Category

Aktuellt

Visselblåsare som nekades domstolsprövning begär skadestånd av staten

By | Aktuellt

Forskarna och läkarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio slog tillsammans med en fjärde läkare larm och anmälde kirurgen Paolo Macchiarini. I ett beslut av Karolinska Institutet (KI) utpekades de sedan själva som oredliga och klandervärda, utan möjlighet att få anklagelserna prövade i domstol. Samma sak hände forskaren Katarina Le Blanc, som avslöjat andra allvarliga missförhållanden hos KI. Med hjälp av Centrum för rättvisa begär de fyra forskarna skadestånd av staten för att deras rätt till domstolsprövning har kränkts.

– Det är obegripligt att en myndighet kan rikta osakliga och ogrundade anklagelser mot en enskild person utan att man får någon möjlighet att försvara sig, säger professor Karl-Henrik Grinnemo, som är en av de klandrade forskarna. 

Hör Sveriges Radio Ekots inslag om visselblåsarnas begäran om skadestånd (4/6).

Sommaren 2018 tog KI ställning till den anmälan om forskningsfusk som hade riktats mot kirurgen Paolo Macchiarinis arbeten om konstgjorda luftstrupar. KI:s beslut innebar att Paolo Macchiarini fälldes för forskningsfusk. Men i beslutet stämplades även flera andra forskare som medskyldiga till forskningsfusket, bland andra Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio – tre av de visselblåsare som hade utrett och slagit larm om Paolo Macchiarinis forskning till KI:s rektor. Samma sak hände professorn Katarina Le Blanc, som samtidigt hade avslöjat en annan allvarlig forskningsskandal hos KI.  

KI:s beslut att stämpla visselblåsarna som medskyldiga till Paolo Macchiarinis forskningsfusk fattades utan att de fått möjlighet att bemöta alla anklagelser, som de anser är felaktiga. Eftersom beslutet dessutom fick mycket stor betydelse för visselblåsarnas karriärer och deras möjligheter att bedriva forskning överklagade de beslutet till domstol för att få en oberoende prövning. Men varken förvaltningsrätten, kammarrätten, eller Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att forskarnas överklagande skulle prövas i domstol. Detta trots att ingripande myndighetsbeslut av det här slaget alltid ska kunna överklagas. 

Med hjälp av Centrum för rättvisa har de utpekade forskarna i dag vänt sig till Justitiekanslern och begärt skadestånd av staten för att deras rätt till domstolsprövning har åsidosatts.  

 Rätten att kunna överklaga ingripande myndighetsbeslut till domstol är grundläggande i en rättsstatSamtidigt är det den rättighet som Sverige historiskt sett har haft svårast att respektera. I det här fallet är det uppenbart att forskarna borde ha fått anklagelserna om forskningsfusk prövade inför en oberoende instanssäger Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna. 

 

Läs mer 

Läs anmälan till Justitiekanslern här (PDF)

Läs utlåtande från Läkarförbundet med anledning av forskarnas skadeståndsbegäran här (PDF)

Läs mer om fallet på vår hemsida

 

Kontakt 

Rikard Samuelsson070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se  

Karl-Henrik Grinnemo, 070-886 89 68 

Oscar Simonson, 070-336 67 87 

Katarina Le Blanc, 070-274 22 88 

Tiptapp får rätt mot Stockholms stad – domstol upphäver förbud mot populär återvinningsapp

By | Aktuellt

I september 2018 förbjöd Stockholms stad delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter att enskilda hjälper varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen. Men idag gav mark- och miljödomstolen Tiptapp rätt och upphävde kommunens förbud. ”Den av Tiptapp bedrivna verksamheten är inte olaglig eller på något annat sätt otillåten”, säger domstolen i sitt avgörande.

Läs domen här (PDF).

– Det är bra att domstolen klargör att renhållningslagstiftningen inte hindrar enskilda från att hjälpa varandra med återvinningen. Under processen har vi fått stöd av flera andra kommuner som också har tyckt att tjänsten borde vara tillåten och vi är glada över att nu ha fått domstolens besked i frågan. Tiptapps hundratusentals användare kan nu med gott samvete fortsätta att använda smarta tjänster för återvinning, återbruk och minskat bilberoende, säger Tim Bjelkstam, en av Tiptapps grundare.

Tiptapp är en tjänst som bland annat syftar till att öka återvinningen genom att underlätta för privatpersoner att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till avfallsanläggningar. Efter att tjänsten lanserats i Stockholm år 2016 blev den på kort tid mycket populär och har därefter börjat användas i många andra städer runtom i landet.

Men i slutet av september 2018 förbjöd Stockholms stad Tiptapp att förmedla transporter till någon annan än de företag som kommunen anlitat för transport av avfall. Kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter enskilda att hjälpa varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen.

Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp förbudet till länsstyrelsen och sedan till mark- och miljödomstolen. Tiptapp har hävdat att förbudet saknar lagstöd och är en oproportionerlig inskränkning i företagets näringsfrihet. Under processen har Tiptapp även fått stöd av kommunerna Nacka, Gislaved och Rättvik samt nätverket Tillväxt och tillsyn, med 30 anslutna kommuner, som delade uppfattningen att renhållningslagstiftningen inte innebar något hinder mot företagets tjänst.

Mark- och miljödomstolen har idag gått på Tiptapps linje och upphävt kommunens förbud. Domstolen konstaterar att Tiptapps verksamhet inte är olaglig eller på något annat sätt otillåten. I den mån det ändå kan anses ha funnits anledning att vidta tillsynsåtgärder anser domstolen att ett förbud mot hela verksamheten varit alltför ingripande.

– Det här är en bra dom som inskärper vikten av den grundlagsskyddade näringsfriheten. För att en myndighet ska kunna förbjuda ett företag från att bedriva näringsverksamhet måste det krävas tydligt stöd i lagen, och något sådant har det inte funnits i det här fallet. Att mark- och miljödomstolen upphäver förbudsbeslutet är därför logiskt och riktigt, säger Fredrik Bergman, som är chef för Centrum för rättvisa och ombud för Tiptapp.

Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.

Läs mark- och miljödomstolens dom här (PDF).

Kontaktuppgifter:

Tim Bjelkstam, vd Tiptapp
070 222 42 90
tim@tiptapp.se

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070 821 96 55
fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

 

Rätt av Partille kommun att tvinga Bill Persson att betala 793 961 kr för nya gator

By | Aktuellt

Göteborgs tingsrätt har under tisdagen (19/5) kommit fram till att det inte utgjorde en ”orimlig börda” för pensionären Bill Persson att tvingas betala 793 961 kr för nya gator som kommunen byggde när hans bostadsområde exploaterades av ett privat företag. Bill Persson kommer att överklaga domen till hovrätten.

Läs tingsrättens dom här.

– Jag tycker att det är fel att jag ska behöva betala närmare åtta hundra tusen kronor för nya vägar när den enda nytta jag fått är att jag kan flytta postlådan lite närmare huset. Jag tycker det är tråkigt att tingsrätten kommer fram till att kommunen har gjort rätt, säger Bill Persson.

Pensionären Bill Persson har bott i sitt barndomshem sedan 50-talet. För några år sedan bestämde Partille kommun att hans område skulle göras om från ett skogs- och naturområde till ett bostadsområde med tät bebyggelse. Enligt kommunens nya detaljplan skulle kommunen bygga ut infrastrukturen i området med nya vägar.

Trots att Bill Persson redan hade vägar till sitt hus och inte efterfrågade några nya bestämde kommunen att han skulle vara med och betala för exploateringsprojektet. Enligt kommunen skulle Bill Perssons fastighet få en sådan nytta av de nya vägarna att det var rimligt att han skulle betala 793 961 kr. Bill Persson fick fakturan ett par dagar innan julafton 2017 och den skulle betalas inom en dryg månad – annars väntade en hög dröjsmålsränta.

Uttag av så kallade ”gatukostnader” är numera ovanligt i Sverige – bara 30 av Sveriges 290 kommuner tillämpar systemet. Det är sällsynt att enskilda fastighetsägare debiteras gatukostnader som överstiger 100 000 kr. Endast i ett fåtal fall har de debiterade kostnaderna överstigit 250 000 kr.

Skälet till att gatuavgiften blev så hög i Bill Perssons fall var att kommunen ansåg att han skulle betala avgift för fyra fastigheter. Kommunen tyckte att Bill Perssons fastighet var så stor att den kunde styckas av till fyra.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Bill Persson Partille kommun i domstol och gjorde gällande att gatukostnadsuttaget innebar ett oproportionerligt ingrepp i hans äganderätt. Den rättsliga kritiken handlade framförallt om att kommunen krävt omedelbar betalning för fyra fastigheter, trots att Bill Persson bara äger en.

Göteborgs tingsrätt håller i sin dom med Bill Persson om att det kan ifrågasättas om det är rimligt att ta betalt för fastigheter som inte finns. Trots det kommer domstolen fram till att han inte har fått bära en ”orimlig börda”, bland annat eftersom han lyckades betala kommunens faktura i tid. Tingsrätten fäste ingen vikt vid att Bill Persson endast hade råd att betala fakturan eftersom han fått ersättning för att kommunen tidigare tvångsinlöst delar av hans tomt, eller att kommunen gjorde en vinst på 26 miljoner på exploateringen av området. Gatukostnadsuttaget ansågs därmed inte utgöra ett oproportionerligt ingrepp i Bill Perssons äganderätt.

Eftersom Bill Persson förlorade målet ska han betala kommunens rättegångskostnader. Tingsrätten kommer dock fram till att det belopp som kommunen begärt för ombudsarvode, 650 685 kronor, inte är rimligt och förpliktar i stället Bill Persson att betala 102 600 kronor.

Domen kommer att överklagas till Hovrätten för Västra Sverige.

– Det är inte rimligt att enskilda fastighetsägare ska tvingas betala hundratusentals kronor för att finansiera kommersiella byggprojekt som den enskilde inte har någon nytta av. Det behövs ett vägledande domstolsavgörande som klargör hur reglerna om gatukostnader går ihop med den grundlagsskyddade äganderätten. Vi ser nu fram emot en prövning i högre instans, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Bill Persson.

Kontakt

Alexandra Loyd, jurist och ombud för Bill Persson
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Fick vänta i tre år på myndighetsbeslut – nu stämmer de staten i domstol

By | Aktuellt

Rauha och Rudolf Karlsson ansökte om strandskyddsdispens för att bygga en liten bastu på sin fritidsfastighet. Kommunen sa ja men efter att länsstyrelsen i Stockholm bestämt sig för att granska ärendet blev det liggande i närmare tre års tid. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer Rauha och Rudolf staten i ett fall som kan bli vägledande för många andra.

– Tanken har varit att flytta vår bastu till ett nytt hus för att få fler sovplatser till våra barn och barnbarn och det är tröttsamt att behöva vänta så länge på besked, särskilt som vi också blir äldre, säger Rauha Karlsson.

Det var när pensionärerna Rauha och Rudolf Karlsson skulle ersätta ett förfallet båthus på sin fritidsfastighet med en liten bastu som de drabbades av länsstyrelsen i Stockholms långa handläggningstider i ärenden om strandskyddsdispens. Kommunen beviljade strandskyddsdispens men efter att länsstyrelsen bestämt sig för att granska kommunens beslut blev deras ärende liggande utan åtgärd i närmare tre års tid.

För att få bygga på en fastighet som ligger nära vattnet behövs dispens från strandskyddet. Frågan prövas av kommunen men sedan år 2009 finns det en möjlighet för länsstyrelserna att på eget initiativ granska och överpröva kommunala beslut om strandskyddsdispens.

På senare år har handläggningstiderna hos vissa länsstyrelser ökat dramatiskt och i Stockholm kan enskilda nu få vänta i över tre års tid på ett beslut. De långa handläggningstiderna skapar osäkerhet för enskilda som inte kan bebygga sina fastigheter under den tid som prövningen pågår.

Justitieombudsmannen har återkommande riktat kritik mot länsstyrelsen i Stockholm för myndighetens långsamma handläggning av ärenden om strandskyddsdispens. I ett beslut förra året konstaterade Justitieombudsmannen att handläggningstiderna – trots kritiken – verkar ha blivit längre.

Staten har hittills motsatt sig att betala ut skadestånd till enskilda som har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rauha och Rudolf Karlsson därför stämt staten för att få frågan prövad i domstol.

– Det är grundläggande för rättssäkerheten att myndighetsbeslut som enskilda är beroende av inte tar för lång tid. Som enskild ska man inte behöva vänta i tre års tid på ett besked om man kan bebygga sin fastighet eller inte. Förhoppningen är att en framgångsrik dom i det här fallet ska bli vägledande och hjälpa andra enskilda som också har hamnat i kläm, säger Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Rauha och Rudolf Karlsson.

Läs Rauha och Rudolfs stämningsansökan här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Rauha och Rudolf Karlsson
070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Sveriges lantbruksuniversitet JO-anmäls för yttrandefrihetsrepressalier mot veterinärstudent

By | Aktuellt

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) anmäls idag till Justitieombudsmannen (JO) av veterinärstudenten Felicia Hogrell. Statliga myndigheter får inte ingripa mot enskilda för att de använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. Ändå utsattes Felicia Hogrell för repressalier av SLU efter att hon i två uppmärksammade debattartiklar i Expressen kritiserat svensk grisslakt. JO:s beslut kommer att bli vägledande för svenska högskolor och universitet i frågan om studenters yttrandefrihet.

Läs Centrum för rättvisas debattartikel i Expressen här.

– Jag tog yttrandefriheten för given och blev jätteförvånad när SLU valde att ingripa mot mig för att jag skrivit i Expressen. Jag hoppas att JO tydligt markerar att universitet och högskolor inte får avskräcka studenter från att delta i samhällsdebatten, säger Felicia Hogrell.

Det var i höstas som veterinärstudenten Felicia Hogrell kritiserade koldioxidbedövning av grisar inför slakt i Expressen. Hennes debattartiklar, som finns här och här, orsakade starka reaktioner från ledningen på SLU där hon studerar. Detta trots att artiklarna baserades på hennes erfarenheter från utbildningen och en forskningsrapport från SLU.

Under en föreläsning ställdes Felicia Hogrell till svars för publiceringen inför närmare ett hundratal kursare. Företrädare för SLU varnade studenterna för att kritisera lantbrukares djurhållning i media eftersom det enligt dem kunde reta upp djurägarna och skada veterinärutbildningen. Felicia Hogrell kallades även till ett enskilt möte där hon tvingades förklara syftet med sina debattartiklar för SLU:s ledning.

Repressalieförbudet i grundlagen ger enskilda som har använt sin yttrandefrihet ett särskilt skydd mot ingripanden från myndigheter. Förbudet markerar att det allmänna inte får avskräcka enskilda från att använda yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och samhällsutveckling. Flera av de senaste årens uppmärksammade fall visar att svenska högskolor och universitet har ett behov av tydligare rättslig vägledning från JO när det gäller studenters yttrandefrihet.

Centrum för rättvisa har hjälpt Felicia Hogrell att anmäla SLU till JO.

– Vår bedömning är att SLU har överträtt repressalieförbudet i grundlagen. Att JO nu får granska SLU:s ingripanden mot Felicia Hogrell är viktigt för att slå vakt om studenternas yttrandefrihet. Studenter ska inte behöva utstå repressalier från ledningen för att de uttrycker oönskade åsikter. Det är just sådana åsikter som yttrandefriheten är till för att skydda, säger Helena Myrin, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Felicia Hogrell tillsammans med juristen Frida Andersson.

Läs Felicia Hogrells JO-anmälan här.

Läs Centrum för rättvisas debattartikel i Expressen här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt
Helena Myrin, jurist och ombud för Felicia Hogrell
helena.myrin@centrumforrattvisa.se

Nytt poddavsnitt – kan staten hållas ansvarig för kompetensutvisningarna?

By | Aktuellt

I det tredje avsnittet av Centrum för rättvisas podd följer vi upp det förra avsnittet om Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Emilia intervjuar juristen Rikard Samuelsson om fallet med KI-doktoranden Muhammad Irfan och om hur kompetensutvisningarna har drabbat svensk forskning. Podden gästas också av juristen Alexandra Loyd, som berättar om statens ansvar vid felaktig rättstillämpning och förklarar varför den som har drabbats av en felaktig kompetensutvisning kan ha rätt till skadestånd.

Du hittar podden på Acast, Spotify och Apples Podcaster.

Högsta domstolen prövar fall om rätt till ersättning för juridiskt ombud när enskilda vinner mot staten i domstol

By | Aktuellt

Miclin George drogs in i en rättsprocess mot staten eftersom Kronofogden felaktigt utmätte hennes bil för en annan persons skulder. Trots att hon fick rätt i domstolen vill staten inte ersätta henne för de kostnader som hon haft för att försvara sin rätt. Nu ska Högsta domstolen avgöra om hon har rätt till ersättning för sina kostnader med stöd av grundlagen. Fallet kommer bli vägledande för liknande fall där enskilda måste anlita ombud för att kunna försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut.

– Självklart ska Miclin George och andra enskilda som försvarar sig mot felaktiga myndighetsbeslut ha rätt till ersättning för sina ombudskostnader om de vinner. Vår uppfattning är att Miclin Georges rätt till rättvis rättegång undergrävs om hon inte får ersättning för sina kostnader i det här fallet, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Miclin George i Högsta domstolen tillsammans med juristen Emilia Palm.

Det var i februari 2019 som Kronofogden beslutade att utmäta Miclin Georges bil för en annan persons skulder till bland annat staten. Miclin George skrev ett överklagande på egen hand och bifogade en kopia på köpekontraktet till bilen. Men Kronofogden ansåg inte att kontraktet räckte som bevisning för hennes ägarskap och stod fast vid sin felaktiga uppfattning att bilen tillhörde den skuldsatte personen. Kronofogden beslutade kort därefter att bilen skulle säljas på nätauktion.

Under stor tidspress anlitade Miclin George ett juridiskt ombud som hjälpte henne med överklagandet och fick en domstol att stoppa försäljningen av bilen. När Skatteverket, som är ombud för staten i fall av det här slaget, fick se den bevisning som ombudet gett in till domstolen godtog Skatteverket att Miclin George var bilens rättmätiga ägare.

Miclin George vann därför målet mot staten i domstolen. Trots det motsatte sig Skatteverket att betala hennes rättegångskostnader. Enligt Skatteverket borde hon ha drivit rättsprocessen mot staten på egen hand utan juridisk hjälp, trots att hon inte har någon juridisk utbildning. Tingsrätten gick på Skatteverkets linje, men sedan kom hovrätten fram till att Miclin George hade rätt till ersättning för sina kostnader. Hovrätten ansåg att det skulle strida mot den grundlagsskyddade rätten till rättvis rättegång om Miclin George skulle behöva betala för att få rätt mot staten.

Skatteverket har tagit fallet vidare till Högsta domstolen och begär nu att staten ska slippa att betala Miclin Georges rättegångskostnader. Skatteverket vill att Högsta domstolen slår fast att det var onödigt av Miclin George att anlita ett ombud och att hon därför inte ska få sina rättegångskostnader ersatta. Fallet är principiellt viktigt eftersom Högsta domstolens bedömning kommer bli vägledande för liknande fall där enskilda överklagar felaktiga myndighetsbeslut.

– Högsta domstolen har i tidigare fall uttalat att enskilda som vinner mot staten i domstol måste kunna få nödvändiga rättegångskostnader ersatta. Skatteverket försöker nu göra det svårare för enskilda att få ersättning i dessa fall. Vi hoppas att Högsta domstolen fastställer hovrättens beslut och ger Miclin George rätt till ersättning för sina kostnader. Enskildas möjligheter att i praktiken tillvarata sina rättigheter får inte bli en plånboksfråga, avslutar Alexandra Loyd.

Läs mer om Miclin Georges fall här.

Centrum för rättvisa populärt bland juriststudenter

By | Aktuellt

Glada nyheter för Centrum för rättvisa i en annars ganska negativ nyhetsrapportering: Vi placerade oss på plats nr 16 i Universum Sveriges årliga undersökning om vilka företag och andra organisationer som är de mest populära arbetsgivarna bland studenter. 

Det innebär sex placeringar upp från förra årets undersökning och vi är såklart stolta över att hamna i samma sällskap som andra välrenommerade arbetsgivare.

Centrum för rättvisa har ett studentprogram som syftar till att inspirera framtidens jurister att engagera sig för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Det innebär bland annat att vi varje år tar emot åtta juristpraktikanter, håller ett sommarinternat för juriststudenter och anordnar föreläsningar och andra evenemang.

Läs mer om vårt program för juriststudenter på www.centrumforrattvisa.se/student.

Nytt avsnitt av Centrum för rättvisas podd!

By | Aktuellt, Student

I det andra avsnittet av Centrum för rättvisas podd pratar Emilia och Alexander med Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, om ett av våra mest uppmärksammade fall – pizzabagaren Danyar Mohammed från Jokkmokk. Danyar skulle utvisas på grund av att han hade fått 460 kronor för lite i lön men vann istället i Migrationsöverdomstolen på luciadagen år 2017. Luciadomen har fått stor betydelse för problemet med att arbetstagare utvisades från Sverige på grund av bagatellartade misstag.

Du hittar podden på Acast, Spotify och Apples Podcaster

 

Dom idag: Strandskyddsbeslut kränkte Ola Hjelms äganderätt

By | Aktuellt

I en banbrytande dom har Stockholms tingsrätt slagit fast att ett beslut om strandskydd har kränkt den grundlagsskyddade äganderätten. Fallet stärker den enskildes fri- och rättigheter och kan få stor betydelse för hur beslut om strandskyddsdispens ska prövas i framtiden.

– Det känns som en upprättelse och ett erkännande att myndigheterna har handlat fel. Förhoppningen är att mitt fall i förlängningen ska påverka myndigheternas hantering av strandskyddsfrågorna så att ingen annan ska behöva hamna i samma situation som mig, säger Ola Hjelm.

För tio år sedan köpte fotografen Ola Hjelm en tomt i Norrtälje för att bygga sin pensionärs­bostad. Den tidigare fastighetsägaren hade beviljats strandskyddsdispens och kommunen hade lovat att fastigheten skulle kunna bebyggas. Ola Hjelm fick sedan bygglov och beviljades strandskyddsdispens av kommunen. Men innan han hann påbörja bygget beslutade länsstyrelsen att kommunens beslut om strandskyddsdispens skulle upphävas. Detta trots att det saknades skäl för att låta tomten omfattas av strandskydd.

– Problemet är den fyrkantiga regeltillämpning som under senare år har utvecklats på strandskyddsområdet där man inte beaktar behovet av strandskydd i det enskilda fallet. Följden blir att fastighetsägare nekas strandskyddsdispens även i fall där det är helt uppenbart att strandskyddet inte skulle påverkas, säger Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Ola Hjelm.

I stället för att förverkliga sina husplaner tvingades Ola Hjelm föra en drygt fyra år lång rättslig kamp för att få tillbaka den strandskyddsdispens som han hade rätt till. Först efter att Ola Hjelm ansökt om strandskyddsdispens en andra gång lyckades han få en domstol att besöka hans tomt, som då kunde konstatera att det skulle vara orimligt att inte ge honom dispens.

Och idag har Stockholms tingsrätt slagit fast att den nuvarande tillämpningen av reglerna om strandskyddsdispens, som inte tar hänsyn till behovet av strandskydd i det enskilda fallet, är oförenlig med den grundlagsskyddade äganderätten. Men eftersom det inte ansågs bevisat att det felaktiga beslutet inneburit någon skada för Ola Hjelm får han ingen ersättning.

– Tingsrättens dom är banbrytande eftersom det är första gången som en domstol slår fast att ett beslut om strandskydd är oförenligt med egendomsskyddet i grundlagen. Nu ser vi fram emot att ta fallet vidare för att få frågan om skadestånd prövad i högre instans, säger Rikard Samuelsson.

Handlingar
Läs domen här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa
0704-536782 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se