Category

Aktuellt

Kompetensutvisade ingenjören Ali Omumi stämmer staten på skadestånd för felaktig utvisning

By | Aktuellt

Migrationsverket utvisade ingenjören Ali Omumi ur Sverige på grund av att hans förrförra arbetsgivare saknade vissa försäkringar. Därefter hindrade Migrationsverket honom från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till en påhittad regel. Först efter en lång rättsprocess i migrationsdomstolen kunde Ali Omumi återvända till sitt jobb på ABB i Ludvika. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer han nu staten i domstol för en av de mest uppmärksammade kompetensutvisningarna och begär skadestånd för den inkomstförlust som han haft på grund av Migrationsverkets felaktiga utvisningsbeslut.

Se TV4 Nyheternas inslag om fallet här. 

Jag kan inte förstå varför jag blev tvungen att lämna mitt arbete på ABB och varför jag behandlades som en kriminell. Med den här rättsprocessen hoppas jag kunna göra skillnad för andra arbetstagare som blivit felaktigt utvisade av Migrationsverket, sa Ali Omumi till TV4 Nyheterna i samband med att stämningsansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt fredagen den 6 december 2019.

Ingenjören Ali Omumi utvisades sommaren 2018 på grund av att hans förrförra arbetsgivare hade missat att teckna vissa försäkringar. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare. Centrum för rättvisa engagerade sig i frågan under 2016 vilket ledde till att Migrationsöverdomstolen på luciadagen 2017 rev upp Migrationsverkets praxis. Trots det utvisades Ali Omumi.

Det senaste problemet kopplat till kompetensutvisningarna är att Migrationsverket hindrat felaktigt utvisade personer från att komma tillbaka till sina jobb i Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare portas från Sverige under en obestämd tid. Detta trots att denna så kallade karantänsregel upprepade gånger har underkänts av migrationsdomstolarna.

– Kompetensutvisningarna har inneburit personliga tragedier för de som felaktigt utvisats och har varit skadliga för Sverige. Nu måste staten ta ansvar för att Migrationsverket hittar på regler och inte följer vad som gäller, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Helena Myrin företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Ali Omumi lämnade in sin stämningsansökan i Stockholms tingsrätt den 6 december 2019. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Läs stämningsansökan här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Centrum för rättvisa startar podd för juriststudenter!

By | Aktuellt, Student

Idag släpps det första avsnittet av Centrum för rättvisas podd. Podden riktar sig i första hand till juriststudenter, men även till andra som är intresserade av individens fri- och rättigheter och juridikens roll i samhället.

Lyssnarna får följa med bakom kulisserna i Centrum för rättvisas rättsprocesser och ta del av fördjupande diskussioner om fri- och rättigheter.

I det första avsnittet diskuterar vi Centrum för rättvisas nyaste fall om Samir Sabri, som kämpar för upprättelse efter att ha blivit felaktigt dömd för mord som 15-åring. I vårt ”rättighetsbattle” debatterar regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgan vem som blir framtidens rättighetsdokument. Avsnittet avslutas med en intervju med universitetslektor Sebastian Wejedal om bristen på tillgång till rättvisa och varför enskilda har svårt att få rätt mot staten.

Programledare för podden är Emilia Palm och Alexander Ottosson, som är jurister hos Centrum för rättvisa. Podden kommer att komma ut månadsvis.

Du hittar podden på Spotify genom att klicka här.

Staten döms att betala skadestånd för Kronofogdens fel – Anne-Maries lön utmättes med tvång trots att hon var skuldfri

By | Aktuellt

Kronofogden har i flera år fått allvarlig kritik för att ha misskött sitt uppdrag och slarvat med människors pengar. Anne-Marie Kagarp drabbades av flera felaktiga löneutmätningar och tvingades att leva på existensminimum. Stockholms tingsrätt har idag dömt staten att betala skadestånd till Anne-Marie Kagarp med 10 000 kronor för Kronofogdens fel. Rättsprocessen berör många enskilda och kan få betydelse för liknande fall.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

– Det känns bra att domstolen slår fast att staten måste ta ansvar för Kronofogdens fel. Det blev svårt att få vardagen att gå ihop när Kronofogden tog min lön, och jag tycker inte att man ska behöva jaga sina egna pengar när myndigheterna gör fel. Jag hoppas att fler som drabbats kan få upprättelse, säger Anne-Marie Kagarp.

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK). Bristerna har bland annat handlat om att Kronofogden betalat ut pengar till fel personer, dröjt med utbetalningar av indrivna medel och utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta.

I praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats att få upprättelse och kompensation, trots att felen i många fall inneburit överträdelser av den grundlagsskyddade äganderätten. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Anne-Marie Kagarp staten i domstol och begärde skadestånd för att Kronofogden vid två tillfällen utmätt hennes lön trots att hennes skuld redan var betald.

Staten erkände i rättegången att Kronofogden hade gjort fel men ansåg inte att de felaktiga utmätningarna var så allvarliga att staten behövde betala skadestånd. Tingsrätten gick dock på Anne-Marie Kagarps linje och bedömde att staten måste betala skadestånd.

Tingsrätten skriver bland annat följande i sin dom: ”I Anne-Marie Kagarps fall blev hon föremål för två felaktiga utmätningar och Staten berövade alltså hennes egendom två gånger, trots att någon korresponderande skuld inte fanns och hon upprepade gånger hade uppmärksammat Kronofogdemyndigheten på det inträffade. Att en skadelidande i en sådan situation upplever känslor av maktlöshet och frustration framstår som uppenbart.”

– Det är bra att tingsrätten slår fast att Kronofogdens fel var särskilt allvarliga eftersom de innebar överträdelser av Anne-Maries äganderätt. Det är tyvärr alldeles för vanligt att enskildas grundläggande rättigheter kommer i kläm när myndigheterna gör fel, som i fallen med Kronofogden. Den här rättsprocessen kan få betydelse för andra som har drabbats av Kronofogdens brister, säger juristen Helena Myrin, som tillsammans med juristen Emilia Palm företräder Anne-Marie Kagarp.

Stockholms tingsrätt har även i ett annat mål gällande Lars Erik Larsson dömt staten att betala skadestånd för Kronofogdens brister. I det fallet bestod Kronofogdens brist i att Lars Erik Larsson tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in. Centrum för rättvisa är ombud för Lars Erik Larsson.

Läs mer om båda fallen här.

Centrum för rättvisa söker två jurister

By | Aktuellt

Vill du ägna dig åt principiellt viktiga rättsprocesser som stärker individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker nu två jurister – välkommen med din ansökan!

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter genom att driva rättsprocesser och delta i debatten om rättighetsfrågor. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, haft framgång i cirka 90 procent av fallen och fått 18 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Verktyget i det dagliga arbetet är det juridiska skydd för fri- och rättigheter som finns i lagar, grundlagar, Europakonventionen och EU-rätten. På Centrum för rättvisa driver vi främst skadeståndsprocesser i allmän domstol, men vi driver även mål i förvaltningsdomstol och i specialdomstolar.

Vi söker nu två jurister – en jurist, associate respektive en jurist, junior associate – som vill bli en del av vårt team. Läs om skillnaden mellan de olika juristrollerna samt om hur du söker nedan.

För båda rollerna söker vi dig som (kravprofil):

  • Har tagit juristexamen/jur.kand. med mycket goda resultat.
  • Har en stor arbetskapacitet och ett gott omdöme.
  • Är en skicklig jurist och en god kommunikatör.
  • Är kreativ och en duktig skribent.
  • Har ett starkt engagemang för individens fri- och rättigheter.

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Stockholm med tio medarbetare. Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö, ett stort nätverk och bra anställningsvillkor.

Jurist, associate

På Centrum för rättvisa arbetar i huvudsak heltidsanställda processjurister. Rollen som jurist innebär bland annat att du är ombud för enskilda i rättsprocesser mot det allmänna samt talesperson för fallet i media. Eftersom det ligger i Centrum för rättvisas uppdrag att granska myndigheter och informera enskilda om deras rättigheter ägnar du även tid åt att granska olika delar av offentlig verksamhet och skriva rapporter.

Vi söker dig som utöver kravprofilen ovan har ett par års erfarenhet från domstol och/eller advokatbyrå (tingstjänstgöring är meriterande).

Heltidstjänsten inleds med en provanställning som sedan övergår i en tillsvidareanställning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar för sina anställda. Tillträde sker efter överenskommelse, förslagsvis i februari 2020.

Jurist, junior associate

Som jurist, junior associate på Centrum för rättvisa får du som är nyexaminerad chansen att fördjupa dig i skadeståndsrätt, processrätt och individuella fri- och rättigheter genom vårt utbildningsprogram. Du får också processerfarenhet genom att konkret arbeta i de fall som vi driver. Under året hos oss får du en bra grund för att sedan gå vidare till exempelvis tingstjänstgöring.

Din huvudsakliga arbetstid läggs på att arbeta med erfarna ombud i de team som du är med i. Exempel på arbetsuppgifter är att göra rättsutredningar och granskningar, skriva inlagor under handledning av en erfaren jurist, ta fram underlag för media samt leda mindre projekt inom ramen för exempelvis vår utbildningsverksamhet riktad mot studenter. I mindre rättsprocesser kan du själv vara ombud för Centrum för rättvisas klienter tillsammans med en mer erfaren kollega.

Vi söker dig som nyligen har tagit din juristexamen och möter kravprofilen ovan.

Heltidstjänsten är tidsbegränsad till ett år och inleds med en provanställning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar för sina anställda. Tillträde sker efter överenskommelse, förslagsvis i januari 2020.

Hur du söker

Sista ansökningsdag är den 28 november 2019 och vi kallar löpande till intervjuer. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV med bifogade referenser och betyg från juristprogrammet.

Ansökan skickas per e-post till Lisa Andersson, lisa.andersson@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Lisa Andersson per e-post eller på 073-708 70 53.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifterfinns i vår personuppgiftpolicy.

Välkommen med din ansökan!

Länsstyrelsen avslår Tiptapps överklagande – företaget tar Stockholms stads förbudsbeslut till domstol

By | Aktuellt

I slutet av september 2018 beslutade Stockholms stad att förbjuda delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att miljöbalkens regler inte tillåter enskilda att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till återvinningscentralen. Trots att flera andra kommuner ställt sig på Tiptapps sida i tvisten med kommunen beslutade länsstyrelsen idag att förbudet ska stå fast. Länsstyrelsens beslut kommer att överklagas till mark- och miljödomstolen. Under den tid rättsprocessen pågår kan Tiptapp användas som vanligt.

– Det måste finnas utrymme för innovativa lösningar som gör det enklare för enskilda att återvinna och göra gott för miljön. Myndigheternas stelbenta tolkning av lagen skapar onödiga hinder för företag som försöker hitta nya sätt att verka för en bättre miljö. Trots att ett antal andra kommuner har bedömt att Tiptapps tjänst är förenlig med lagen har länsstyrelsen valt att gå på Stockholms stads linje. Vi kommer därför att överklaga beslutet till domstol, säger Tim Bjelkstam, en av Tiptapps grundare.

Tiptapp är en tjänst som bland annat syftar till att öka återvinningen genom att underlätta för privatpersoner att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till avfallsanläggningar. Efter att tjänsten lanserats i Stockholm år 2016 blev den på kort tid mycket populär och har därefter börjat användas i många andra städer runtom i landet.

I slutet av september 2018 förbjöd Stockholms stad Tiptapp att förmedla transporter till någon annan än de företag som kommunen anlitat för transport av avfall. Detta eftersom kommunen anser att miljölagstiftningen ska tolkas så att det bara är medlemmarna i det hushåll som skräpet tillhör som får transportera det till en avfallscentral. Enligt kommunen får enskilda alltså inte hjälpa varandra med såna transporter.

Kommunens beslut innebar i praktiken ett förbud mot Tiptapps verksamhet. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp därför förbudet till länsstyrelsen och gjorde gällande att det var en oproportionerlig inskränkning i företagets näringsfrihet. Samtidigt fick Tiptapp stöd av kommunerna Nacka, Gislaved och Rättvik samt nätverket Tillväxt och tillsyn, med 30 anslutna kommuner, som bedömt att reglerna i miljöbalken inte innebär något hinder mot företagets tjänst.

Men trots att flera andra kommuner ställt sig på Tiptapps sida i tvisten med Stockholms stad beslutade länsstyrelsen idag att Stockholms stads förbud ska stå fast. Länsstyrelsen har inte tagit ställning till frågan om det är otillåtet för enskilda att hjälpa varandra med att transportera återvinning och annat bråte, utan nöjer sig med att konstatera att den kommunikationsplattform som Tiptapp tillhandahåller i sig innebär en hantering av avfall som kommunen har ensamrätt på att utföra.

– Länsstyrelsen har gjort det lite enkelt för sig och inte prövat alla frågor som det här ärendet aktualiserar. Vår bedömning är att miljölagstiftningen inte innehåller något hinder mot den kommunikationsplattform som Tiptapp har utvecklat. En annan tolkning av lagen framstår som absurd och innebär en omotiverad begränsning av Tiptapps näringsfrihet. Det är principiellt viktigt att fallet prövas av högre instans och vi kommer därför att överklaga länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Tiptapp.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Tiptapp
0704-536782 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Överenskommelse träffad mellan de boende i Folkesta och Eskilstuna kommun

By | Aktuellt

Eskilstuna kommuns planbeslut omvandlade bostadsområdet Folkesta till en spökstad. De fyra fastighetsägare som med hjälp av Centrum för rättvisa begärde skadestånd vid Eskilstuna tingsrätt har nu träffat en överenskommelse med kommunen. Överenskommelsen innebär att de boende överlåter sina fastigheter till kommunen och att den pågående rättsprocessen avslutas. De boende får under en övergångsperiod på två år bo kvar i området för att kunna ordna med nytt boende.

– Centrum för rättvisa har under lång tid engagerat sig för de boende i Folkesta och försvarat deras äganderätt. Vi hade gärna sett att kommunens agerande hade prövats rättsligt i domstol, men vår bedömning är att den förlikning som kommunen har tagit initiativ till är det bästa för fastighetsägarna i det här läget. Eftersom kommunen i praktiken har medgett de ekonomiska kraven går det inte att driva fallet vidare, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Sedan början av 1900-talet har Folkesta varit ett levande bostadsområde. I augusti 2013 antog Eskilstuna kommun en översiktsplan där bostadsområdet med 28 villor och radhus pekades ut som ett framtida logistikområde. Kommunens planer gjorde att fastigheterna blev värdelösa och skapade stor osäkerhet för de boende om deras möjligheter att bo kvar i området.

I det skedet lämnade kommunen ett tidsbegränsat erbjudande till samtliga fastighetsägare i Folkesta om att köpa husen. Risken för att bli ståendes med värdelösa fastigheter gjorde att majoriteten av de boende i området inte såg något annat alternativ än att sälja till kommunen. Under åren 2010 till 2014 förvärvade kommunen merparten av husen i Folkesta. Fyra fastighetsägare – Peter Andersson, Peter Andersson, Else-Brith och Lars Värlander – vägrade dock att flytta från sina hem och har bott kvar.

Resultatet blev att Folkesta förvandlades till en spökstad, där kommunens hus har stått tomma och förfallit. Händelsen fick stor medial uppmärksamhet och under 2016 sände Kalla Fakta reportaget ”Spökstaden” i TV4 om kommunens hantering av de boende i Folkesta. Efter rapporteringen fick de boende ett löfte av kommunen om att få bo kvar. Kort därefter beslutades det dock att kommunens hus skulle rivas och att de kvarvarande boende skulle byggas in i ett industriområde.

Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde Peter Andersson, Peter Andersson, Else-Brith och Lars Värlander i december 2018 skadestånd av kommunen vid Eskilstuna tingsrätt för att kommunen överträtt deras grundlagsstadgade egendomsskydd. Huvudförhandling skulle ha hållits under oktober 2019, men efter att kommunen tagit initiativ till en förlikning har en överenskommelse nu träffats mellan parterna.

Överenskommelsen innebär att kommunen förvärvar de tre kvarvarande bostadsfastigheterna och att fastighetsägarna kompenseras som om husen hade lösts in med stöd av expropriationslagen. De boende får även bo kvar under en övergångsperiod om två år för att kunna ordna med nytt boende. Eftersom kommunen i praktiken har medgett de boendes ekonomiska krav avslutas den pågående rättsprocessen vid Eskilstuna tingsrätt.

– Jag har bott i området sedan 1948 och hade hoppats på att jag aldrig skulle behöva flytta härifrån. Just nu känns det såklart vemodigt, men förhoppningsvis leder den här överenskommelsen till att vi alla kan gå vidare, säger Peter Andersson.

Kontakt
Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
0708-21 96 55 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

Staten döms att betala skadestånd för Kronofogdens slarv med enskildas pengar

By | Aktuellt

Kronofogden har i flera år fått allvarlig kritik för att ha misskött sitt uppdrag och slarvat med människors pengar. Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. Stockholms tingsrätt har nu dömt staten att betala skadestånd till Lars Erik Larsson för Kronofogdens betalningsdröjsmål. Rättsprocessen berör många enskilda och kan få stor betydelse för liknande fall.

Lyssna på Sveriges Radios inslag om fallet den 29 september 2019 här.

– Det känns bra att domstolen slår fast att jag har rätt till kompensation. Jag lever på en liten pension och var i stort behov av pengarna som Kronofogden felaktigt höll på i ett halvår. Om Kronofogden inte betalar i tid ska de väl betala ränta som alla andra, säger Lars Erik Larsson.

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK). Bristerna har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.

Men i praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats av Kronofogdens brister att få kompensation. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Lars Erik Larsson stämt staten i domstol och begärt ersättning för dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden inte betalade ut hans pengar i tid.

Stockholms tingsrätt kommer i sin dom fram till att Kronofogden har gjort fel som inte betalat ut Lars Erik Larssons pengar i rätt tid. Tingsrätten anser dock inte att han ska få ersättning i form av en standardiserad dröjsmålsränta, utan som skadestånd vars storlek får bedömas i det enskilda fallet. Tingsrätten bedömde att det var svårt att bedöma vad Lars Erik Larsson i en hypotetisk situation skulle ha gjort med sina pengar om han fått dem i tid och därför fick han ett lägre skadestånd än den ränta som han hade begärt.

– Det är bra att tingsrätten har klargjort att Kronofogdens allvarliga brister måste få konsekvenser och att Lars Erik Larsson kompenseras. Men den principiellt intressanta frågan är om han har rätt till dröjsmålsränta för Kronofogdens dröjsmål, och där anser vi att tingsrätten har gjort fel som dömt ut skadestånd i stället. Vi kommer därför överklaga domen till hovrätten, säger juristen Helena Myrin, som tillsammans med Erik Scherstén företräder Lars Erik Larsson.

Centrum för rättvisa företräder även Anne-Marie Kagarp som drabbats av felaktig utmätning hos Kronofogden. Huvudförhandling i målet kommer att hållas under hösten.

Mer om fallen här
Läs domen från Stockholms tingsrätt här

Kontakt
Helena Myrin, jurist och ombud för Lars Erik Larsson och Anne-Marie Kagarp
helena.myrin@centrumforrattvisa.se

Byggnads krossade Henrik Gustavssons företag med olagliga stridsåtgärder – Högsta domstolen prövar inte fallet

By | Aktuellt

Byggnads krossade Henrik Gustavssons företag med olagliga stridsåtgärder. I våras kom hovrätten fram till att stridsåtgärderna hade kränkt företagets rättigheter enligt Europakonventionen. Trots det förlorade Henrik Gustavsson målet och tvingades betala Byggnads rättegångskostnader på nästan tre miljoner kronor. Idag meddelade Högsta domstolen att den inte kommer att ta upp fallet.

– Det är klart att jag är besviken över att Högsta domstolen inte tog upp fallet. Det framstod ju som ganska märkligt att jag förlorade målet och fick betala Byggnads rättegångskostnader trots att hovrätten ansåg att stridsåtgärderna var olagliga. Samtidigt ångrar jag inte för ett ögonblick att jag drog igång den här processen. Det är viktigt att enskilda vågar stå upp för sina rättigheter. Centrum för rättvisa hjälpte mig att stå upp för mina och det är jag tacksam för, säger Henrik Gustavsson.

Det var år 2006 som Byggnads krossade Henrik Gustavssons företag HGS Linköping AB med en olaglig blockad. Skälet var att Henrik Gustavsson och hans tre anställda motsatte sig att skriva på ett kollektivavtal som var oförenligt med företagets föreningsfrihet och egendomsskydd i Europakonventionen.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Henrik Gustavsson Byggnads och begärde skadestånd. Principfrågan i målet var om ett fackförbund kan bli skadeståndsskyldigt för stridsåtgärder som kränker enskildas rättigheter enligt Europakonventionen.

År 2015 vann Henrik Gustavsson en viktig delseger i målet när Högsta domstolen i en s.k. mellandom slog fast att ett fackförbund kan hållas ansvarigt för en stridsåtgärd som kränker grundläggande rättigheter, under förutsättning att åtgärden är att bedöma som ”kvalificerat otillbörlig”. Med det beskedet skickades målet tillbaka till tingsrätten.

I december 2017 vann Henrik Gustavsson mot Byggnads i tingsrätten och fick skadestånd. Tingsrätten ansåg att stridsåtgärderna var oförenliga med Europakonventionen och kvalificerat otillbörliga. Byggnads överklagade dock till hovrätten, som i våras höll med tingsrätten om att stridsåtgärderna var olagliga och kränkte företagets grundläggande rättigheter. Men till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten inte att åtgärderna även var ”kvalificerat otillbörliga”.

Henrik Gustavssons begäran om skadestånd avslogs därför och han förpliktades istället att betala Byggnads rättegångskostnader på 2,9 miljoner kronor. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagades domen till Högsta domstolen, som idag har beslutat att inte ta upp målet till prövning.

– Fallet visar hur svårt det kan vara för enskilda att stå upp för sina rättigheter och utmana mäktiga motparter. Henrik Gustavsson vann i tingsrätten och fick medhåll i hovrätten om att Byggnads stridsåtgärder var olagliga och kränkte företagets grundläggande rättigheter. Trots det går Byggnads fri från ansvar samtidigt som rättegångskostnaderna övervältras på Henrik Gustavsson. Det är otillfredsställande och vi kommer att överväga om vi ska ta fallet vidare på något annat sätt, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.

Centrum för rättvisa kommer att stå för Henrik Gustavssons rättegångskostnader i målet.

_____________________________

Läs Högsta domstolens mellandom i målet från 2015 här.

Läs Svea hovrätts dom från den 13 mars 2019 här.

Läs Centrum för rättvisas överklagande till Högsta domstolen den 28 april 2019 här.

Läs Högsta domstolens beslut från den 24 september 2019 här.

Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mord – nu stämmer han staten för att få upprättelse

By | Aktuellt

Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor och låstes in på ett psykiatriskt sjukhus. Men när han 30 år senare fick resning och friades från alla misstankar nekades han skadestånd av staten för det felaktiga frihetsberövandet. Enligt staten är Samir Sabris skadestånd preskriberat, eftersom händelsen ligger mer än tio år tillbaka i tiden. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer Samir Sabri nu staten för att få frågan om hans rätt till ersättning prövad i domstol.

– Jag har blivit frikänd och fått en upprättelse, säger han. Men den känns inte komplett när de säger nej till att jag ska få skadestånd som alla felaktigt dömda får, säger Samir Sabri i en kommentar till Aftonbladet.

I maj 1986 mördades Samir Sabris styvmor i deras hem och Samir Sabri – som då var 15 år gammal – tog på sig ansvaret för att skydda en nära anhörig. Några åtgärder för att kontrollera om erkännandet var riktigt vidtogs aldrig. Efter att Samir Sabri felaktigt stämplats som ”sinnessjuk” dömdes han för mordet och placerades på Långbro psykiatriska sjukhus. Men ungefär ett år efter den fällande domen tog Samir Sabri tillbaka sitt erkännande och förklarade att han hade tvingats att ta på sig skulden. Förundersökningen återupptogs men lades ner igen, utan att personen som Samir Sabri pekat ut som skyldig förhördes.

Ungefär 30 år senare ansökte Samir Sabri om resning av morddomen. Han hade då fått hjälp av Aftonbladet-journalisten Anders Johansson och advokaten Sargon De Basso med att granska fallet och den tekniska bevisningen på nytt. Efter att åklagaren konstaterat att ”bevisning framkommit som entydigt talar mot att Samir är gärningsman” beviljades Samir Sabri resning av Svea hovrätt, som beslutade att målet skulle prövas igen. På luciadagen 2016 frikändes Samir Sabri från mordet av Stockholms tingsrätt. Det stod då klart att han varit felaktigt dömd och frihetsberövad från 15 till 17 års ålder.

– Det som hände kommer att påverka mig resten av mitt liv. För mig är det här ett sätt att få staten att be om ursäkt. Jag gör det här inte bara för mig själv utan för att andra som har hamnat i samma situation också ska kunna få upprättelse, säger Samir Sabri.

Personer som har varit felaktigt frihetsberövade har normalt rätt till ersättning av staten. Men i Samir Sabris fall har staten nekat honom ersättning med motiveringen att hans anspråk har preskriberats, eftersom händelsen ligger mer än tio år tillbaka i tiden. För att få ersättning för hela frihetsberövandet hade Samir Sabri, enligt statens synsätt, behövt begära ersättning redan i maj 1996 – alltså tjugo år innan han frikändes.

– Det behövs ett vägledande avgörande i frågan om staten kan hållas ansvarig för allvarliga kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter som ligger långt tillbaka i tiden. Regler om preskription får inte tillämpas så stelbent att enskilda i praktiken går miste om sina rättigheter. Därför är det viktigt att det här fallet nu prövas i domstol, förklarar Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Kontakt
Fredrik Bergman, jurist och chef för Centrum för rättvisa
fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se

Mer om fallet
Läs stämningsansökan här.
Läs Aftonbladets rapportering om fallet här.
Lyssna på Aftonbladets prisbelönta podd #Fallet här.

Lars-Erik Larsson stämmer staten i domstol för Kronofogdens slarv

By | Aktuellt

Kronofogdemyndigheten har i flera år slarvat med enskildas pengar. En av dem som har drabbats är Lars Erik Larsson som vände sig till myndigheten för att få hjälp med att få betalt. Efter att Kronofogden drivit in skulden dröjde det ett halvår innan pengarna betalades ut till Lars Erik. Myndigheten vägrar dock att betala ränta, trots att man utan anledning hållit oacceptabelt länge på pengarna. Under torsdagen den 29 augusti mötte Lars Erik Larsson staten i Stockholms tingsrätt vid en huvudförhandling.

– Jag lever på en liten pension och var i stort behov av de pengar som Kronofogden höll på – det minsta man kan göra är att betala ränta för att det dröjt så länge. Alla andra som dröjer med en betalning måste betala ränta. Jag tycker att det borde gälla även för Kronofogden, säger Lars Erik Larsson.

Tusentals personer kan vara drabbade av Kronofogdens slarv. Trots att Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) kritiserat myndighetens hantering av in- och utbetalningar vid flera tillfällen har problemen fortsatt. Centrum för rättvisa företräder Lars Erik Larsson i processen.

– Det är ett allvarligt rättssäkerhetsproblem att Kronofogdens felaktiga hantering av enskildas pengar har kunnat fortsätta år efter år. För att återupprätta förtroendet måste Kronofogden få bättre ordning och reda, och enskilda som hamnat i kläm måste få upprättelse, säger juristen Helena Myrin som tillsammans med Erik Scherstén företräder Lars Erik Larsson i processen mot staten.

Tingsrätten kommer att meddela dom i målet den 26 september 2019.

Läs mer om fallet här.

Presskontakt: Alexandra Loyd, 073-767 92 73