För tolv år sedan drevs Henrik Gustavssons företag i konkurs på grund av fackförbundet Byggnads blockad. I december 2017 slog tingsrätten fast att blockaden hade kränkt företagets rättigheter enligt Europakonventionen och Byggnads fick betala skadestånd. Även Svea hovrätt har kommit fram till att Byggnads stridsåtgärder var olagliga. Trots detta har Henrik Gustavsson inte rätt till skadestånd enligt hovrätten. I stället ska han betala förbundets rättegångskostnader på närmare tre miljoner kronor.
Läs hovrättens dom här.
– Det är klart att jag är besviken på hovrättens dom. Samtidigt ångrar jag inte ett för ögonblick att jag drog igång den här processen. Principfrågan har visat sig alldeles för viktig för att man bara ska kunna släppa den. Men jag känner mig inte nedslagen. Nu tar vi saken till högsta instans, säger Henrik Gustavsson.
– Det här fallet visar hur svårt det är för enskilda att tillvarata sina rättigheter och utmana mäktiga motparter. Henrik Gustavsson vann i tingsrätten efter en tio år lång rättsprocess och fick medhåll i hovrätten om att Byggnads stridsåtgärder var olagliga. Trots det undgår Byggnads ansvar. I stället får Henrik Gustavsson betala Byggnads rättegångskostnader på 2,7 miljoner kronor. Detta är orimligt, och vi kommer att överklaga till Högsta domstolen, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.
Henrik Gustavsson ägde och drev ett mindre byggföretag, HGS Linköping AB, med tre anställda. Ingen av de anställda var medlem i någon fackförening. Under våren 2006 kontaktades HGS av fackförbundet Byggnads i syfte att branschens kollektivavtal skulle bli bindande för företaget, antingen genom att företaget blev medlem i arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier eller genom att ett avtal tecknades direkt med Byggnads (s.k. hängavtal).
Om företaget skulle gå med på att teckna ett avtal direkt med Byggnads skulle fackförbundet samtidigt kräva en ”granskningsavgift” om 1,5 procent av de anställdas löner, som skulle gå till att kontrollera om anställningsvillkoren uppfyllde kollektivavtalets krav. Om företaget i stället skulle välja att gå med i Sveriges Byggindustrier skulle det visserligen slippa granskningsavgifter men då tvingas stödja arbetsgivarorganisationen, liksom intresseorganisationen Svenskt Näringsliv.
Varken Henrik Gustavsson eller hans anställda ansåg att företaget skulle teckna kollektivavtal eller gå med i Sveriges Byggindustrier. Enligt Henrik Gustavsson skulle ett kollektivavtal innebära ett indirekt ekonomiskt stöd till Byggnads politiska verksamhet. Samtidigt kunde han inte heller sympatisera med de frågor som Sveriges Byggindustrier och Svenskt Näringsliv drev. Henrik Gustavsson begärde därför att få teckna ett avtal utan granskningsavgifter, något som Byggnads inte gick med på. Trots att anställningsvillkoren var lika bra eller bättre än kollektivavtalets försatte Byggnads i juni 2006 Henrik Gustavssons företag i blockad. Blockaden ledde till att företaget förlorade alla sina uppdrag och att det gick i konkurs.
Efter att Europadomstolen underkänt systemet med granskningsavgifter stämde Henrik Gustavsson år 2009 Byggnads och begärde ersättning för den skada som blockaden hade orsakat. Då hade han ingen aning om att rättsprocessen skulle pågå under närmare tio år i tingsrätten och bl.a. leda till en vända i Högsta domstolen, där han vann en viktig delseger i en s.k. mellandom.
I december 2017 slog tingsrätten fast att Byggnads skulle betala ersättning till Henrik Gustavsson eftersom stridsåtgärderna kränkt företagets rättigheter enligt Europakonventionen och varit så pass otillbörliga att fackförbundet blivit skadeståndsskyldigt. Även hovrätten har kommit fram till att Byggnads stridsåtgärder har varit olagliga. Trots detta anser hovrätten att Henrik Gustavsson inte har någon rätt till skadestånd. Och att Henrik Gustavsson ska betala Byggnads rättegångskostnader på sammanlagt 2 716 200 kr.
– Hovrättens dom är orimlig och innebär i praktiken att det är Henrik Gustavsson som får betala för Byggnads olagliga stridsåtgärder, säger Fredrik Bergman.
För frågor kontakta Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.
070-821 96 55 / [email protected]