Category

Aktuellt

Småföretagare tar strid mot Tillväxtverkets felaktiga praxis

By Aktuellt

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag, och yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagar de nu Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Fallen kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

Läs Aftonbladets reportage om Claudine och Alain Cavard här.

– Förra året var otroligt dystert för vårt familjeföretag. Nästan alla våra fiskeresor ställdes in eller sköts på framtiden. Det här återkravet är spiken i kistan för vårt livsverk – om Tillväxtverket vinner går vi i konkurs, säger Alain Cavard som driver turism- och reseföretaget SPF Fiskeresor AB i Gamleby i Småland.

Det var i januari 2021 som företagarna Alain och Claudine Cavard fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till Alains lön krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

Samma sak hände yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson.

– Vi har gjort allting rätt men ändå får vi fel. På grund av restriktionerna för allmänna sammankomster har nästan alla våra jobb ställts in. Hur kan Tillväxtverket mena att vi inte fått ekonomiska problem?, säger Katarina Henryson som driver Henryson Musik AB tillsammans med sin man Svante Henryson.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 65 fall av de 166 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt. I Alain och Claudine Cavards fall gick förvaltningsrätten på Tillväxtverkets linje och de sätter nu sitt hopp till Kammarrätten i Stockholm.

Centrum för rättvisa hjälper Cavards och Henrysons i processerna mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Kontakt: Alexandra Loyd, 073-767 92 73

 

På bilden: Till vänster Svante och Katarina Henryson (Foto Mats Bäcker) och till höger Alain och Claudine Cavard.

European Court of Human Rights: Sweden’s mass surveillance violates right to privacy

By Aktuellt

Landmark privacy ruling by Europe’s top human rights court: Sweden’s mass surveillance activities violate right to privacy 

Centrum för rättvisa has won a landmark victory before the Grand Chamber of the European Court of Human Rights. 

Earlier today, the Court delivered its long-awaited judgment in Centrum för rättvisa v Sweden, finding that Sweden’s signals intelligence regime violated the right to privacy and the protection of correspondence under Article 8 of the European Convention on Human Rights. 

In 2008, the Swedish Parliament conferred controversial new powers on the National Defence Radio Establishment (or “FRA”) to conduct mass surveillance of electronic communications flowing in and out of Sweden for foreign intelligence purposes. While limited privacy safeguards were subsequently introduced, these did little to allay privacy concerns, especially following revelations by Edward Snowden in 2013 of the scale and intensity of mass surveillance activities being carried out by the United States and several of its European allies.  

While the Court recognised that the bulk interception of electronic communication is of vital importance to national security, it found several shortcomings with Sweden’s privacy safeguards. Crucially, intercepted communications could be transferred abroad to foreign partners without any requirement to consider the privacy implications of doing so, or to ensure that the foreign recipient employed an acceptable minimum level of safeguards. The Swedish system also lacked a sufficient ex post facto control mechanism to ensure proper compliance and complaints handling. 

The Court also delivered judgment today in Big Brother Watch and Others v. United Kingdom finding that the UK’s bulk interception regime also violated Article 8 of the Convention. Together, both cases represent a major milestone in the development of legal protections for privacy and correspondence during secret surveillance exercises. 

“Our position has always been clear”, explained Fredrik Bergman, Head of Centrum för rättvisa. “Surveillance activities play a vital role in keeping us safe, but they must be conducted with robust safeguards for privacy and other fundamental rights. We are delighted that the Grand Chamber has taken this opportunity to set a clear path forward for the standard of protection that is expected in Sweden, Europe, and beyond.” 

The Court’s judgement and press release are available.

For media enquiries please contact Alexandra Loyd, +4673 767 92 73.

Europadomstolen: FRA-lagen kränker den personliga integriteten

By Aktuellt

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har i dag den 25 maj 2021 kommit fram till att den svenska FRA-lagen, som reglerar statens hemliga massövervakning, inte uppfyller Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten. Domen innebär att den svenska lagstiftningen måste ses över och blir vägledande även för andra europeiska länder som använder sig av hemlig massövervakning.

Läs Europadomstolens dom här.

– Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drev fallet i Europadomstolen.

Domen från Europadomstolens stora kammare innebär att det i och för sig är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter. Europadomstolen identifierar tre brister i det svenska systemet: Att FRA-lagen innehåller ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater, att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt och att det saknas effektiv kontroll av FRA:s verksamhet. Sverige fälls därför för brott mot den personliga integriteten i Europakonventionen.

Det var sommaren 2008 som Centrum för rättvisa anmälde FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg. Det hade då varit en intensiv debatt om hur den enskildes integritet ska skyddas när stater vill bedriva hemlig massövervakning på internet. Klagomålet lämnades in eftersom det var tveksamt om den svenska FRA-lagen levde upp till Europakonventionens krav. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen redan år 2009 skrev om lagen för att stärka skyddet för enskildas integritet.

Centrum för rättvisa begärde att Europadomstolen skulle granska FRA-lagen eftersom det behövdes ett klargörande av vilka rättssäkerhetsgarantier som måste finnas för att signalspaning inte ska medföra otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

– Den här domen är vägledande inte bara för Sverige utan också för andra länder i Europa som har system för hemlig massövervakning. Det som måste ske nu är att regeringen omedelbart ser till att åtgärda de rättssäkerhetsbrister som Europadomstolen har identifierat i sin dom, avslutar Fredrik Bergman.

Kontakt: Alexandra Loyd, 073-767 92 73

Läs Europadomstolens dom här.

Läs Europadomstolens pressmeddelande här.

Bill Persson utanför Göteborgs tingsrätt. Foto: Rikard Samuelsson

Vinst för Bill Persson i hovrätten: Partille kommun fälls för brott mot äganderätten

By Aktuellt

Hovrätten för Västra Sverige har idag slagit fast att Partille kommun bröt mot Bill Perssons grundlagsskyddade äganderätt när den tvingade honom att betala 793 961 kr för nya gator, som kommunen byggde när hans bostadsområde exploaterades av ett privat företag. Rättsfallet kan få stor betydelse för fastighetsägare runt om i landet.

Jag är så klart jätteglad! Jag har hela tiden tyckt att det är orimligt att kommunen ska kunna ta så mycket betalt för gator som jag varken bett om eller har någon nytta av. Det känns väldigt bra att hovrätten nu ger mig rätt. Förhoppningsvis kan den här processen vara till hjälp för andra också, säger Bill Persson.

Pensionären Bill Persson har bott i sitt barndomshem sedan 50-talet. För några år sedan bestämde Partille kommun att hans område skulle göras om från ett skogs- och naturområde till ett bostadsområde med tät bebyggelse. Enligt kommunens nya detaljplan skulle kommunen bygga ut infrastrukturen i området med nya vägar.

Trots att Bill Persson redan hade vägar till sitt hus och inte efterfrågade några nya bestämde kommunen att han skulle vara med och betala för exploateringsprojektet. Enligt kommunen skulle Bill Perssons fastighet få en sådan nytta av de nya vägarna att det var rimligt att han skulle betala 793 961 kr. Bill Persson fick fakturan några dagar innan julafton 2017 och den skulle betalas inom en dryg månad – annars väntade en hög dröjsmålsränta.

Skälet till att gatuavgiften blev så hög i Bill Perssons fall var att kommunen ansåg att han skulle betala avgift för fyra fastigheter. Kommunen tyckte att Bill Perssons fastighet var så stor att den kunde styckas av till fyra.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Bill Persson Partille kommun i domstol och gjorde gällande att gatukostnadsuttaget innebar ett oproportionerligt ingrepp i hans äganderätt. Den rättsliga kritiken handlade framförallt om att kommunen krävt omedelbar betalning för fyra fastigheter, trots att Bill Persson bara äger en.

I maj 2020 avslog Göteborgs tingsrätt Bill Perssons skadeståndsanspråk. Domstolen höll med Bill Persson om att det kunde ifrågasättas om det är rimligt att ta betalt för fastigheter som inte finns. Trots detta ansåg tingsrätten att Bill Persson inte hade fått bära en ”orimlig börda”, bland annat eftersom han lyckades betala kommunens faktura i tid. Gatukostnadsuttaget ansågs därmed inte utgöra en kränkning av Bill Perssons äganderätt.

Hovrätten för Västra Sverige gör nu en annan bedömning och ger Bill Persson rätt. Domstolen konstaterar att ”kommunens agerande – att ta ut gatukostnadsavgifter för ännu inte existerande fastigheter och kräva omedelbar betalning för dem – har utgjort en överträdelse av Bill Perssons egendomsskydd”. Kommunen ska därför betala tillbaka det begärda beloppet samt betala ett ideellt skadestånd, sammanlagt 656 564 kr.

– Det här är en viktig dom som kan få stor betydelse för fastighetsägare runt om i landet. Domen stärker den grundlagsskyddade äganderätten och innebär att kommuner inte får ta ut orimliga gatukostnadsavgifter, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Bill Persson.

Domen kan överklagas av Partille kommun till Högsta domstolen senast den 20 maj 2021.

Läs hovrättens dom här.

Kontakt

Alexandra Loyd, jurist och ombud för Bill Persson

073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Vi söker en processjurist

By Aktuellt

Centrum för rättvisa är Sveriges första public interest law firm med uppdrag att stärka det konstitutionella rättighetsskyddet genom rättsprocesser och prejudikatbildning. Med juridiken som verktyg har vi under snart tjugo års tid varit en stark röst för individens rätt. Genom ett stort antal banbrytande prejudikat har vi också bidragit till att utveckla juridiken och stärka den svenska rättsstaten. Nu söker vi en processjurist som vill ansluta sig till vårt växande processteam.

Centrum för rättvisas arbete går ut på att i domstol företräda enskilda som har fått sina konstitutionella rättigheter överträdda av staten eller kommunerna. Våra rättsprocesser syftar till att ge enskilda upprättelse i rättsfall som bildar prejudikat och kommer fler till del. Centrum för rättvisa har alltid klienten i fokus och strävar efter att kunna erbjuda bästa möjliga juridiska rådgivning och processföring.

Som processjurist hos Centrum för rättvisa blir du snabbt en viktig del av ett kreativt processteam med en stark laganda och unik kompetens i strategisk processföring, som lett till tjugo vinster i högsta instans. Som arbetsgivare är vi måna om dig och din karriärutveckling och därför övertygade om att vi kan erbjuda ett meningsfullt juristjobb med arbetsuppgifter utöver det vanliga.

Vi söker dig som

  • Har tagit juristexamen med mycket goda resultat och har arbetat som jurist i minst tre år. Arbete med rättsprocesser är särskilt meriterande, exempelvis arbete på domstol eller i processgrupp på advokatbyrå.
  • Är en mycket skicklig jurist med hög integritet, väl utvecklad kommunikationsförmåga samt kapacitet att leverera med stor punktlighet och hög kvalitet såväl individuellt som i team.
  • Är intresserad av principiellt viktiga rättsprocesser som bidrar till att utveckla juridiken och stärker det konstitutionella skyddet för individens fri- och rättigheter, samt är nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

I rollen som processjurist kommer du att få företräda enskilda människor i principiellt viktiga rättsfall.

Du blir en del av vårt team och får lära dig att ta fram strategier för framgångsrik processföring och kommunikation. Du kommer snabbt att utveckla dina kunskaper i processföring och de rättsområden som våra rättsfall berör. Några särskilda förkunskaper i konstitutionell rätt krävs inte.

Våra rättsfall drivs i projektform i team bestående av tre till fyra jurister. I varje team finns det seniora jurister som handleder och ger feedback till de yngre juristerna. Vi har ungefär ett tjugotal rättsfallsprojekt som pågår samtidigt.

Du kommer också att bli en del av det spännande arbetet med att identifiera problemområden i rättssystemet och att hitta nya rättsfall.

Slutligen kommer du få vara med och bidra till vårt viktiga studentprogram som handlar om att väcka yngre juristers intresse för juridikens roll i samhället och konstitutionella frågor.

Vad vi erbjuder

Anställningen är en tillsvidareanställning på heltid som inleds med sex månaders provanställning. Centrum för rättvisa har marknadsmässiga anställningsvillkor. Tillträde sker efter överenskommelse under hösten 2021.

Centrum för rättvisa har sitt fysiska kontor i Gamla stan i Stockholm med tolv medarbetare, varav en juristassistent och elva heltidsanställda processjurister.

Vi erbjuder en kreativ och stimulerande arbetsmiljö med stark laganda och meningsfulla arbetsuppgifter. Vårt flexibla arbetssätt innebär en bra balans mellan arbete och privatliv.

Hur du ansöker

Sista ansökningsdag är den 7 maj 2021. Vi kallar löpande till intervjuer. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV, betygskopia och examensbevis från juristprogrammet samt tjänsteintyg om sådana finns.

Ansökan skickas per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Alexandra Loyd på 073-767 92 73.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy.

Vi ser fram emot din ansökan!

Arne Gavelin var felaktigt ”omyndigförklarad” under ett års tid – nu stämmer han staten

By Aktuellt

På bristfälligt underlag ställdes Arne Gavelin under förvaltarskap och fråntogs rätten att bestämma över sitt liv. Ett år senare visade det sig att han aldrig haft behov av förvaltare. Men då hade förvaltaren mot hans vilja redan sålt av stora delar av hans egendom. Med Centrum för rättvisas hjälp stämmer Arne Gavelin nu staten och begär skadestånd för det felaktiga förvaltarskapet.

Se SVT:s inslag om fallet här.

– Det kändes som att jag hade förlorat alla mina rättigheter och ställts utanför samhället. Det hela har varit oerhört förödmjukande, säger Arne Gavelin om det inträffade.

Det var i december 2018 som den 80-årige Arne Gavelin plötsligt inte kunde ta ut pengar från bankomaten eftersom hans kort och konton hade spärrats. Förklaringen visade sig vara att en domstol, utan hans vetskap, hade ställt honom under förvaltarskap.

Förvaltarskap – som historiskt sett har kallats för ”omyndigförklaring” – innebär att en person förlorar sin juridiska beslutsförmåga och kontrollen över sin egendom. Förvaltarskap får anordnas om någon på grund av sjukdom eller liknande förhållande behöver hjälp med att tillvarata sina rättigheter, förvalta sin egendom eller på annat sätt bevaka sina intressen.

Eftersom ett beslut om förvaltarskap är mycket ingripande för den enskilde ska det alltid fattas av domstol och först efter att personen själv har fått möjlighet att yttra sig i frågan. Domstolen har också en långtgående skyldighet att inhämta medicinsk utredning som klarlägger personens behov av förvaltare.

Men i Arne Gavelins fall beslutade domstolen att ställa honom under förvaltarskap utan att han fick någon information om att frågan hade väckts och utan att det fanns någon utförlig medicinsk utredning som bedömde hans behov av förvaltare.

Omedelbart efter att domstolen hade beslutat att ställa Arne Gavelin under förvaltarskap tog förvaltaren kontroll över hans ekonomi. Mot hans vilja inledde förvaltaren sedan försäljningar av bland annat bostads- och skogsfastigheter samt ett flertal entreprenadmaskiner.

Ett år senare ansökte Arne Gavelin själv om att förvaltarskapet skulle upphöra. Det gjordes då en utförlig medicinsk utredning som visade att han aldrig haft något behov av förvaltare. Domstolen tvingades då att riva upp sitt tidigare beslut om förvaltarskap.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Arne Gavelin nu stämt staten och begärt skadestånd för bristerna i domstolens handläggning och för att han felaktigt ställts under förvaltarskap under cirka ett års tid.

– Ett beslut om förvaltarskap är mycket ingripande eftersom det i praktiken innebär att den enskilde omyndigförklaras. Arne Gavelins fall är viktigt eftersom det handlar om att inskärpa vikten av att ett sådant beslut föregås av en noggrann prövning i ett förfarande som garanterar den enskildes rättssäkerhet, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Arne Gavelin.

Läs Arne Gavelins stämningsansökan här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Arne Gavelin
rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se / 070-453 67 82

Projekt rättegång: Samir Sabri mot staten

By Aktuellt

Nu har du som läser på juristprogrammet chansen att få en unik inblick i ett av Centrum för rättvisas fall – Samir Sabri mot staten – genom att få träffa Samir Sabri och hans ombud inför den spännande huvudförhandlingen i Svea hovrätt.

Kan ett skadeståndsanspråk preskriberas innan det ens har uppstått? Kan en felaktigt dömd person förlora sin rätt till skadestånd av staten på grund av att han som 15-åring tvingats att ta på sig ansvaret för brottet? Vem är det som bär ansvaret för att ett barn felaktigt döms för mord? Ta chansen att diskutera detta och mycket mer med Samir Sabri och hans ombud från Centrum för rättvisa!

Om fallet
Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor efter att ha tvingats att ta på sig ansvaret under hot. 30 år senare fick han resning och friades från alla anklagelser. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir Sabri staten och begärde skadestånd för det felaktiga frihetsberövandet. Staten motsatte sig att betala skadestånd under påståendet att anspråket är preskriberat. Enligt staten skulle Samir Sabri ha begärt skadestånd 20 år innan han fick resning. Staten anser även att Samir Sabri inte har rätt till ersättning eftersom han felaktigt erkände brottet.

Förra året slog tingsrätten fast att Samir Sabris anspråk inte var preskriberat, men valde ändå att avslå Samir Sabris begäran om skadestånd. Tingsrätten höll med staten om att Samir Sabri själv fick anses ha orsakat frihetsberövandet genom att erkänna brottet. Centrum för rättvisa överklagade tingsrättens dom och nu ska Svea hovrätt avgöra om Samir Sabri har rätt till skadestånd.

Mer information om fallet hittar du här.

Vad är projekt rättegång?
Projekt rättegång ger juriststudenter möjlighet att följa med bakom kulisserna på Centrum för rättvisas rättsfall. I det här fallet får en grupp juriststudenter möjlighet att på ett två timmars seminarium träffa Samir Sabri och hans ombud från Centrum för rättvisa inför den kommande huvudförhandlingen i Svea hovrätt. Tillsammans går vi igenom målet, diskuterar rättsfrågorna som aktualiseras och ställer frågor till Samir Sabri och ombuden. Centrum för rättvisa bjuder även på ett hemlevererat fika.

När?
Tisdag den 11 maj 2021 kl. 16.00–18.00

Hur?
Skicka din ansökan till rekrytering@centrumforrattvisa.se senast den 25 april kl. 23.59. Ansökan ska innehålla uppgift om lärosäte och termin, samt ett kortare personligt brev där du motiverar varför du är intresserad av att delta. Märk din ansökan med ”Projekt rättegång” i ämnesraden i ditt mail.

Var?
Projekt rättegång äger rum digitalt via Zoom.

Har du frågor?
Hör av dig till erica.wide@centrumforrattvisa.se

Vi ser fram emot din ansökan!

Foto Camilla Gislow

Familjen Burston nekas skadestånd av staten – inte diskriminering att särbehandla föräldrar på grund av sexuell läggning

By Aktuellt

I tio års tid särbehandlade svensk lagstiftning homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning i utlandet. Familjen Burston är en av hundratals familjer som drabbats. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen förra året till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten. Justitiekanslern har nu bedömt att särbehandlingen var motiverad och att familjen inte ska få något skadestånd.

– Det är beklagligt att staten inte vill ta sitt ansvar för att svensk lagstiftning i tio års tid innehöll regler som diskriminerade homosexuella föräldrar, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för familjen Burston.

Debbie och Anna Burston är gifta och har tre barn som Anna har fött efter assisterad befruktning med anonym donator i Danmark. Eftersom befruktningen skett i utlandet med en anonym donator tillät inte lagen att Debbie fastställdes som förälder. Om makarna Burston istället hade varit heterosexuella hade det inte funnits motsvarande rättsliga hinder att fastställa Debbies föräldraskap. (För barn födda efter 1 januari år 2019 gäller numera samma regler för homosexuella och heterosexuella par.)

Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen Burston i oktober 2020 till Justitiekanslern och begärde skadestånd för att staten överträtt deras rätt till likabehandling i Europakonventionen. Justitiekanslern har nu beslutat att avslå skadeståndsanspråket med hänvisning till att särbehandlingen som familjen Burston utsatts för varit motiverad.

Justitiekanslern skriver i sitt beslut att kraven på att befruktningen inte fick ske i utlandet eller med anonym donator var motiverade med hänsyn till barnets rätt att känna till sig genetiska ursprung. Varför dessa hänsyn endast gjorde sig gällande för homosexuella föräldrar förklarar inte Justitiekanslern, som hänvisar till att Europadomstolen i vissa fall har accepterat att en övergång till könsneutrala regler inte alltid kan ske omedelbart.

– Det är ett brott mot våra mänskliga rättigheter att vi behandlas annorlunda enbart på grund av vår sexuella läggning. Sista ordet är inte sagt, vi kommer att fortsätta vår kamp, avslutar Debbie Burston.

Läs mer
Justitiekanslerns beslut

Kontakt:
Alexander Ottosson, 073-543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

Foto: Camilla Gislow

JK avslår skadeståndsbegäran – visselblåsarna hade inte rätt att försvara sig i domstol

By Aktuellt

Forskarna och läkarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio slog tillsammans med en fjärde läkare larm och anmälde kirurgen Paolo Macchiarini för forskningsfusk. I ett beslut av Karolinska Institutet (KI) utpekades de sedan själva som medskyldiga till forskningsfusket, utan någon möjlighet att överklaga beslutet. Samma sak hände forskaren och läkaren Katarina Le Blanc, som avslöjat andra allvarliga missförhållanden hos KI. I ett beslut har Justitiekanslern nu slagit fast att det var rätt att inte låta forskarna få överklaga beslutet och att försvara sig mot anklagelserna om forskningsfusk i domstol.

– Det är obegripligt att en myndighet kan rikta osakliga och ogrundade anklagelser mot en enskild person utan att man får någon möjlighet att försvara sig, säger professor Karl-Henrik Grinnemo, som är en av de klandrade forskarna.

Det var under sommaren 2018 som KI tog ställning till den anmälan om forskningsfusk som hade riktats mot kirurgen Paolo Macchiarinis arbeten om konstgjorda luftstrupar. KI:s beslut innebar att Paolo Macchiarini fälldes för forskningsfusk. Men i beslutet stämplades även flera andra forskare som medskyldiga till forskningsfusket, bland andra Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio – tre av de visselblåsare som slagit larm om forskningsfusket till KI:s rektor. Samma sak hände Katarina Le Blanc, som hade avslöjat en annan allvarlig forskningsskandal hos KI.

KI:s beslut att fälla visselblåsarna för forskningsfusk fattades utan att de fått möjlighet att bemöta alla anklagelser, som de anser är felaktiga. Eftersom beslutet fick allvarliga konsekvenser för visselblåsarnas karriärer och möjlighet att bedriva forskning överklagade de beslutet till domstol. Men varken förvaltningsrätten, kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att forskarnas överklagande fick prövas. Detta trots att ingripande myndighetsbeslut av det här slaget, enligt Europakonventionen, alltid ska kunna överklagas. JK ansluter sig nu till förvaltningsdomstolarnas bedömning och avslår den begäran om skadestånd som forskarna har framställt.

– Rätten att kunna överklaga ingripande myndighetsbeslut till domstol är grundläggande i en rättsstat. Samtidigt är det den rättighet som Sverige historiskt sett har haft svårast att respektera. Det är beklagligt att visselblåsarna inte får någon upprättelse hos JK. Vi kommer nu att överväga om vi ska ta fallet vidare på något annat sätt, säger Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna.

Läs mer
Justitiekanslerns beslut

Kontakt:
Rikard Samuelsson, 070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!