppehållstillstånd och utvisa honom ur landet. Orsaken var att han hade utfört en del av sin forskning vid sin amerikanska handledares universitet i USA, New York Medical College. I november 2018 fastställde migrationsdomstolen i Göteborg utvisningsbeslutet.

Enligt lagen ska en doktorand ha gjort ”godtagbara framsteg” i sina studier för att kunna få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfans tre handledare intygade för Migrationsverket att hans forskning hade skett i enlighet med studieplanen och varit framgångsrik. Men enligt Migrationsverkets och migrationsdomstolens tolkning av lagen kan bara framsteg i forskning som gjorts i Sverige räknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfan fick alltså inte tillgodoräkna sig den forskning som han hade gjort för Karolinska Institutet i USA.

Muhammad Irfan är långt ifrån den enda utländska doktoranden som har drabbats av orimliga utvisningsbeslut. Från universitetshåll har det länge larmats om att doktorander utvisas på lösa grunder. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Muhammad Irfan Migrationsverkets utvisningsbeslut till Migrationsöverdomstolen, som nu har upphävt beslutet i en dom som blir vägledande för liknande fall.

I domen slår Migrationsöverdomstolen fast att frågan om en doktorand har gjort de framsteg som krävs för att få fortsatt uppehållstillstånd måste göras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet och med beaktande av den så kallade proportionalitetsprincipen. Med denna utgångspunkt kom domstolen fram till att det var fel av Migrationsverket att neka Muhammad Irfan fortsatt uppehållstillstånd och att utvisa honom ur landet, bland annat eftersom det redan då han beviljades sitt första uppehållstillstånd hade stått klart för myndigheten att en del av forskningen skulle bedrivas utomlands.

– Migrationsverkets stelbenta tolkning av lagen har inte bara drabbat enskilda doktorander utan alla svenska lärosäten som vill kunna bedriva forskning i samarbete med utländska universitet. Det är därför en seger för svensk forskning att Migrationsöverdomstolen nu har slagit fast att frågan om doktoranders rätt till uppehållstillstånd måste prövas på ett betydligt mer nyanserat sätt än vad Migrationsverket och migrationsdomstolarna har gjort hittills, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Muhammad Irfan.

Läs Migrationsöverdomstolens dom

Kontakt:
Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa
‭070-453 67 82‬ / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Christina Bark, docent vid Karolinska Institutet
‭08-524 869 84 / Christina.Bark@ki.se

Kompetensutvisade ingenjören Ali Omumi stämmer staten på skadestånd för felaktig utvisning

By | Aktuellt

Migrationsverket utvisade ingenjören Ali Omumi ur Sverige på grund av att hans förrförra arbetsgivare saknade vissa försäkringar. Därefter hindrade Migrationsverket honom från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till en påhittad regel. Först efter en lång rättsprocess i migrationsdomstolen kunde Ali Omumi återvända till sitt jobb på ABB i Ludvika. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer han nu staten i domstol för en av de mest uppmärksammade kompetensutvisningarna och begär skadestånd för den inkomstförlust som han haft på grund av Migrationsverkets felaktiga utvisningsbeslut.

Se TV4 Nyheternas inslag om fallet här. 

Jag kan inte förstå varför jag blev tvungen att lämna mitt arbete på ABB och varför jag behandlades som en kriminell. Med den här rättsprocessen hoppas jag kunna göra skillnad för andra arbetstagare som blivit felaktigt utvisade av Migrationsverket, sa Ali Omumi till TV4 Nyheterna i samband med att stämningsansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt fredagen den 6 december 2019.

Ingenjören Ali Omumi utvisades sommaren 2018 på grund av att hans förrförra arbetsgivare hade missat att teckna vissa försäkringar. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare. Centrum för rättvisa engagerade sig i frågan under 2016 vilket ledde till att Migrationsöverdomstolen på luciadagen 2017 rev upp Migrationsverkets praxis. Trots det utvisades Ali Omumi.

Det senaste problemet kopplat till kompetensutvisningarna är att Migrationsverket hindrat felaktigt utvisade personer från att komma tillbaka till sina jobb i Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare portas från Sverige under en obestämd tid. Detta trots att denna så kallade karantänsregel upprepade gånger har underkänts av migrationsdomstolarna.

– Kompetensutvisningarna har inneburit personliga tragedier för de som felaktigt utvisats och har varit skadliga för Sverige. Nu måste staten ta ansvar för att Migrationsverket hittar på regler och inte följer vad som gäller, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Helena Myrin företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Ali Omumi lämnade in sin stämningsansökan i Stockholms tingsrätt den 6 december 2019. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Läs stämningsansökan här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Centrum för rättvisa startar podd för juriststudenter!

By | Aktuellt, Student

Idag släpps det första avsnittet av Centrum för rättvisas podd. Podden riktar sig i första hand till juriststudenter, men även till andra som är intresserade av individens fri- och rättigheter och juridikens roll i samhället.

Lyssnarna får följa med bakom kulisserna i Centrum för rättvisas rättsprocesser och ta del av fördjupande diskussioner om fri- och rättigheter.

I det första avsnittet diskuterar vi Centrum för rättvisas nyaste fall om Samir Sabri, som kämpar för upprättelse efter att ha blivit felaktigt dömd för mord som 15-åring. I vårt ”rättighetsbattle” debatterar regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgan vem som blir framtidens rättighetsdokument. Avsnittet avslutas med en intervju med universitetslektor Sebastian Wejedal om bristen på tillgång till rättvisa och varför enskilda har svårt att få rätt mot staten.

Programledare för podden är Emilia Palm och Alexander Ottosson, som är jurister hos Centrum för rättvisa. Podden kommer att komma ut månadsvis.

Du hittar podden på Spotify genom att klicka här.

Staten döms att betala skadestånd för Kronofogdens fel – Anne-Maries lön utmättes med tvång trots att hon var skuldfri

By | Aktuellt

Kronofogden har i flera år fått allvarlig kritik för att ha misskött sitt uppdrag och slarvat med människors pengar. Anne-Marie Kagarp drabbades av flera felaktiga löneutmätningar och tvingades att leva på existensminimum. Stockholms tingsrätt har idag dömt staten att betala skadestånd till Anne-Marie Kagarp med 10 000 kronor för Kronofogdens fel. Rättsprocessen berör många enskilda och kan få betydelse för liknande fall.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

– Det känns bra att domstolen slår fast att staten måste ta ansvar för Kronofogdens fel. Det blev svårt att få vardagen att gå ihop när Kronofogden tog min lön, och jag tycker inte att man ska behöva jaga sina egna pengar när myndigheterna gör fel. Jag hoppas att fler som drabbats kan få upprättelse, säger Anne-Marie Kagarp.

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK). Bristerna har bland annat handlat om att Kronofogden betalat ut pengar till fel personer, dröjt med utbetalningar av indrivna medel och utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta.

I praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats att få upprättelse och kompensation, trots att felen i många fall inneburit överträdelser av den grundlagsskyddade äganderätten. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Anne-Marie Kagarp staten i domstol och begärde skadestånd för att Kronofogden vid två tillfällen utmätt hennes lön trots att hennes skuld redan var betald.

Staten erkände i rättegången att Kronofogden hade gjort fel men ansåg inte att de felaktiga utmätningarna var så allvarliga att staten behövde betala skadestånd. Tingsrätten gick dock på Anne-Marie Kagarps linje och bedömde att staten måste betala skadestånd.

Tingsrätten skriver bland annat följande i sin dom: ”I Anne-Marie Kagarps fall blev hon föremål för två felaktiga utmätningar och Staten berövade alltså hennes egendom två gånger, trots att någon korresponderande skuld inte fanns och hon upprepade gånger hade uppmärksammat Kronofogdemyndigheten på det inträffade. Att en skadelidande i en sådan situation upplever känslor av maktlöshet och frustration framstår som uppenbart.”

– Det är bra att tingsrätten slår fast att Kronofogdens fel var särskilt allvarliga eftersom de innebar överträdelser av Anne-Maries äganderätt. Det är tyvärr alldeles för vanligt att enskildas grundläggande rättigheter kommer i kläm när myndigheterna gör fel, som i fallen med Kronofogden. Den här rättsprocessen kan få betydelse för andra som har drabbats av Kronofogdens brister, säger juristen Helena Myrin, som tillsammans med juristen Emilia Palm företräder Anne-Marie Kagarp.

Stockholms tingsrätt har även i ett annat mål gällande Lars Erik Larsson dömt staten att betala skadestånd för Kronofogdens brister. I det fallet bestod Kronofogdens brist i att Lars Erik Larsson tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in. Centrum för rättvisa är ombud för Lars Erik Larsson.

Läs mer om båda fallen här.