Monthly Archives

oktober 2020

Tingsrätten: Staten inte skadeståndsskyldig för Migrationsverkets kompetensutvisningar

By | Aktuellt

Stockholms tingsrätt anser att myndigheterna ”haft fog” för att utvisa ABB-ingenjören Ali Omumi för en försäkringsmiss som hans förrförra arbetsgivare gjort. Tingsrätten avslår därför hans krav på skadestånd för kompetensutvisningen. Domen kommer att överklagas till hovrätten.

– Jag är besviken och förstår inte hur tingsrätten kan komma fram till att det var rätt att tvinga mig att lämna min anställning på ABB och utvisa mig och min familj. Men jag ser fram emot att överklaga domen och fortsätta kampen mot kompetensutvisningarna, säger Ali Omumi.

Ingenjören Ali Omumi utvisades ur Sverige sommaren 2018 på grund av en försäkringsmiss som hans förrförra arbetsgivare gjort. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Först efter en lång process mot Migrationsverket kunde Ali Omumi under hösten 2019 komma tillbaka till sitt arbete på ABB.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Ali Omumi staten och begärde skadestånd för att han först felaktigt utvisades och sedan hindrades från att komma tillbaka till Sverige. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

I sin dom den 12 oktober 2020 kommer Stockholms tingsrätt fram till att myndigheterna ”haft fog” för sina bedömningar. Tingsrätten tar inte hänsyn till att Ali Omumi bytt arbetsgivare och eftersom staten, enligt tingsrätten, bara ansvarar för uppenbart oriktiga bedömningar blir det inte fråga om skadestånd i Ali Omumis fall.

– Kompetensutvisningarna har inneburit personliga tragedier för de som felaktigt utvisats och har varit skadliga för Sverige. Vi kommer att överklaga den här domen, det är viktigt att staten hålls ansvarig för Migrationsverkets orimliga utvisningspraxis, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristerna Helena Myrin och Erik Scherstén företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Vellinge kommun överklagar inte – unik dom om olaglig bygglovsutpressning står fast

By | Aktuellt

Malmö tingsrätt slog nyligen fast att Vellinge kommun gjort sig skyldig till rättsstridigt tvång när den krävde fastighetsägare på gratis mark som villkor för att bevilja bygglov. Kommunen har inte överklagat domen och den kan nu få betydelse för ett trettiotal familjer i Höllviken som drabbats av kommunens bygglovsutpressning. Ett tiotal har redan lämnat in egna skadeståndskrav mot kommunen med stöd av domen.

Tommie och Lena Dahlström tvingades genom ett avtal att skänka bort 52 kvadratmeter mark och betala 26 000 kronor i avgift för marköverföringen – annars skulle de inte få bygga på sin fastighet. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde de Vellinge kommun på skadestånd och vann.

– Det är bra att denna unika dom nu står fast. Ingen ska tvingas ge bort sin mark gratis till stat eller kommun, och kommunala avtal som innebär att grundläggande rättigheter åsidosätts blir ogiltiga. Med det sagt är det väldigt ovanligt att en domstol kommer fram till att en kommun har gjort sig skyldig till rättsstridigt tvång – därför är domen unik i sitt slag, säger Alexandra Loyd som tillsammans med Helena Myrin och Erik Scherstén företrätt makarna Dahlström i processen.

Centrum för rättvisa har redan kontakt med femton familjer, som liksom makarna Dahlström menar att de blivit tvingade att avstå mark till kommunen och dessutom tvingats betala en avgift för det. Med stöd av domen har ett tiotal av dessa familjer lämnat in egna krav mot kommunen på den ersättning som de har haft rätt till hela tiden, vilket Sydsvenskan nyligen rapporterat om här.

Nu återstår att se om Vellinge kommun kommer att ersätta även övriga drabbade av kommunens rättsstridiga tvång.

Läs mer om fallet här.

Foto Camilla Gislow

Familjen Burston mot staten

By | Likabehandling, Pågående fall

Under tio års tid innehöll svensk lagstiftning regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få sitt föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet. Makarna Anna och Debbie Burston och deras barn Holly, Jack och John är en av de hundratals familjer som drabbades av den diskriminerande lagen. Med hjälp av Centrum för rättvisa har familjen nu vänt sig till Justitiekanslern och begärt skadestånd av staten.

 – Det är ett brott mot våra mänskliga rättigheter att vi behandlas annorlunda enbart på grund av vår sexuella läggning. Att jag inte ses som mina barns förälder i Sverige får allvarliga konsekvenser för hela familjen och har lett till mycket ångest, stress och oro, säger Debbie Burston.

Debbie och Anna Burston är gifta och har tre barn som har fötts efter assisterad befruktning med anonym donator vid Storkkliniken i Danmark. Både Anna och Debbie är fastställda som barnens föräldrar i Storbritannien, där Debbie är medborgare. Men i Sverige, där familjen bor, har myndigheterna vägrat erkänna Debbie som barnens förälder på grund av diskriminerande lagstiftning.

När barnen föddes ställde lagen upp olika krav för fastställande av föräldraskap för barn som fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet med anonym donator, beroende på föräldrarnas sexuella läggning. För ett heterosexuellt par räckte mannens samtycke till befruktningen för att kunna fastställas som förälder, medan den som i ett homosexuellt förhållande inte fött barnet var tvungen att ansöka om adoption.

Eftersom Debbie och Anna genomgått assisterad befruktning i utlandet med en anonym donator vägrade svenska myndigheter, i det här fallet Malmö kommun, att fastställa Debbies föräldraskap till barnen. Samtidigt fanns det vid den tidpunkten inga hinder för heterosexuella par som befann sig i samma situation att få sitt föräldraskap fastställt.

Makarna Burston vände sig först till Diskrimineringsombudsmannen, som stämde Malmö kommun för olaglig diskriminering. Domstolarna höll med om att homosexuella par särbehandlades, men de ansåg inte att myndigheterna kunde hållas ansvariga för detta eftersom särbehandlingen följde direkt av lagstiftningen. Enligt domstolarna hade myndigheterna inte något annat val än att följa lagen. Diskrimineringsombudsmannen förlorade därför målet.

Den 1 januari 2019 ändrades lagen så att villkoren för föräldraskap blev samma för homosexuella och heterosexuella par. Motiveringen var att lagen inte får särbehandla på grund av sexuell läggning utan tungt vägande skäl. Men för makarna Burston och upp emot flera hundra andra par blir det ingen skillnad. Om barnen tillkommit genom assisterad befruktning innan lagändringen gäller de tidigare reglerna.

Eftersom domstolarna kom fram till att myndigheterna inte kan hållas ansvariga eftersom de endast följde lagen, blir frågan vilket ansvar staten har för sin lagstiftning. Med hjälp av Centrum för rättvisa vänder sig därför familjen Burston till Justitiekanslern och begär skadestånd av staten för diskrimineringen.

– Rätten till likabehandling och skydd mot diskriminering är grundläggande mänskliga rättigheter. Staten måste ta ansvar för att svensk lagstiftning i tio års tid innehöll regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Vi hoppas att Justitiekanslern ger familjen Burston upprättelse, säger Alexandra Loyd, jurist och ombud för familjen Burston hos Justitiekanslern tillsammans med juristerna Alexander Ottosson och Emilia Palm.

Foto: Camilla Gislow

Kontakt

Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för familjen Burston
E-post: alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se
Mobil: 073-767 92 73

Foto Camilla Gislow

Lagen diskriminerade homosexuella par – familjen Burston begär skadestånd av staten

By | Aktuellt

Under tio års tid innehöll svensk lagstiftning regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få sitt föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet. Makarna Anna och Debbie Burston och deras barn Holly, Jack och John är en av de hundratals familjer som drabbades av den diskriminerande lagen. Med hjälp av Centrum för rättvisa har familjen nu vänt sig till Justitiekanslern och begärt skadestånd av staten.

Se TV4 Nyheternas inslag om fallet här.

 – Det är ett brott mot våra mänskliga rättigheter att vi behandlas annorlunda enbart på grund av vår sexuella läggning. Att jag inte ses som mina barns förälder i Sverige får allvarliga konsekvenser för hela familjen och har lett till mycket ångest, stress och oro, säger Debbie Burston.

Debbie och Anna Burston är gifta och har tre barn som har fötts efter assisterad befruktning med anonym donator vid Storkkliniken i Danmark. Både Anna och Debbie är fastställda som barnens föräldrar i Storbritannien, där Debbie är medborgare. Men i Sverige, där familjen bor, har myndigheterna vägrat erkänna Debbie som barnens förälder på grund av diskriminerande lagstiftning.

När barnen föddes ställde lagen upp olika krav för fastställande av föräldraskap för barn som fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet med anonym donator, beroende på föräldrarnas sexuella läggning. För ett heterosexuellt par räckte mannens samtycke till befruktningen för att kunna fastställas som förälder, medan den som i ett homosexuellt förhållande inte fött barnet var tvungen att ansöka om adoption.

Eftersom Debbie och Anna genomgått assisterad befruktning i utlandet med en anonym donator vägrade svenska myndigheter, i det här fallet Malmö kommun, att fastställa Debbies föräldraskap till barnen. Samtidigt fanns det vid den tidpunkten inga hinder för heterosexuella par som befann sig i samma situation att få sitt föräldraskap fastställt.

Makarna Burston vände sig först till Diskrimineringsombudsmannen, som stämde Malmö kommun för olaglig diskriminering. Domstolarna höll med om att homosexuella par särbehandlades, men de ansåg inte att myndigheterna kunde hållas ansvariga för detta eftersom särbehandlingen följde direkt av lagstiftningen. Enligt domstolarna hade myndigheterna inte något annat val än att följa lagen. Diskrimineringsombudsmannen förlorade därför målet.

Den 1 januari 2019 ändrades lagen så att villkoren för föräldraskap blev samma för homosexuella och heterosexuella par. Motiveringen var att lagen inte får särbehandla på grund av sexuell läggning utan tungt vägande skäl. Men för makarna Burston och upp emot flera hundra andra par blir det ingen skillnad. Om barnen tillkommit genom assisterad befruktning innan lagändringen gäller de tidigare reglerna.

Eftersom domstolarna kom fram till att myndigheterna inte kan hållas ansvariga eftersom de endast följde lagen, blir frågan vilket ansvar staten har för sin lagstiftning. Med hjälp av Centrum för rättvisa vänder sig därför familjen Burston till Justitiekanslern och begär skadestånd av staten för diskrimineringen.

– Rätten till likabehandling och skydd mot diskriminering är grundläggande mänskliga rättigheter. Staten måste ta ansvar för att svensk lagstiftning i tio års tid innehöll regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Vi hoppas att Justitiekanslern ger familjen Burston upprättelse, säger Alexandra Loyd, jurist och ombud för familjen Burston hos Justitiekanslern tillsammans med juristerna Alexander Ottosson och Emilia Palm.

Mer information

Se TV4 Nyheternas inslag om fallet här.

Läs familjen Burstons begäran om skadestånd till Justitiekanslern här.

Foto: Camilla Gislow

Kontakt

Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för familjen Burston
E-post: alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se
Mobil: 073-767 92 73

Centrum för rättvisas digitala Sverigeturné 2020

By | Aktuellt

Är du juriststudent och vill veta hur man arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige?

I höst ger sig Centrum för rättvisa ut på en digital Sverigeturné! Med start i Lund och slut i Umeå kommer vi att göra en digital resa där vi kommer att besöka alla juristutbildningar i Sverige med föreläsningen “Juridisk aktivism för fri- och rättigheter – så arbetar vi med mänskliga rättigheter i Sverige”.

Vi kommer att berätta om hur strategisk processföring kan stärka mänskliga rättigheter, hur man kan arbeta med mänskliga rättigheter i Sverige och hur det kan gå till när en enskild ska ta tillvara sina rättigheter mot staten.

Låter det intressant? Klicka på länken för ditt universitet för information om hur du anmäler dig och deltar i utlottningen av ett presentkort:

Vi ses på Zoom!