Monthly Archives

mars 2021

Foto Camilla Gislow

Familjen Burston nekas skadestånd av staten – inte diskriminering att särbehandla föräldrar på grund av sexuell läggning

By | Aktuellt

I tio års tid särbehandlade svensk lagstiftning homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning i utlandet. Familjen Burston är en av hundratals familjer som drabbats. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen förra året till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten. Justitiekanslern har nu bedömt att särbehandlingen var motiverad och att familjen inte ska få något skadestånd.

– Det är beklagligt att staten inte vill ta sitt ansvar för att svensk lagstiftning i tio års tid innehöll regler som diskriminerade homosexuella föräldrar, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för familjen Burston.

Debbie och Anna Burston är gifta och har tre barn som Anna har fött efter assisterad befruktning med anonym donator i Danmark. Eftersom befruktningen skett i utlandet med en anonym donator tillät inte lagen att Debbie fastställdes som förälder. Om makarna Burston istället hade varit heterosexuella hade det inte funnits motsvarande rättsliga hinder att fastställa Debbies föräldraskap. (För barn födda efter 1 januari år 2019 gäller numera samma regler för homosexuella och heterosexuella par.)

Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen Burston i oktober 2020 till Justitiekanslern och begärde skadestånd för att staten överträtt deras rätt till likabehandling i Europakonventionen. Justitiekanslern har nu beslutat att avslå skadeståndsanspråket med hänvisning till att särbehandlingen som familjen Burston utsatts för varit motiverad.

Justitiekanslern skriver i sitt beslut att kraven på att befruktningen inte fick ske i utlandet eller med anonym donator var motiverade med hänsyn till barnets rätt att känna till sig genetiska ursprung. Varför dessa hänsyn endast gjorde sig gällande för homosexuella föräldrar förklarar inte Justitiekanslern, som hänvisar till att Europadomstolen i vissa fall har accepterat att en övergång till könsneutrala regler inte alltid kan ske omedelbart.

– Det är ett brott mot våra mänskliga rättigheter att vi behandlas annorlunda enbart på grund av vår sexuella läggning. Sista ordet är inte sagt, vi kommer att fortsätta vår kamp, avslutar Debbie Burston.

Läs mer
Justitiekanslerns beslut

Kontakt:
Alexander Ottosson, 073-543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

Foto: Camilla Gislow

Remissyttrande över betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68).

Utredningen om regleringen av Försvarets radioanstalts internationella samarbete lade fram sitt betänkande den 26 november 2020. Betänkandet innehåller förslag på förändringar i den lagstiftning som reglerar Försvarets radioanstalts (FRA) samarbete med utländska signalspaningsmyndigheter.

Utredningen föreslår bland annat att FRA ska få bedriva signalspaning för att kartlägga företeelser som inte är riktade mot Sverige eller rör svenska intressen. I praktiken kan detta komma att innebära att FRA inte bara bedriver signalspaning på uppdrag av svenska regeringen, mot mål som är av intresse för svenska förhållande. FRA:s mandat skulle utökas på ett sätt som skulle möjliggöra signalspaning mot mål som enbart är av intresse för andra stater eller internationella organisationer.

Centrum för rättvisa framhåller att utredningens förslag ger upphov till problem vad gäller tillsyn och rättsstatlig kontroll över FRA:s verksamhet. Centrum för rättvisa framför bl.a. följande synpunkter:

  • Europadomstolens domar i målen Centrum för rättvisa mot Sverige (mål nr 35253/08) och Big Brother Watch m.fl. mot Förenade kungariket (mål nr 58170/13) bör inväntas innan FRA:s befogenheter utvidgas på det sätt som föreslås i betänkandet. Annars riskerar lagstiftningen att inte leva upp till Europakonventionens krav.
  • Tillstånd från Försvarsunderrättelsedomstolen bör krävas innan data inhämtas inom ramen för det internationella samarbetet.
  • De befintliga bristerna avseende kontroll och tillsyn i signalspaningssystemet blir allvarligare om FRA:s mandat utvidgas. Tillsynen bör därför redan i detta skede stärkas om reglerna ska ändras innan Europadomstolen meddelat dom i Centrum för rättvisa och Big Brother Watch.
  • Europadomstolens domar behöver inte inväntas innan förutsättningarna för överföring av personuppgifter till utländska aktörer preciseras.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Remissyttrande över betänkandet En europeisk åklagarmyndighet i Sverige (SOU 2020:74)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet En europeisk åklagarmyndighet i Sverige (SOU 2020:74).

Den sk. Eppo-utredningen lade fram sitt betänkande 15 december 2020. Betänkandet innehåller förslag på lagstiftningsändringar som bedöms bli nödvändiga om Sverige ansluter sig till förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

En anslutning till förordningen skulle innebära att Sverige går med i ett EU-samarbete, där man inrättat en gemensam åklagarmyndighet (förkortad Eppo) med rätt att utreda vissa former av ekonomisk brottslighet. Eppos åklagare kommer att verka i Sverige, med samma befogenheter som nationella åklagare. Detta innebär att de kommer att ha makt att fatta beslut som är mycket ingripande för enskilda, t.ex. beslut om frihetsberövande.

Centrum för rättvisa framhåller att anslutningen till förordningen och de förslag som utredningen framför ger upphov till allvarliga betänkligheter ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Skälen för det är i huvudsak följande:

  • Eppos åklagare föreslås att vara helt undantagna från alla former av nationell tillsyn, de kommer inte att omfattas av offentlighetsprincipen eller kunna bli föremål för civilrättsligt eller straffrättsligt ansvarsutkrävande i Sverige.
  • Istället utövas tillsyn och ansvarsutkrävande av EU:s institutioner, på ett sätt som befaras leda till att enskilda människor i Sverige i praktiken inte kan få upprättelse om Eppos åklagare fattar ett felaktigt beslut som drabbar dem.
  • Centrum för rättvisa är också kritisk till utredningens förslag om lagreglering av teknisk spårning (att t.ex. fästa en GPS-sändare på en persons kläder, på ett fordon eller på en lastcontainer). Detta eftersom utredningens förslag innehåller otillräckliga rättssäkerhetsgarantier och inte gör tillräcklig skillnad på olika former av spårning.

Centrum för rättvisa föreslår därför att lagförslaget förbättras i flera avseenden, bl.a. så att viss nationell tillsyn tillåts över Eppo-åklagarna, att enskilda ges viss möjlighet till skadeståndsrättsligt ansvarsutkrävande, samt att teknisk spårning av särskilt ingripande slag (t.ex. spårning av lös sak som person kan antas bära med sig) förutsätter domstolsprövning.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Policy för kommentarer på Centrum för rättvisas sociala medier

By | Uncategorized

Centrum för rättvisas sociala medier syftar till att informera och skapa diskussion om individens fri- och rättigheter. Vi välkomnar debatt och olika åsikter, samtidigt som vi värnar ett sakligt och respektfullt diskussionsklimat. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla är enligt lag skyldig att ha uppsikt över den samt i vissa fall ta bort meddelanden som kan bryta mot lagen. Med beaktande av detta har följande policy för Centrum för rättvisas sociala medier tagits fram.

En kommentar kan komma att döljas eller tas bort vi bedömer att den

  • inte anknyter till det ämne som det ursprungliga inlägget handlar om,
  • innehåller ett alltför aggressivt språk eller personangrepp,
  • är hotfull eller uppmanar till våld, hat och/eller andra handlingar som är olagliga,
  • innehåller rasistiska kommentarer eller andra grovt nedsättande kommentarer om personer eller grupper,
  • innehåller skildringar som avses i 16 kap. 10 a § brottsbalken (barnpornografibrott) eller 16 kap. 10 c § brottsbalken (olaga våldsskildring),
  • utgör reklam eller spam (t.ex. för att kommentaren postats flera gånger),
  • innehåller känsliga personuppgifter,
  • är skriven på ett annat språk än svenska eller engelska (eftersom vi då inte kan granska innehållet),
  • riskerar att utgöra intrång i tredje mans rättigheter, t.ex. upphovsrätt, eller
  • innehåller länkar till sidor/innehåll som Centrum för rättvisa inte ansvarar för, om det kan finnas risk för att innehållet i länkarna är oförenligt med lag eller denna policy.

Tänk på att dina kommentarer kan läsas av alla andra. Lämna därför inga känsliga uppgifter.

Användare som inte respekterar denna policy kan komma att blockeras från att göra nya inlägg.

Om ni ser kommentarer som bryter mot denna policy kan ni anmäla det via meddelande till Centrum för rättvisas konto på Facebook/Instagram/LinkedIn.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!