[vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none”][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1/1″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_column_text]
Henrik Gustavsson fick rätt mot Byggnads i tingsrätten. Nu ska fallet prövas i Svea hovrätt. Foto: Centrum för rättvisa
[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row][vc_row type=”in_container” full_screen_row_position=”middle” scene_position=”center” text_color=”dark” text_align=”left” overlay_strength=”0.3″ shape_divider_position=”bottom” bg_image_animation=”none”][vc_column column_padding=”no-extra-padding” column_padding_position=”all” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_link_target=”_self” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” width=”1/1″ tablet_width_inherit=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” column_border_width=”none” column_border_style=”solid” bg_image_animation=”none”][vc_column_text]För drygt tio år sedan krossades Henrik Gustavssons byggföretag av fackförbundet Byggnads genom en olaglig blockad. Den 8 december 2017 dömdes Byggnads av Stockholms tingsrätt att betala skadestånd till Henrik Gustavsson med 140 000 kronor. Tingsrätten ansåg att blockaden hade kränkt företagets rätt till föreningsfrihet och äganderätt enligt Europakonventionen samt varit kvalificerat otillbörlig. Byggnads har överklagat tingsrättens dom och begär att hovrätten ska ogilla skadeståndskravet och i stället förplikta Henrik Gustavsson att betala Byggnads rättegångskostnader på nästan tre miljoner kronor.
– Det är bra att målet prövas i högre instans eftersom principfrågan om fackföreningars rättsliga ansvar för stridsåtgärder som kränker enskildas rättigheter enligt Europakonventionen är viktig. Samtidigt visar Byggnads miljonkrav på Henrik Gustavsson på den bistra verklighet som ofta möter enskilda som står upp för sina rättigheter i domstol. De allra flesta människor i Sverige har helt enkelt inte råd att tillvarata sina grundläggande rättigheter. Tillgången till rättvisa har tyvärr blivit en plånboksfråga, och det utgör ett allvarligt hot mot rättssäkerheten, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.
Byggnads vidtog stridsåtgärd för att driva igenom olagligt kollektivavtal
Henrik Gustavsson drev ett litet byggföretag i Linköping, HGS Linköping AB, och hade tre anställda. Ingen av dem var med i facket. Under våren 2006 kontaktades Henrik av fackförbundet Byggnads som krävde att branschens kollektivavtal skulle bli bindande för hans företag, antingen genom att företaget blev medlem i arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier eller genom att ett hängavtal tecknades.
Kollektivavtalet innehöll dock ett system med s.k. granskningsavgifter, som innebar att ett belopp motsvarande 1,5 procent av de anställdas löner varje månad skulle betalas till Byggnads, oavsett om de anställda ville det eller inte. Det kunde varken Henrik Gustavsson eller hans anställda gå med på, eftersom de hade valt att stå utanför facket och inte ville bidra ekonomiskt till dess verksamhet, som delvis är politisk.
Henrik Gustavsson begärde därför att få teckna ett hängavtal utan granskningsavgifter. Det gick dock Byggnads inte med på. Trots att anställningsvillkoren på HGS Linköping AB var lika bra eller bättre än kollektivavtalet försatte Byggnads det lilla byggföretaget i blockad i juni 2006. Blockaden slog undan benen företaget, eftersom uppdragsgivare och underentreprenörer inte vågade samarbeta med ett företag som var försatt i blockad.
Blockaden fortsatte – trots Europadomstolens fällande dom
Mitt under den pågående blockaden, i februari 2007, underkände Europadomstolen kollektivavtalets system med granskningsavgifter i fallet Evaldsson m.fl. mot Sverige. Europadomstolen slog fast att systemet stred mot skyddet för äganderätten. Detta eftersom det inte kunde uteslutas att avgifter som togs ut av oorganiserade arbetstagare användes till fackets politiska verksamhet.
Trots att Europadomstolen underkänt systemet med granskningsavgifter, och att Henrik Gustavsson därmed fått rätt om att kollektivavtalet var olagligt, fortsatte Byggnads blockaden, som successivt ströp företaget ekonomiskt. Följden blev till slut att HGS Linköping AB kom på obestånd och försattes i konkurs, att de anställda förlorade sina jobb och att Henrik Gustavsson personligen tvingades betala hundratusentals kronor av företagets skulder ur egen ficka.
Henrik Gustavsson stämde Byggnads i domstol – fick rätt
Med hjälp av Centrum för rättvisa väckte Henrik Gustavsson talan mot Byggnads i Stockholms tingsrätt och begärde skadestånd för de förluster som den olagliga blockaden hade orsakat honom och företaget. En viktig principfråga i målet var om en fackförening över huvud taget kan bli skadeståndsskyldig om en stridsåtgärd är oförenlig med Europakonventionen. Byggnads inställning var att förbundet inte hade något sådant rättsligt ansvar för sitt agerande.
Frågan om det över huvud taget fanns rättsliga förutsättningar att ålägga Byggnads skadeståndsskyldighet om stridsåtgärden var oförenlig med Europakonventionen prövades genom en särskild mellandom. Högsta domstolen slog den 17 december 2015 fast att Byggnads kan bli skadeståndsskyldigt, om stridsåtgärden med hänsyn till omständigheterna är att anse som ”kvalificerat otillbörlig” (NJA 2015 s. 899). Med detta viktiga principbesked skickades målet tillbaka till tingsrätten, som därefter hade att bedöma om stridsåtgärden var att anse som kvalificerat otillbörlig.
Den 8 december 2017 dömdes Byggnads av Stockholms tingsrätt att betala skadestånd till Henrik Gustavsson med 140 000 kr. Tingsrätten bedömde att Byggnads blockad hade försatt Henrik Gustavssons företag i ”vad som närmast är att anse som en tvångssituation” och att den hade kränkt företagets föreningsfrihet och äganderätt enligt Europakonventionen. Tingsrätten bedömde vidare att Byggnads agerade kvalificerat otillbörligt genom att fortsätta blockaden i tiden efter det att Europadomstolen hade underkänt kollektivavtalets system med granskningsavgifter. Tingsrätten uppskattade Henrik Gustavssons skada till 140 000 kr, vilket var ett lägre belopp än det som han hade begärt.
Byggnads överklagade och kräver Henrik Gustavsson på tre miljoner kronor
Byggnads överklagade tingsrättens dom till Svea hovrätt och begär där att hovrätten ska befria förbundet från skadeståndsskyldighet och i stället förplikta Henrik Gustavssons att betala Byggnads rättegångskostnader, som för närvarande uppgår till 2,9 miljoner kronor. I sitt överklagande har Byggnads vidhållit att förbundet inte har något rättsligt ansvar för de skador som blockaden orsakade Henrik Gustavsson. Efter Byggnads överklagande har även Henrik Gustavsson överklagat tingsrättens dom och begär att hovrätten ska tillerkänna honom full ersättning för hans förluster.
Svea hovrätt har meddelat prövningstillstånd i målet och huvudförhandling beräknas äga rumt först under 2019.
– Jag hade inte haft en chans att stå upp för mina rättigheter och få rätt mot Byggnads i tingsrätten utan Centrum för rättvisas stöd. Jag är oerhört tacksam för Centrum för rättvisas hjälp och jag ser fram emot den fortsatta prövningen av målet i hovrätten, avslutar Henrik Gustavsson.
För frågor om fallet, kontakta Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.
________________________________________________
Läs mer om fallet här.[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]