Monthly Archives

september 2020

Vi söker jurister!

By | Aktuellt

Vill du arbeta med några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser som stärker individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker just nu en eller flera jurister till vårt kontor i Stockholm!

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Vi hjälper enskilda att tillvarata sina grundläggande rättigheter genom att driva principiellt viktiga rättsfall i domstol och delta i debatten om rättighetsfrågor.

Vi driver rättsprocesser i såväl allmän domstol som i förvaltningsdomstol och i olika specialdomstolar. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, vunnit i de flesta fallen samt fått 19 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Vi söker dig som:

  • Har tagit juristexamen/jur.kand. med mycket goda resultat.
  • Är samhällsintresserad och nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.
  • Är intresserad av att vara med och driva rättsprocesser för att stärka individens fri- och rättigheter och rättsstaten.
  • Tingstjänstgöring eller annat kvalificerat juridiskt arbete på exempelvis advokatbyrå är meriterande men inget krav.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

I rollen som jurist vid Centrum för rättvisa arbetar du med att företräda enskilda i principiellt viktiga rättsfall mot staten och kommunerna i domstol. Våra rättsfall drivs normalt i projektform i team på tre till fyra jurister. Det ligger även i Centrum för rättvisas uppdrag att granska myndigheter och informera enskilda om deras rättigheter, vilket innebär att du får vara med och bidra till vårt spännande fallresearcharbete.

Vad vi erbjuder

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Gamla stan i Stockholm med elva medarbetare som i huvudsak är heltidsanställda processjurister. Vi erbjuder en kreativ och stimulerande arbetsmiljö med bra anställningsvillkor och meningsfulla arbetsuppgifter som ofta bidrar till att stärka rättssäkerheten i Sverige.

Våra juniora tjänster är till att börja med tidsbegränsade till ett år och inleds med sex månaders provanställning. Det finns möjlighet till förlängning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar. Tillträde sker efter överenskommelse under januari eller februari 2021.

Hur du söker

Sista ansökningsdag är den 30 oktober 2020 och vi kallar löpande till intervjuer. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV och betyg från juristprogrammet samt andra tjänsteintyg om sådana finns.

Ansökan skickas per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Alexandra Loyd på 073-767 92 73.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy på vår hemsida: www.centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Välkommen med din ansökan!

Idag ställs de svenska kompetensutvisningarna inför rätta

By | Opinion

Stockholm den 21 september 2020. Det är dags för staten att ta ansvar för det rättshaveri som Migrationsverket orsakat.

ABB-ingenjören Ali Omumi utvisades felaktigt ur Sverige på grund av ett misstag som hans förrförra arbetsgivare hade gjort. Därefter hindrades han felaktigt av Migrationsverket att komma tillbaka till sitt jobb i Sverige. Konsekvensen blev att han stod utan arbete och försörjning i över ett år. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han stämt staten och begärt skadestånd för förlusterna. Idag hålls huvudförhandling i Stockholms tingsrätt.

Det här är första gången som Migrationsverkets kompetensutvisningar ställs inför rätta. Processen handlar både om att ge Ali Omumi upprättelse och att utkräva ansvar av staten. Rättegången har alltså inte bara betydelse för Ali Omumi, utan även för de många andra arbetskraftsinvandrare och svenska företag som drabbats hårt av de så kallade kompetensutvisningarna. Bakgrunden är följande.

Våren 2015 började Migrationsverket på löpande band utvisa laglydiga utlänningar som arbetade och betalade skatt skatt i Sverige på grund av små fel och misstag som deras arbetsgivare hade gjort. Det kunde handla om några kronor för lite i lön, en försäkring som tecknats för sent eller att tjänsten utannonserats på Linkedin istället för Arbetsförmedlingens hemsida.

Migrationsverkets utvisningar slog hårt mot de branscher som är beroende av arbetskraftsinvandring och vi kunde i tidningarna och i sociala medier läsa om programmerare, ingenjörer och kockar som kastades ut ur landet på grund av vad som i många fall framstod som rena bagateller. I media kom fenomenet med de orimliga utvisningarna att benämnas för ”kompetensutvisningarna”.

Vad var det då som var orsaken till kompetensutvisningarna? Var det lagen? Nej, roten till problemet visade sig vara Migrationsverkets tolkning av lagen och den hårda myndighetspraxis som växte fram som ett resultat av denna. År 2015 kom det två vägledande domar från Migrationsöverdomstolen som inskärpte att personer som inte kan försörja sig på sin anställning inte kan räkna med att få ett nytt arbetstillstånd i Sverige (MIG 2015:11 och MIG 2015:20).

Med utgångspunkt i dessa två rätt så rimliga domar hävdade sedan Migrationsverket att alla former av brister i anställningsvillkoren – oavsett omfattning och orsak – automatiskt och ovillkorligt skulle leda till utvisning. Med stöd av denna uppenbart orimliga och märkliga tolkning av Migrationsöverdomstolens rättsfall utvisade Migrationsverket sedan hundratals, kanske tusentals, arbetskraftsinvandrare ur Sverige.

Konsekvenserna blev inte bara personliga tragedier för arbetstagare och företag, utan även att Sveriges internationella rykte som attraktiv IT-nation solkades ner. Ryktet spred sig nämligen att vårt system för arbetskraftsinvandring var rättsosäkert. När Migrationsverket helt plötsligt började utvisade arbetstagare som myndigheten inte ansåg hade tagit ut tillräckligt många semesterdagar kunde man med fog fråga sig om inte myndigheten helt hade tappat greppet. Konsekvensen blev att eftertraktad utländsk arbetskraft, t.ex. programmerare, valde bort Sverige och svenska företag för andra länder.

Det system för arbetskraftsinvandring som vi fick år 2008 är långt ifrån perfekt. Det är därför naturligtvis mycket viktigt att Migrationsverket och andra myndigheter utövar effektiv tillsyn så att reglerna inte missbrukas av oseriösa arbetsgivare och kriminella element som vill utnyttja utländsk arbetskraft för att kringgå villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Problemet med kompetensutvisningarna och Migrationsverkets felaktiga tolkning av lagen var dock att myndigheten inte gjorde skillnad på fusk och misstag.

Med start hösten 2016 beslutade sig Centrum för rättvis för att utmana Migrationsverkets felaktiga utvisningspraxis. Vi drog igång flera uppmärksammade pilotfall i domstol som syftade till att få fram en ny prövning i Migrationsöverdomstolen som skulle sätta stopp för Migrationsverkets rättsosäkra utvisningar. Våra processer handlade inte om att utlänningar har rätt att få arbeta och bo i Sverige – det är inte någon mänsklig rättighet – utan att personer som har fått arbetstillstånd i Sverige har rätt att inte utvisas på felaktiga grunder.

På luciadagen den 13 december 2017 kom genombrottet i Centrum för rättvisas fall med pizzabagaren Danyar Mohammed från Jokkmokk, som fått ett utvisningsbeslut på grund av en lönemiss på 460 kr. I detta vägledande avgörande (MIG 2017:25) underkände Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets utvisningspraxis. Migrationsöverdomstolen slog fast att små fel eller misstag inte automatiskt får leda till utvisning, utan Migrationsverket måste göra en helhetsbedömning av anställningsvillkoren. Migrationsverket tvingades därför att göra en helomvändning.

Migrationsöverdomstolens vägledande dom i fallet med pizzabagaren Danyar Mohammed ledde till att den stora massan av orimliga kompetensutvisningar i praktiken upphörde. Små fel eller misstag ledde inte längre automatiskt till utvisning, och Migrationsverkets prövningar blev bättre.

Men även om problemet har blivit mindre, så är det fortfarande inte löst. Migrationsverket är fortfarande alldeles för hårda och fyrkantiga i sin rättstillämpning, och fortfarande utvisas hårt arbetande människor helt i onödan. Problemet kunde ha stoppats för flera år sedan om den politiska viljan hade funnits. Såväl lagstiftare som regering hade enkelt kunnat ta Migrationsverket i örat. Tyvärr har våra politiker valt att inte agera.

Det är mot den bakgrunden som rättegången mellan Ali Omumi och staten ska ses. Det är dags för staten att ta ansvar för de orimliga kompetensutvisningarna.

Stockholms tingsrätts dom i målet kommer om några veckor.

Vellinge kommun fälls i domstol för olaglig bygglovsutpressning – husägare som krävdes på gratis mark får skadestånd

By | Aktuellt

Malmö tingsrätt har idag kommit fram till att Vellinge kommun gjorde sig skyldig till rättsstridigt tvång när den krävde fastighetsägare på gratis mark som villkor för att bevilja bygglov. Domen kan få betydelse för ett trettiotal familjer i Höllviken som drabbats av kommunens bygglovsutpressning.

– Det känns skönt att få bekräftat att vår magkänsla var rätt – det var utpressning. Det är glädjande att rättvisan segrade och att domstolen markerar att även Vellinge kommun måste följa de regler som finns, säger Tommie Dahlström.

Vellinge kommun satte i system att kräva gratis mark av enskilda som villkor för bygglov. Ett trettiotal familjer drabbades och tvingades att skänka bort mark till kommunen och betala tiotusentals kronor i marköverföringsavgifter. Efter att en lantmätare slagit larm och en kritisk granskning i Sydsvenskan backade kommunen från kravet på gratis mark för nya bygglovsansökningar. Men de redan drabbade fick inte någon ersättning.

En av de drabbade familjerna, Tommie och Lena Dahlström, har med hjälp av Centrum för rättvisa stämt Vellinge kommun och begärt ersättning för den förlorade marken och avgifterna. I deras fall krävde kommunen att de, för att få bygglov för sitt nya hus, skulle skriva på ett avtal där de gav bort 52 kvadratmeter av sin tomt till kommunen utan ersättning samt åtog sig att betala 26 000 kronor i marköverföringsavgifter.

Kommunen menade att avtalet skulle ses som ett ”frivilligt erbjudande” och hänvisade till att ingångna avtal ska hållas. Kommunen ansåg också att marken som överläts var helt värdelös och att det inte under några förhållanden kunde bli fråga om något skadestånd.

Vid rättegången vittnade flera av de drabbade kommuninvånarna om att de hade pressats att ge bort sin mark gratis till kommunen. Tingsrätten kom också fram till att överenskommelsen inte varit frivillig, utan att Tommie och Lena Dahlström tvingats gå med på kommunens krav.

Tingsrätten säger i sin dom att kommunen inte har haft stöd i lagen för att kräva gratis mark som villkor för bygglov och att villkoren därför har varit rättsstridiga. Tingsrätten godtog inte kommunens påstående om att marken var värdelös. Kommunen förpliktades därför att betala ersättning till makarna Dahlström för den skada de orsakats av kommunens agerande. I deras fall rör det sig om 79 750 kronor.

– Det här är en bra och rimlig dom. Ingen ska tvingas ge bort sin mark gratis till stat eller kommun, och kommunala avtal som innebär att grundläggande rättigheter åsidosätts blir ogiltiga. Nu återstår att se om Vellinge kommun kommer att ersätta även övriga drabbade av kommunens bygglovsutpressning, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa som tillsammans med Helena Myrin och Erik Scherstén är ombud för Tommie och Lena Dahlström.

Domen kan överklagas av Vellinge kommun senast den 8 oktober 2020.

Läs domen från Malmö tingsrätt här

Läs mer om fallet här

Kontakt:
Alexandra Loyd
Jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Tommie och Lena Dahlström
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Uppsatstävling: 25 000 kr till bästa examensuppsats om fri- och rättigheter

By | Aktuellt

Har du skrivit examensuppsats i juridik om fri- och rättigheter? Ansök om 2020 års Midander-Lönnstipendium senast den 16 oktober 2020!

För att uppmuntra och uppmärksamma studier av fri- och rättigheter delar Centrum för rättvisa varje år ut Midander-Lönnstipendiet till den sökande som har skrivit den bästa examensuppsatsen i juridik om individuella fri- och rättigheter.

Stipendiet uppgår till 25 000 kronor och uppsatsens ämne kan vara processrätt, skadeståndsrätt, EU-rätt, förvaltningsrätt, konstitutionell rätt och så vidare men kärnfrågan måste vara tydligt relaterad till individuella fri- och rättigheter.

Ansökan ska innehålla uppsats och betygskopia. Uppsatsen ska omfatta 30 hp.
Du skickar ansökan per e-post till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se senast den 16 oktober 2020. Vill du tipsa om en uppsatsförfattare som borde få stipendiet? Maila författarens namn och lärosäte till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se.

Läs mer om stipendiet på http://centrumforrattvisa.se/student

Vi ser fram emot att läsa din uppsats!

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy: http://centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/