
År 2006 krossade Byggnads Henrik Gustavssons företag med olagliga stridsåtgärder. Sedan dess har han med Centrum för rättvisas hjälp drivit en uppmärksammad process för att få rätt mot fackförbundet. Henrik Gustavsson vann en viktig delseger i målet 2015 när Högsta domstolen i en s.k. mellandom slog fast att ett fackförbund under vissa omständigheter kan hållas ansvarigt för stridsåtgärder som kränker enskildas rättigheter enligt Europakonventionen. Under våren 2019 konstaterade Svea hovrätt också att Byggnads åtgärder hade kränkt företagets rättigheter. Trots det så avslog hovrätten Henrik Gustavssons talan och förpliktade honom att betala Byggnads rättegångskostnader med tre miljoner kronor. Hovrättens dom blev slutlig och vann laga kraft sedan Högsta domstolen beslutat att inte pröva fallet.
– Det är klart att jag är besviken över att Högsta domstolen inte tog upp fallet. Det framstod ju som ganska märkligt att jag förlorade målet och fick betala Byggnads rättegångskostnader trots att hovrätten ansåg att stridsåtgärderna var olagliga. Samtidigt ångrar jag inte för ett ögonblick att jag drog igång den här processen. Det är viktigt att enskilda vågar stå upp för sina rättigheter. Centrum för rättvisa hjälpte mig att stå upp för mina och det är jag tacksam för, sa Henrik Gustavsson efter Högsta domstolens beslut att inte pröva fallet.
Det var år 2006 som Byggnads krossade Henrik Gustavssons företag HGS Linköping AB med en olaglig blockad. Skälet var att Henrik Gustavsson och hans tre anställda motsatte sig att skriva på ett kollektivavtal som var oförenligt med företagets föreningsfrihet och egendomsskydd i Europakonventionen.
Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Henrik Gustavsson Byggnads och begärde skadestånd. Principfrågan i målet var om ett fackförbund kan bli skadeståndsskyldigt för stridsåtgärder som kränker enskildas rättigheter enligt Europakonventionen.
År 2015 vann Henrik Gustavsson en viktig delseger i målet när Högsta domstolen i en s.k. mellandom slog fast att ett fackförbund kan hållas ansvarigt för en stridsåtgärd som kränker grundläggande rättigheter, under förutsättning att åtgärden är att bedöma som ”kvalificerat otillbörlig”. Med det beskedet skickades målet tillbaka till tingsrätten.
I december 2017 vann Henrik Gustavsson mot Byggnads i tingsrätten och fick skadestånd. Tingsrätten ansåg att stridsåtgärderna var oförenliga med Europakonventionen och kvalificerat otillbörliga. Byggnads överklagade dock till hovrätten, som i en dom från våren 2019 höll med tingsrätten om att stridsåtgärderna var olagliga och kränkte företagets grundläggande rättigheter. Trots det så avslog hovrätten Henrik Gustavssons talan och förpliktade honom att betala Byggnads rättegångskostnader med tre miljoner kronor. Skälet för det var att hovrätten ansåg att rättighetskränkningarna inte var tillräckligt allvarliga för att leda till skadeståndsansvar för Byggnads.
Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagades domen till Högsta domstolen som dock beslutade att inte ta upp målet till prövning.
– Fallet visar hur svårt det kan vara för enskilda att stå upp för sina rättigheter och utmana mäktiga motparter. Henrik Gustavsson vann i tingsrätten och fick medhåll i hovrätten om att Byggnads stridsåtgärder var olagliga och kränkte företagets grundläggande rättigheter. Trots det går Byggnads fri från ansvar samtidigt som rättegångskostnaderna övervältras på Henrik Gustavsson. Det är otillfredsställande och vi kommer att överväga om vi ska ta fallet vidare på något annat sätt, sa Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, efter Högsta domstolens beslut.