Category

Pågående fall

Centrum för rättvisa mot Sverige

By | Pågående fall, Personlig integritet

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att övervaka enskildas mobiltelefoner, e-post och annan privat kommunikation som sker via internet i syfte att kartlägga yttre hot mot landet. Europadomstolen meddelade en första dom i målet sommaren 2018, i vilken den godkände den uppdaterade FRA-lagen. Nu är målet uppe för prövning i Europadomstolens högsta instans, Grand Chamber. Domen kommer, tillsammans med domen i ett brittiskt mål som prövas samtidigt, bli vägledande för både Sverige och övriga Europa. Europadomstolens dom väntas komma under år 2020. 

– Det som Europadomstolen ska pröva är hur avvägningen mellan två viktiga intressen ska göras. Staten måste ha tillräckliga befogenheter och verktyg för att kunna kartlägga och avslöja yttre hot mot landet. Samtidigt måste sådan verksamhet ske med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Det finns ett stort allmänintresse i att Europadomstolen klargör vilka rättssäkerhetsgarantier som måste finnas när stater använder sig av hemlig massövervakning, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som driver fallet i Europadomstolen.

Det var sommaren 2008 som Centrum för rättvisa anmälde FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg. Det hade då varit en intensiv debatt om hur den enskildes integritet ska skyddas när stater vill bedriva hemlig massövervakning på internet. Klagomålet lämnades in eftersom det var tveksamt om den svenska FRA-lagen levde upp till Europakonventionens krav. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen redan år 2009 skrev om lagen för att stärka skyddet för enskildas integritet.

Europadomstolen meddelade en första dom i målet den 19 juni 2018. En domarpanel bestående av sju europeiska domare ansåg att den uppdaterade FRA-lagen i vissa avseenden inte innehöll tillräckligt skydd för enskildas rättigheter, men bedömde ändå att lagen på det stora hela var godtagbar. Den 5 februari 2019 bestämde Europadomstolen att målet skulle hänskjutas till domstolens högsta instans, Grand Chamber, för en ny prövning. I Grand Chamber avgörs målen av 17 domare och endast ett fåtal fall prövas där varje år.

– Det är viktigt att Europadomstolen ger tydliga besked om hur enskildas rättigheter ska skyddas i underrättelseverksamheten. Den svenska FRA-lagen innehåller ett flertal brister som bör granskas. Det handlar bland annat om att enskilda i praktiken inte kan få besked och upprättelse om det sker olaglig övervakning samt att det inte finns några spärrar mot att FRA överlämnar känslig information om enskilda till andra stater, säger Fredrik Bergman.

Europadomstolen kommer att pröva den svenska FRA-lagen samtidigt med ett mål mot Storbritannien, som också handlar om hemlig massövervakning och som har sin bakgrund i Edward Snowdens avslöjanden år 2013.

En muntlig förhandling i målet hölls i Europadomstolen i Strasbourg den 10 juli 2019. Dom väntas någon gång under år 2020. Domen kommer att bli vägledande både för Sverige och för de 46 andra europeiska stater som har skrivit under Europakonventionen.

Evald Hellgren mot staten

By | Pågående fall, Yrkes- och näringsfrihet

Evald Hellgren bedrev en framgångsrik näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han stämt staten i domstol. Målet, som ska prövas av Svea hovrätt under 2020, aktualiserar frågan om gränserna för statens skadeståndsansvar när myndigheter fattar felaktiga beslut.

– När staten orsakar enskilda människor och företag ekonomisk skada genom felaktig myndighetsutövning är det rimligt och naturligt att staten är skyldig att ersätta den skadan. Staten ska inte ha någon gräddfil i skadeståndshänseende – det är vad målet handlar om, sa Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, i samband med att Evald Hellgren lämnade in stämningsansökan mot staten.

Viltmästaren och egenföretagaren Evald Hellgren i Örträsk i Västerbotten uppfann den första fällan som godkändes för levande fångst av vildsvin. Den blev en populär produkt bland svenska bönder som var trötta på att se sina ägor förstöras av den snabbt växande vildsvinsstammen.

Men så bestämde Naturvårdsverket plötsligt att dra in tillståndet för fällan på felaktiga grunder och drog därmed undan mattan för Evald Hellgrens firma. Evald Hellgren överklagade Naturvårdsverkets beslut att ta tillbaka tillståndet och fick till slut rätt i kammarrätten, som konstaterade att myndigheten överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut”. När domstolen gav Evald Hellgren tillbaka tillståndet hade han redan förlorat 670 000 kronor i uteblivna försäljningsintäkter under två års tid.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde han staten och begärde ersättning för den skada som det felaktiga beslutet orsakade. Stockholms tingsrätt valde att gå på statens linje och avslog Evald Hellgrens begäran om skadestånd i dom den 12 juni 2019. Tingsrätten höll med om att Naturvårdsverkets beslut var fel, men domstolen ansåg inte att felet var tillräckligt allvarligt för att staten ska bli skadeståndsskyldig.

– Tingsrätten fastställer i sin dom att Naturvårdsverkets beslut var felaktigt, men domstolen anser inte att felet var tillräckligt allvarligt för att staten ska bli skadeståndsskyldig. Det betyder alltså att det är Evald Hellgren som får ta smällen för statens felaktiga beslut, sa Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, efter tingsrättens dom.

Evald Hellgren överklagade tingsrättens dom till Svea hovrätt som i september 2019 beslutade att målet ska tas upp till prövning.

Tommie och Lena Dahlström mot Vellinge kommun

By | Äganderätt, Pågående fall

Vellinge kommun har ställt ett trettiotal småhusägare inför ett olagligt ultimatum: ge bort en del av din tomt till kommunen eller få avslag på din bygglovsansökan. I avtalen som kommunen pressade fram tvingades småhusägarna dessutom betala förrättningskostnaderna för marköverföringen – de blev alltså tvungna att betala för att ge bort sin egen mark. Makarna Tommie och Lena Dahlström i Höllviken hör till de drabbade. Med hjälp av Centrum för rättvisa tar de nu fallet till domstol och kräver ersättning från Vellinge kommun. 

För att få bygglov för sitt nya hus tvingades Tommie och Lena Dahlström att ge bort 52 kvadratmeter av sin tomt till kommunen och att betala förrättningskostnaderna på 26 000 kr.

– Vi trodde först att kommunen skämtade när den sa att vi var tvungna att ge bort en del av vår uppfart till kommunen för att få bygglov för huset. När vi förstod att kommunen menade allvar och att vi dessutom tvingades betala 26 000 kr i förrättningskostnader för att förlora marken blev vi förbannade. Men vi var tvungna att gå med på kraven, annars skulle vi inte få bygglov, säger Tommie och Lena Dahlström.

Vellinge kommun satte i system att kräva gratis mark i utbyte mot bygglov
Under 2016 avslöjade tidningen Sydsvenskan att Vellinge kommun, bara under de senaste fem åren, har tvingat till sig mark från ett trettiotal småhusägare i Vellinge. Kommunen har gjort detta genom att villkora bygglov med att småhusägarna ger bort en del av sin mark till kommunen. Enligt avtalen som småhusägarna har pressats att skriva under har ägarna också varit skyldiga att betala förrättningskostnaderna för att överföra marken till kommunen.

Detta trots att lagen säger att kommuner är skyldiga att betala marknadsmässig ersättning om de tvingar till sig mark av enskilda, och att det är den som får nytta av en marköverföring som ska betala kostnaderna hos Lantmäteriet.

Olagliga villkor för bygglov – kommunen tvingade till sig gratis mark från Tommie och Lena
Makarna Tommie och Lena Dahlström köpte för några år sedan en fastighet i Höllviken i Vellinge kommun. De hade sedan tidigare bott i kommunen och ville nu köpa en fastighet där de kunde bygga ett nytt hus för åretruntboende. Innan köpet hörde de sig för med kommunen om vad som gällde i fråga om bygglov för fastigheten. De fick som svar att vanliga regler gällde, några särskilda inskränkningar nämndes inte.

Men när Tommie och Lena skulle ansöka om bygglov krävde kommunen att de skulle avstå 52 kvadratmeter av sin tomt till kommunen och dessutom betala kostnaderna för detta hos Lantmäteriet. Enligt kommunen var skälet att en del av fastigheten inte stämde överens med detaljplanen. Detta berodde i sin tur på att detaljplanen aldrig har stämt överens med de verkliga förhållandena i bostadsområdet.

Tommie och Lena protesterade men tvingades gå med på kommunens ultimatum – annars skulle de inte få bygglov. På kommunens instruktioner ansökte de därför om fastighetsreglering hos Lantmäteriet grundat på avtalet med kommunen. Genom fastighetsregleringen överfördes 52 kvadratmeter mark från makarnas fastighet till kommunens gatufastighet. De tvingades också att betala kostnaderna för fastighetsregleringen på 26 000 kr.

Experter sågade kommunens olagliga villkor för bygglov
I samband med tidningen Sydsvenskans avslöjande om Vellinge kommuns agerande kritiserades det av flera experter, bland annat av företrädare för Lantmäteriet och framstående experter inom fastighetsrätt.

Till följd av kritiken tillsatte kommunen en intern utredning, som resulterade i att kommunstyrelsen den 27 februari 2017 beslutade att ändra riktlinjerna för handläggning av bygglovsansökningar i situationer som dessa. Enligt kommunens nya riktlinjer ska kommunen inte längre kräva gratis mark i utbyte mot bygglov. Men kommunen har hittills inte velat erkänna att den gjort fel.

Makarna Dahlström tar fallet till domstol
Med hjälp av Centrum för rättvisa överlämnade Tommie och Lena sommaren 2017 ett krav till kommunen. Kravet gick ut på att kommunen skulle ge tillbaka marken och betala ersättning för förrättningskostnaderna. Kommunen fick på sig till slutet av sommaren att bestämma om den ville göra rätt för sig frivilligt – i annat fall skulle ärendet tas vidare till domstol.

Den 25 augusti 2017 meddelade kommunen via advokater att den inte skulle tillmötesgå makarna Dahlströms krav. Därför tar Tommie och Lena nu fallet till Malmö tingsrätt med hjälp av Centrum för rättvisa och yrkar att kommunen ska ersätta dem för marken som tvingats från dem samt för de förrättningskostnader de tvingats betala. Makarnas krav uppgår till drygt 80 000 kronor.

– Kommunen har inte respekterat Tommie och Lena Dahlströms äganderätt. Den har, utan stöd i lagen, som krav för att bevilja makarnas bygglovsansökan krävt att makarna avstår mark till kommunen, och dessutom betalar för det. Det har alltså rört sig om en slags utpressning från kommunens sida. Eftersom kommunen inte vill göra rätt för sig på frivillig väg tar vi fallet till domstol så att makarna Dahlström kan få tillbaka vad de har förlorat, säger Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, är ombud för makarna Dahlström.

Tisdagen den 24 april 2018 lämnades stämningsansökan in till Malmö tingsrätt. Makarnas krav på kommunen uppgår till drygt 80 000 kr.

– Kommunen hade inte stöd i lag för sitt ultimatum utan har ägnat sig åt olaglig bygglovsutpressning. Tommie och Lena Dahlström kräver de tillbaka värdet av den mark de har förlorat samt de kostnader de haft för att föra över marken till kommunen, säger Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa, är ombud för makarna Dahlström.