Under tio års tid innehöll svensk lagstiftning regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få sitt föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet. Makarna Anna och Debbie Burston och deras barn Holly, Jack och John är en av de hundratals familjer som drabbades av den diskriminerande lagen. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten.
– Det är ett brott mot våra mänskliga rättigheter att vi behandlas annorlunda enbart på grund av vår sexuella läggning. Att jag inte ses som mina barns förälder i Sverige får allvarliga konsekvenser för hela familjen och har lett till mycket ångest, stress och oro, säger Debbie Burston.
Debbie och Anna Burston är gifta och har tre barn som har fötts efter assisterad befruktning med anonym donator vid Storkkliniken i Danmark. Både Anna och Debbie är fastställda som barnens föräldrar i Storbritannien, där Debbie är medborgare. Men i Sverige, där familjen bor, har myndigheterna vägrat erkänna Debbie som barnens förälder på grund av diskriminerande lagstiftning.
När barnen föddes ställde lagen upp olika krav för fastställande av föräldraskap för barn som fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet med anonym donator, beroende på föräldrarnas sexuella läggning. För ett heterosexuellt par räckte mannens samtycke till befruktningen för att kunna fastställas som förälder, medan den som i ett homosexuellt förhållande inte fött barnet var tvungen att ansöka om adoption.
Eftersom Debbie och Anna genomgått assisterad befruktning i utlandet med en anonym donator vägrade svenska myndigheter, i det här fallet Malmö kommun, att fastställa Debbies föräldraskap till barnen. Samtidigt fanns det vid den tidpunkten inga hinder för heterosexuella par som befann sig i samma situation att få sitt föräldraskap fastställt.
Makarna Burston vände sig först till Diskrimineringsombudsmannen, som stämde Malmö kommun för olaglig diskriminering. Domstolarna höll med om att homosexuella par särbehandlades, men de ansåg inte att myndigheterna kunde hållas ansvariga för detta eftersom särbehandlingen följde direkt av lagstiftningen. Enligt domstolarna hade myndigheterna inte något annat val än att följa lagen. Diskrimineringsombudsmannen förlorade därför målet.
Den 1 januari 2019 ändrades lagen så att villkoren för föräldraskap blev samma för homosexuella och heterosexuella par. Motiveringen var att lagen inte får särbehandla på grund av sexuell läggning utan tungt vägande skäl. Men för makarna Burston och upp emot flera hundra andra par blir det ingen skillnad. Om barnen tillkommit genom assisterad befruktning innan lagändringen gäller de tidigare reglerna.
Eftersom domstolarna kom fram till att myndigheterna inte kan hållas ansvariga eftersom de endast följde lagen, blir frågan vilket ansvar staten har för sin lagstiftning. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig därför familjen Burston i oktober 2020 till Justitiekanslern och begärde skadestånd för att staten överträtt deras rätt till likabehandling i Europakonventionen. Den 25 mars 2021 beslutade Justitiekanslern att avslå skadeståndsanspråket med hänvisning till att särbehandlingen som familjen Burston utsatts för varit motiverad.
Justitiekanslern skriver i sitt beslut att kraven på att befruktningen inte fick ske i utlandet eller med anonym donator var motiverade med hänsyn till barnets rätt att känna till sitt genetiska ursprung. Varför dessa hänsyn endast gjorde sig gällande för homosexuella föräldrar förklarar inte Justitiekanslern, som hänvisar till att Europadomstolen i vissa fall har accepterat att en övergång till könsneutrala regler inte alltid kan ske omedelbart.
