Stockholm den 21 september 2020. Det är dags för staten att ta ansvar för det rättshaveri som Migrationsverket orsakat.
ABB-ingenjören Ali Omumi utvisades felaktigt ur Sverige på grund av ett misstag som hans förrförra arbetsgivare hade gjort. Därefter hindrades han felaktigt av Migrationsverket att komma tillbaka till sitt jobb i Sverige. Konsekvensen blev att han stod utan arbete och försörjning i över ett år. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han stämt staten och begärt skadestånd för förlusterna. Idag hålls huvudförhandling i Stockholms tingsrätt.
Det här är första gången som Migrationsverkets kompetensutvisningar ställs inför rätta. Processen handlar både om att ge Ali Omumi upprättelse och att utkräva ansvar av staten. Rättegången har alltså inte bara betydelse för Ali Omumi, utan även för de många andra arbetskraftsinvandrare och svenska företag som drabbats hårt av de så kallade kompetensutvisningarna. Bakgrunden är följande.
Våren 2015 började Migrationsverket på löpande band utvisa laglydiga utlänningar som arbetade och betalade skatt skatt i Sverige på grund av små fel och misstag som deras arbetsgivare hade gjort. Det kunde handla om några kronor för lite i lön, en försäkring som tecknats för sent eller att tjänsten utannonserats på Linkedin istället för Arbetsförmedlingens hemsida.
Migrationsverkets utvisningar slog hårt mot de branscher som är beroende av arbetskraftsinvandring och vi kunde i tidningarna och i sociala medier läsa om programmerare, ingenjörer och kockar som kastades ut ur landet på grund av vad som i många fall framstod som rena bagateller. I media kom fenomenet med de orimliga utvisningarna att benämnas för ”kompetensutvisningarna”.
Vad var det då som var orsaken till kompetensutvisningarna? Var det lagen? Nej, roten till problemet visade sig vara Migrationsverkets tolkning av lagen och den hårda myndighetspraxis som växte fram som ett resultat av denna. År 2015 kom det två vägledande domar från Migrationsöverdomstolen som inskärpte att personer som inte kan försörja sig på sin anställning inte kan räkna med att få ett nytt arbetstillstånd i Sverige (MIG 2015:11 och MIG 2015:20).
Med utgångspunkt i dessa två rätt så rimliga domar hävdade sedan Migrationsverket att alla former av brister i anställningsvillkoren – oavsett omfattning och orsak – automatiskt och ovillkorligt skulle leda till utvisning. Med stöd av denna uppenbart orimliga och märkliga tolkning av Migrationsöverdomstolens rättsfall utvisade Migrationsverket sedan hundratals, kanske tusentals, arbetskraftsinvandrare ur Sverige.
Konsekvenserna blev inte bara personliga tragedier för arbetstagare och företag, utan även att Sveriges internationella rykte som attraktiv IT-nation solkades ner. Ryktet spred sig nämligen att vårt system för arbetskraftsinvandring var rättsosäkert. När Migrationsverket helt plötsligt började utvisade arbetstagare som myndigheten inte ansåg hade tagit ut tillräckligt många semesterdagar kunde man med fog fråga sig om inte myndigheten helt hade tappat greppet. Konsekvensen blev att eftertraktad utländsk arbetskraft, t.ex. programmerare, valde bort Sverige och svenska företag för andra länder.
Det system för arbetskraftsinvandring som vi fick år 2008 är långt ifrån perfekt. Det är därför naturligtvis mycket viktigt att Migrationsverket och andra myndigheter utövar effektiv tillsyn så att reglerna inte missbrukas av oseriösa arbetsgivare och kriminella element som vill utnyttja utländsk arbetskraft för att kringgå villkoren på den svenska arbetsmarknaden. Problemet med kompetensutvisningarna och Migrationsverkets felaktiga tolkning av lagen var dock att myndigheten inte gjorde skillnad på fusk och misstag.
Med start hösten 2016 beslutade sig Centrum för rättvis för att utmana Migrationsverkets felaktiga utvisningspraxis. Vi drog igång flera uppmärksammade pilotfall i domstol som syftade till att få fram en ny prövning i Migrationsöverdomstolen som skulle sätta stopp för Migrationsverkets rättsosäkra utvisningar. Våra processer handlade inte om att utlänningar har rätt att få arbeta och bo i Sverige – det är inte någon mänsklig rättighet – utan att personer som har fått arbetstillstånd i Sverige har rätt att inte utvisas på felaktiga grunder.
På luciadagen den 13 december 2017 kom genombrottet i Centrum för rättvisas fall med pizzabagaren Danyar Mohammed från Jokkmokk, som fått ett utvisningsbeslut på grund av en lönemiss på 460 kr. I detta vägledande avgörande (MIG 2017:25) underkände Migrationsöverdomstolen Migrationsverkets utvisningspraxis. Migrationsöverdomstolen slog fast att små fel eller misstag inte automatiskt får leda till utvisning, utan Migrationsverket måste göra en helhetsbedömning av anställningsvillkoren. Migrationsverket tvingades därför att göra en helomvändning.
Migrationsöverdomstolens vägledande dom i fallet med pizzabagaren Danyar Mohammed ledde till att den stora massan av orimliga kompetensutvisningar i praktiken upphörde. Små fel eller misstag ledde inte längre automatiskt till utvisning, och Migrationsverkets prövningar blev bättre.
Men även om problemet har blivit mindre, så är det fortfarande inte löst. Migrationsverket är fortfarande alldeles för hårda och fyrkantiga i sin rättstillämpning, och fortfarande utvisas hårt arbetande människor helt i onödan. Problemet kunde ha stoppats för flera år sedan om den politiska viljan hade funnits. Såväl lagstiftare som regering hade enkelt kunnat ta Migrationsverket i örat. Tyvärr har våra politiker valt att inte agera.
Det är mot den bakgrunden som rättegången mellan Ali Omumi och staten ska ses. Det är dags för staten att ta ansvar för de orimliga kompetensutvisningarna.
Stockholms tingsrätts dom i målet kommer om några veckor.