Category

Aktuellt

Arne Gavelin var felaktigt ”omyndigförklarad” under ett års tid – nu stämmer han staten

By | Aktuellt

På bristfälligt underlag ställdes Arne Gavelin under förvaltarskap och fråntogs rätten att bestämma över sitt liv. Ett år senare visade det sig att han aldrig haft behov av förvaltare. Men då hade förvaltaren mot hans vilja redan sålt av stora delar av hans egendom. Med Centrum för rättvisas hjälp stämmer Arne Gavelin nu staten och begär skadestånd för det felaktiga förvaltarskapet.

Se SVT:s inslag om fallet här.

– Det kändes som att jag hade förlorat alla mina rättigheter och ställts utanför samhället. Det hela har varit oerhört förödmjukande, säger Arne Gavelin om det inträffade.

Det var i december 2018 som den 80-årige Arne Gavelin plötsligt inte kunde ta ut pengar från bankomaten eftersom hans kort och konton hade spärrats. Förklaringen visade sig vara att en domstol, utan hans vetskap, hade ställt honom under förvaltarskap.

Förvaltarskap – som historiskt sett har kallats för ”omyndigförklaring” – innebär att en person förlorar sin juridiska beslutsförmåga och kontrollen över sin egendom. Förvaltarskap får anordnas om någon på grund av sjukdom eller liknande förhållande behöver hjälp med att tillvarata sina rättigheter, förvalta sin egendom eller på annat sätt bevaka sina intressen.

Eftersom ett beslut om förvaltarskap är mycket ingripande för den enskilde ska det alltid fattas av domstol och först efter att personen själv har fått möjlighet att yttra sig i frågan. Domstolen har också en långtgående skyldighet att inhämta medicinsk utredning som klarlägger personens behov av förvaltare.

Men i Arne Gavelins fall beslutade domstolen att ställa honom under förvaltarskap utan att han fick någon information om att frågan hade väckts och utan att det fanns någon utförlig medicinsk utredning som bedömde hans behov av förvaltare.

Omedelbart efter att domstolen hade beslutat att ställa Arne Gavelin under förvaltarskap tog förvaltaren kontroll över hans ekonomi. Mot hans vilja inledde förvaltaren sedan försäljningar av bland annat bostads- och skogsfastigheter samt ett flertal entreprenadmaskiner.

Ett år senare ansökte Arne Gavelin själv om att förvaltarskapet skulle upphöra. Det gjordes då en utförlig medicinsk utredning som visade att han aldrig haft något behov av förvaltare. Domstolen tvingades då att riva upp sitt tidigare beslut om förvaltarskap.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Arne Gavelin nu stämt staten och begärt skadestånd för bristerna i domstolens handläggning och för att han felaktigt ställts under förvaltarskap under cirka ett års tid.

– Ett beslut om förvaltarskap är mycket ingripande eftersom det i praktiken innebär att den enskilde omyndigförklaras. Arne Gavelins fall är viktigt eftersom det handlar om att inskärpa vikten av att ett sådant beslut föregås av en noggrann prövning i ett förfarande som garanterar den enskildes rättssäkerhet, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Arne Gavelin.

Läs Arne Gavelins stämningsansökan här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Arne Gavelin
rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se / 070-453 67 82

Projekt rättegång: Samir Sabri mot staten

By | Aktuellt

Nu har du som läser på juristprogrammet chansen att få en unik inblick i ett av Centrum för rättvisas fall – Samir Sabri mot staten – genom att få träffa Samir Sabri och hans ombud inför den spännande huvudförhandlingen i Svea hovrätt.

Kan ett skadeståndsanspråk preskriberas innan det ens har uppstått? Kan en felaktigt dömd person förlora sin rätt till skadestånd av staten på grund av att han som 15-åring tvingats att ta på sig ansvaret för brottet? Vem är det som bär ansvaret för att ett barn felaktigt döms för mord? Ta chansen att diskutera detta och mycket mer med Samir Sabri och hans ombud från Centrum för rättvisa!

Om fallet
Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor efter att ha tvingats att ta på sig ansvaret under hot. 30 år senare fick han resning och friades från alla anklagelser. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir Sabri staten och begärde skadestånd för det felaktiga frihetsberövandet. Staten motsatte sig att betala skadestånd under påståendet att anspråket är preskriberat. Enligt staten skulle Samir Sabri ha begärt skadestånd 20 år innan han fick resning. Staten anser även att Samir Sabri inte har rätt till ersättning eftersom han felaktigt erkände brottet.

Förra året slog tingsrätten fast att Samir Sabris anspråk inte var preskriberat, men valde ändå att avslå Samir Sabris begäran om skadestånd. Tingsrätten höll med staten om att Samir Sabri själv fick anses ha orsakat frihetsberövandet genom att erkänna brottet. Centrum för rättvisa överklagade tingsrättens dom och nu ska Svea hovrätt avgöra om Samir Sabri har rätt till skadestånd.

Mer information om fallet hittar du här.

Vad är projekt rättegång?
Projekt rättegång ger juriststudenter möjlighet att följa med bakom kulisserna på Centrum för rättvisas rättsfall. I det här fallet får en grupp juriststudenter möjlighet att på ett två timmars seminarium träffa Samir Sabri och hans ombud från Centrum för rättvisa inför den kommande huvudförhandlingen i Svea hovrätt. Tillsammans går vi igenom målet, diskuterar rättsfrågorna som aktualiseras och ställer frågor till Samir Sabri och ombuden. Centrum för rättvisa bjuder även på ett hemlevererat fika.

När?
Tisdag den 11 maj 2021 kl. 16.00–18.00

Hur?
Skicka din ansökan till rekrytering@centrumforrattvisa.se senast den 25 april kl. 23.59. Ansökan ska innehålla uppgift om lärosäte och termin, samt ett kortare personligt brev där du motiverar varför du är intresserad av att delta. Märk din ansökan med ”Projekt rättegång” i ämnesraden i ditt mail.

Var?
Projekt rättegång äger rum digitalt via Zoom.

Har du frågor?
Hör av dig till erica.wide@centrumforrattvisa.se

Vi ser fram emot din ansökan!

Foto Camilla Gislow

Familjen Burston nekas skadestånd av staten – inte diskriminering att särbehandla föräldrar på grund av sexuell läggning

By | Aktuellt

I tio års tid särbehandlade svensk lagstiftning homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning i utlandet. Familjen Burston är en av hundratals familjer som drabbats. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen förra året till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten. Justitiekanslern har nu bedömt att särbehandlingen var motiverad och att familjen inte ska få något skadestånd.

– Det är beklagligt att staten inte vill ta sitt ansvar för att svensk lagstiftning i tio års tid innehöll regler som diskriminerade homosexuella föräldrar, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för familjen Burston.

Debbie och Anna Burston är gifta och har tre barn som Anna har fött efter assisterad befruktning med anonym donator i Danmark. Eftersom befruktningen skett i utlandet med en anonym donator tillät inte lagen att Debbie fastställdes som förälder. Om makarna Burston istället hade varit heterosexuella hade det inte funnits motsvarande rättsliga hinder att fastställa Debbies föräldraskap. (För barn födda efter 1 januari år 2019 gäller numera samma regler för homosexuella och heterosexuella par.)

Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen Burston i oktober 2020 till Justitiekanslern och begärde skadestånd för att staten överträtt deras rätt till likabehandling i Europakonventionen. Justitiekanslern har nu beslutat att avslå skadeståndsanspråket med hänvisning till att särbehandlingen som familjen Burston utsatts för varit motiverad.

Justitiekanslern skriver i sitt beslut att kraven på att befruktningen inte fick ske i utlandet eller med anonym donator var motiverade med hänsyn till barnets rätt att känna till sig genetiska ursprung. Varför dessa hänsyn endast gjorde sig gällande för homosexuella föräldrar förklarar inte Justitiekanslern, som hänvisar till att Europadomstolen i vissa fall har accepterat att en övergång till könsneutrala regler inte alltid kan ske omedelbart.

– Det är ett brott mot våra mänskliga rättigheter att vi behandlas annorlunda enbart på grund av vår sexuella läggning. Sista ordet är inte sagt, vi kommer att fortsätta vår kamp, avslutar Debbie Burston.

Läs mer
Justitiekanslerns beslut

Kontakt:
Alexander Ottosson, 073-543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

Foto: Camilla Gislow

JK avslår skadeståndsbegäran – visselblåsarna hade inte rätt att försvara sig i domstol

By | Aktuellt

Forskarna och läkarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio slog tillsammans med en fjärde läkare larm och anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk. I ett beslut av Karolinska Institutet (KI) utpekades de sedan själva som medskyldiga till forskningsfusket, utan någon möjlighet att överklaga beslutet. Samma sak hände forskaren och läkaren Katarina Le Blanc, som avslöjat andra allvarliga missförhållanden hos KI. I ett beslut har Justitiekanslern nu slagit fast att det var rätt att inte låta forskarna få överklaga beslutet och att försvara sig mot anklagelserna om forskningsfusk i domstol.

– Det är obegripligt att en myndighet kan rikta osakliga och ogrundade anklagelser mot en enskild person utan att man får någon möjlighet att försvara sig, säger professor Karl-Henrik Grinnemo, som är en av de klandrade forskarna.

Det var under sommaren 2018 som KI tog ställning till den anmälan om forskningsfusk som hade riktats mot kirurgen Paolo Macchiarinis arbeten om konstgjorda luftstrupar. KI:s beslut innebar att Paolo Macchiarini fälldes för forskningsfusk. Men i beslutet stämplades även flera andra forskare som medskyldiga till forskningsfusket, bland andra Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio – tre av de visselblåsare som slagit larm om forskningsfusket till KI:s rektor. Samma sak hände Katarina Le Blanc, som hade avslöjat en annan allvarlig forskningsskandal hos KI.

KI:s beslut att fälla visselblåsarna för forskningsfusk fattades utan att de fått möjlighet att bemöta alla anklagelser, som de anser är felaktiga. Eftersom beslutet fick allvarliga konsekvenser för visselblåsarnas karriärer och möjlighet att bedriva forskning överklagade de beslutet till domstol. Men varken förvaltningsrätten, kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att forskarnas överklagande fick prövas. Detta trots att ingripande myndighetsbeslut av det här slaget, enligt Europakonventionen, alltid ska kunna överklagas. JK ansluter sig nu till förvaltningsdomstolarnas bedömning och avslår den begäran om skadestånd som forskarna har framställt.

– Rätten att kunna överklaga ingripande myndighetsbeslut till domstol är grundläggande i en rättsstat. Samtidigt är det den rättighet som Sverige historiskt sett har haft svårast att respektera. Det är beklagligt att visselblåsarna inte får någon upprättelse hos JK. Vi kommer nu att överväga om vi ska ta fallet vidare på något annat sätt, säger Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna.

Läs mer
Justitiekanslerns beslut

Kontakt:
Rikard Samuelsson, 070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

 

Rameez Hussain utvisas för misstag hans tidigare arbetsgivare gjort

By | Aktuellt

Migrationsverket har beslutat att utvisa systemutvecklaren Rameez Hussain som sedan 2016 arbetat som senior apputvecklare på IT-företaget Dynamo. Bakgrunden till utvisningen är att Rameez Hussains tidigare arbetsgivare, för fem år sedan, valt fel försäkringspaket för honom. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain överklagat utvisningsbeslutet. Fallet kan få betydelse för andra arbetskraftsinvandrare som trots en stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden ändå drabbas av Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Läs DN:s artikel om fallet här.

– Jag har arbetat hos min nuvarande arbetsgivare Dynamo i fem år och har alltid haft hög lön och bra villkor. Varken jag eller min arbetsgivare förstår poängen med att utvisa mig för misstag som någon annan gjort för länge sedan, säger Rameez Hussain.

Systemutvecklare är eftertraktade på den svenska arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen har länge klassat yrket som ett bristyrke. Trots detta har de så kallade kompetensutvisningarna orsakat stora problem för branschen, vilket fallet med apputvecklaren Rameez Hussain är det senaste exemplet på.

Rameez Hussain har en masterexamen i datavetenskap från Umeå universitet och har arbetat i Sverige i över sju års tid. Sedan 2016 arbetar han på IT-företaget Dynamo som är specialiserat på mobilapputveckling. Rameez Hussain tjänar omkring 50 000 kronor i månaden och har ett fullgott försäkringsskydd. Enligt hans arbetsgivare har han en unik spetskompetens som ingen annan på företaget har.

En person som har arbetat i Sverige under fyra av de senaste sju åren kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd för arbete. Det gjorde Rameez Hussain i mars 2020, men trots att han arbetat i Sverige sedan 2013 blev han istället utvisad av Migrationsverket. Skälen för beslutet var i huvudsak att Rameez Hussain hos tidigare arbetsgivare saknat ett fullgott försäkringsskydd eftersom arbetsgivaren tecknat ett försäkringspaket för arbetare och inte tjänstemän, vilket systemutvecklare betraktas som. Migrationsverket har också påstått att Rameez Hussains nuvarande arbetsgivare har haft vissa brister, vilket inte stämmer.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain överklagat Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen. Frågan i domstolen är om Rameez Hussain trots att han arbetat i Sverige i tillräcklig omfattning ska utvisas för att hans tidigare arbetsgivare, för fem år sedan, tecknat fel försäkringspaket. Migrationsverkets hållning är att försäkringsmissar hos tidigare arbetsgivare utesluter arbetskraftsinvandrares möjligheter till permanent uppehållstillstånd.

– Rameez Hussains fall illustrerar hur Migrationsverket gång på gång utvisar eftertraktad arbetskraft och fortsätter att tillämpa reglerna för uppehålls- och arbetstillstånd på ett orimligt hårt sätt. För permanent uppehållstillstånd är det enligt lagen utlänningens anknytning till den svenska arbetsmarknaden och bidrag till samhällsutvecklingen som ska bedömas. I Rameez Hussains fall har Migrationsverket istället gjort en bedömning av hur försäkringsskyddet sett ut, och då låtit försäkringsbrister långt tillbaka i tiden vara utslagsgivande trots att de berott på tidigare arbetsgivare. Det går inte ihop med lagens syfte och det är bra att domstolen nu får granska Migrationsverkets beslut, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa som tillsammans med Frida Andersson och Emilia Palm är ombud för Rameez Hussain.

Läs överklagandet här.
Läs Migrationsverkets utvisningsbeslut här.

Kontakt
Alexandra Loyd, jurist och ombud för Rameez Hussain
073-767 92 73/alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Foto: Marie Dahlén

Unik dom: Staten skyldig att betala dröjsmålsränta till pensionär som fick vänta på sina pengar från Kronofogden

By | Aktuellt

Pensionären Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. I en principiellt viktig dom har Svea hovrätt idag slagit fast att Kronofogdens dröjsmål varit olagligt och att Lars Erik Larsson har rätt till dröjsmålsränta. Domen kan få betydelse för andra som fått vänta på utbetalningar från myndigheter.

– För mig har det hela tiden känts som en självklarhet att Kronofogden precis som alla andra ska betala ränta vid sena betalningar. Jag är väldigt glad för att hovrätten nu kommit fram till att det är det som gäller. Förhoppningsvis kan den här processen vara till hjälp för andra också, säger Lars Erik Larsson.

Kronofogden har under flera år uppvisat stora brister i hanteringen av människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Tusentals enskilda kan vara drabbade. Bristerna har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.

Lars Erik Larsson tvingades vänta i mer än ett halvår på sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Lars Erik Larsson staten i domstol och begärde ersättning i form av dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden inte betalade ut hans pengar i tid.

Under hösten 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att Kronofogdens betalningsdröjsmål var olagligt, men ansåg inte att Kronofogden behövde följa räntelagen. Istället fick Lars Erik Larsson viss kompensation som skadestånd. Skälet till att han inte fick full ersättning var att det är svårt att bevisa vilken skada som Kronofogdens betalningsdröjsmål orsakat.

Svea hovrätt har i en unik dom nu gett Lars Erik Larsson rätt och slagit fast att även Kronofogden måste följa räntelagen. Enligt hovrätten är det inte rimligt att den enskilde ska behöva presentera bevisning som är svår att ta fram för att kunna få någon ersättning. Tvärtom talar, enligt hovrätten, starka ändamålsskäl för att dröjsmålsränta ska utgå i en situation som den aktuella.

– Tidigare har uppfattningen varit att enskilda, men inte staten, behöver betala ränta vid betalningsdröjsmål. Det här är en principiellt mycket viktig dom som öppnar upp för att även staten kan bli skyldig att betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar inte bara från Kronofogden utan även från andra myndigheter, säger juristen Erik Scherstén, som tillsammans med Erica Wide företräder Lars Erik Larsson.

Staten kan överklaga domen till Högsta domstolen senast den 19 februari 2021.

Läs hovrättens dom här.

Läs mer om fallet här. 

Kontakt

Erik Scherstén, jurist och ombud för Lars Erik Larsson
073-373 08 53 / erik.schersten@centrumforrattvisa.se

Vi söker sommarnotarier!

By | Aktuellt

Vill du prova på strategisk processföring för individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker två drivna juriststudenter för fem veckors sommarnotarietjänst. Ansök senast den 29 januari 2021.

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, vunnit i de flesta fallen samt fått 20 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Som sommarnotarie hjälper du till i det dagliga arbetet på Centrum för rättvisa. Du får göra rättsutredningar och research, hantera anmälningar om nya fall med mera. En del av tiden ägnas åt ett projektarbete under ledning av Centrum för rättvisas jurister.

Genom sommarnotarietjänsten ges du en unik inblick i några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser.

Vi söker dig som:

  • Har läst minst sex terminer på juristprogrammet.
  • Har en god initiativförmåga och är noggrann.
  • Är samhällsintresserad och nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.

Tjänsten är på heltid under fem veckor och är avlönad. Anställningstiden är den 7 juni 2021 till och med den 9 juli 2021. Centrum för rättvisas kontor ligger i Stockholm men på grund av Coronapandemin kommer arbetet att ske digitalt, vilket innebär att du inte behöver vara på plats i Stockholm under tiden. Våra anställda arbetar på distans sedan mars 2020 och vi har väl utarbetade rutiner för distansarbete.

Sista ansökningsdag för 2021 års sommarnotarietjänster är den 29 januari 2021. Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning samt betyg. Frågor om tjänsten samt ansökan skickas till rekrytering@centrumforrattvisa.se.

Vi ser fram emot din ansökan!

Grattis Emanuel Björn Bergqvist – 2020 års Midander-Lönnstipendiat!

By | Aktuellt

Midander-Lönnstipendiet 2020 tilldelas Emanuel Björn Bergqvist, som på ett insiktsfullt, kreativt och självständigt sätt har tagit sig an en av den digitala tidsålderns mest svårbesvarade frågor: kan en rättsstat ersätta den mänskliga domaren med en dömande dator?

Stipendiet om 25 000 kronor delas varje år ut av Centrum för rättvisa till den student som har skrivit den bästa examensuppsatsen om individuella fri- och rättigheter. Stipendiet är uppkallat efter det första fallet Centrum för rättvisa vann i Högsta domstolen (NJA 2006 s. 683). Emanuel Björn Bergqvist blir den 14:e i raden av studenter som tilldelats stipendiet sedan det instiftades 2007.

2020 års stipendium delades traditionsenligt ut i samband med Midander-Lönnföreläsningen som direktsändes digitalt från Mannheimer Swartlings lokaler. I år hölls föreläsningen av Anders Eka, justitieråd och ordförande för Högsta domstolen. Anders Eka talade om sina erfarenheter som ordförande för grundlagsskadeståndskommittén på temat ”Fri- och rättigheter, grundlagen och skadestånd”. Föreläsningen kan ses i sin helhet nedan.

– Det är en stor ära och känns otroligt roligt att få årets Midander-Lönnstipendium. Det var också kul, och nervöst, att få berätta om min uppsats på årets Midander-Lönnföreläsning och jag hoppas att fler kommer att intressera sig för artificiell intelligens i relation till fri- och rättigheter framöver. Jag tror att det är ett område som kommer få stor påverkan på rättsväsendet i framtiden, säger Emanuel Björn Bergqvist.

Ladda ner Emanuel Björn Bergqvists uppsats.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!