Category

Kompetensutvisning

Ali Omumi mot staten

By | Kompetensutvisning, Pågående fall

Migrationsverket utvisade ingenjören Ali Omumi ur Sverige på grund av att hans förrförra arbetsgivare saknade vissa försäkringar. Därefter hindrade Migrationsverket honom från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till en påhittad regel. Först efter en lång rättsprocess i migrationsdomstolen kunde Ali Omumi återvända till sitt jobb på ABB i Ludvika. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer han nu staten i domstol för en av de mest uppmärksammade kompetensutvisningarna och begär skadestånd för den inkomstförlust som han haft på grund av Migrationsverkets felaktiga utvisningsbeslut.

Jag kan inte förstå varför jag blev tvungen att lämna mitt arbete på ABB och varför jag behandlades som en kriminell. Med den här rättsprocessen hoppas jag kunna göra skillnad för andra arbetstagare som blivit felaktigt utvisade av Migrationsverket, sa Ali Omumi till TV4 Nyheterna i samband med att stämningsansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt fredagen den 6 december 2019.

Ingenjören Ali Omumi utvisades sommaren 2018 på grund av att hans förrförra arbetsgivare hade missat att teckna vissa försäkringar. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare. Centrum för rättvisa engagerade sig i frågan under 2016 vilket ledde till att Migrationsöverdomstolen på luciadagen 2017 rev upp Migrationsverkets praxis. Trots det utvisades Ali Omumi.

Det senaste problemet kopplat till kompetensutvisningarna är att Migrationsverket hindrat felaktigt utvisade personer från att komma tillbaka till sina jobb i Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare portas från Sverige under en obestämd tid. Detta trots att denna så kallade karantänsregel upprepade gånger har underkänts av migrationsdomstolarna.

– Kompetensutvisningarna har inneburit personliga tragedier för de som felaktigt utvisats och har varit skadliga för Sverige. Nu måste staten ta ansvar för att Migrationsverket hittar på regler och inte följer vad som gäller, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Helena Myrin företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Ali Omumi lämnade in sin stämningsansökan i Stockholms tingsrätt den 6 december 2019. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Muhammad Irfan mot staten

By | Kompetensutvisning

Doktoranden Muhammad Irfan var ett fåtal experiment från att vara klar med sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet när Migrationsverket beslutade sig för att utvisa honom ur Sverige. Orsaken var att en del av hans forskning hade utförts vid ett universitet i USA. Enligt Migrationsverket kan bara forskning som gjorts i Sverige tillgodoräknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. I en vägledande dom som får stor betydelse för internationellt forskningssamarbete har Migrationsöverdomstolen gett Muhammad Irfan rätt och upphävt Migrationsverkets utvisningsbeslut.

– Det är oerhört glädjande att se att rättsväsendet har fungerat och att Migrationsöverdomstolen har upphävt utvisningsbeslutet. Migrationsverkets stränga tolkning av lagen riskerade att slå undan benen för svenska forskningsinstitutioners möjlighet att rekrytera internationella doktorander. Den här domen kommer att få stor betydelse för högre studier och forskning i Sverige, säger Christina Bark, docent vid KI och handledare för Muhammad Irfan.

Muhammad Irfan började år 2014 som doktorand i medicinsk vetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid KI i Stockholm inom ramen för ett svenskamerikanskt forskningsprojekt. Han fullföljde forskningen enligt sin studieplan. Men när han var inne på sitt fjärde år som doktorand och ett fåtal experiment från disputation beslutade sig Migrationsverket för att neka honom förlängt uppehållstillstånd och utvisa honom ur landet. Orsaken var att han hade utfört en del av sin forskning vid sin amerikanska handledares universitet i USA, New York Medical College. I november 2018 fastställde migrationsdomstolen i Göteborg utvisningsbeslutet.

Enligt lagen ska en doktorand ha gjort ”godtagbara framsteg” i sina studier för att kunna få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfans tre handledare intygade för Migrationsverket att hans forskning hade skett i enlighet med studieplanen och varit framgångsrik. Men enligt Migrationsverkets och migrationsdomstolens tolkning av lagen kan bara framsteg i forskning som gjorts i Sverige räknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfan fick alltså inte tillgodoräkna sig den forskning som han hade gjort för Karolinska Institutet i USA.

Muhammad Irfan är långt ifrån den enda utländska doktoranden som har drabbats av orimliga utvisningsbeslut. Från universitetshåll har det länge larmats om att doktorander utvisas på lösa grunder. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Muhammad Irfan Migrationsverkets utvisningsbeslut till Migrationsöverdomstolen, som nu har upphävt beslutet i en dom som blir vägledande för liknande fall.

I domen slår Migrationsöverdomstolen fast att frågan om en doktorand har gjort de framsteg som krävs för att få fortsatt uppehållstillstånd måste göras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet och med beaktande av den så kallade proportionalitetsprincipen. Med denna utgångspunkt kom domstolen fram till att det var fel av Migrationsverket att neka Muhammad Irfan fortsatt uppehållstillstånd och att utvisa honom ur landet, bland annat eftersom det redan då han beviljades sitt första uppehållstillstånd hade stått klart för myndigheten att en del av forskningen skulle bedrivas utomlands.

– Migrationsverkets stelbenta tolkning av lagen har inte bara drabbat enskilda doktorander utan alla svenska lärosäten som vill kunna bedriva forskning i samarbete med utländska universitet. Det är därför en seger för svensk forskning att Migrationsöverdomstolen nu har slagit fast att frågan om doktoranders rätt till uppehållstillstånd måste prövas på ett betydligt mer nyanserat sätt än vad Migrationsverket och migrationsdomstolarna har gjort hittills, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Muhammad Irfan.

Ali Omumi mot Migrationsverket

By | Kompetensutvisning

Migrationsverket satt i system att hindra utvisade arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige – med hänvisning till en påhittad regel som saknar stöd i lagen. En av de drabbade är ingenjören Ali Omumi, som utvisades på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Han hindras nu från att komma tillbaka till Sverige och sitt arbete på ABB. Centrum för rättvisa hjälper Ali Omumi att ta fallet till domstol. Idag skriver dessutom Centrum för rättvisa tillsammans med ABB:s vd på DN Debatt om hur Migrationsverkets godtycke skapar en rättsosäkerhet som inte bara skadar arbetskraftsinvandrare utan också Sverige som land.  

– Först hade vi de orimliga kompetensutvisningarna. Nu har vi alltså en situation där Migrationsverket försätter Ali Omumi och andra nyckelmedarbetare på svenska företag i en slags kompetenskarantän utomlands. Detta med hänvisning till en påhittad regel som även personer inom Migrationsverket har tagit avstånd ifrån. Det är svårt att föreställa sig en mer godtycklig myndighetsutövning, säger Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, som är ombud för Ali Omumi tillsammans med Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

Ali Omumi, 39, är utbildad maskingenjör och kommer från Iran. Han arbetade fram till i somras på ABB i Ludvika. Han utvisades från Sverige på grund av att han hos sin förrförra arbetsgivare hade saknat vissa försäkringar – trots att han alltså ansökte om förlängt arbetstillstånd på ABB där villkoren hela tiden varit korrekta. Beslutet tog Ali Omumi och hans familj mycket hårt. Det var också ett tungt besked för ABB, där han varit en viktig och uppskattad medarbetare. Såväl Ali som ABB tänkte dock att han snart skulle kunna komma tillbaka till Sverige genom att ansöka om ett nytt arbetstillstånd efter utvisningen.

Men för några veckor sedan kom alltså beskedet från Migrationsverket att Ali Omumi nekas nytt arbetstillstånd i Sverige. Av beslutet framgår att Migrationsverket anser att ansökan – som skickades in två månader efter att Ali hade lämnat Sverige – hade kommit in ”för kort tid efter utvisningen” för att han skulle kunna få en ny prövning.

Det står dock inte i beslutet hur länge Ali måste vänta innan han får komma tillbaka till ABB och Sverige. Idén om att arbetskraftsinvandrare som utvisats måste befinna sig i en slags karantän innan de får komma tillbaka kallas internt på Migrationsverket för ”sexmånadersregeln”. Detta eftersom de beslutsfattare som tycker att arbetskraftsinvandrare måste sitta av tid utomlands innan de får komma tillbaka brukar anse att en ny prövning om arbetstillstånd kan göras först efter sex månader.

Problemet är att det inte finns något som helst stöd i lag, förarbeten eller rättspraxis för att utvisade arbetskraftsinvandrare måste befinna sig i karantän innan de kan få en ny bedömning. Detta känner man till på Migrationsverket. I korrespondens inifrån myndigheten som Centrum för rättvisa har tagit del av beskrivs den som ”rättsosäker”. På ett seminarium som ABB anordnade under Almedalsveckan i somras och som berörde Ali Omumis fall konstaterade Migrationsverkets biträdande rättschef att sexmånadersregeln saknar rättsligt stöd och därför inte bör tillämpas. Men ändå fortsätter alltså beslutsfattare på Migrationsverket, som i Alis fall, att hindra arbetskraftsinvandrare från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till den påhittade sexmånadersregeln. Värdefulla medarbetare på svenska företag tvingas därför tillbringa tid i väntan och ovisshet utomlands när de kunde vara på jobbet. Samtidigt finns även beslutsfattare som inte tillämpar sexmånadersregeln och det är därmed alltså slumpen som avgör om arbetskraftsinvandrare hamnar i karantän eller inte.

dagens DN Debatt skriver Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, tillsammans med ABB:s vd för Sverige Johan Söderström om denna problematik och den rättsosäkerhet som sexmånadersregeln ger uttryck för.

I fallet med pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk, som Centrum för rättvisa företrädde, underkände Migrationsöverdomstolen den praxis som hade vuxit fram på Migrationsverket med automatiska utvisningar av arbetskraftsinvandrare för minsta misstag från arbetsgivaren. Men det faktum att utvisade arbetskraftsinvandrare nu sätts i karantän med stöd av den påhittade sexmånadersregeln visar att myndighetens hantering av arbetstillståndsärenden fortfarande brister i rättssäkerhet. Därför tar Centrum för rättvisa Ali Omumis fall till domstol.

– Det var jobbigt nog för mig och min familj att bli utvisade från Sverige på grund av att jag saknade vissa försäkringar under tiden hos min förrförra arbetsgivare, för flera år sedan. När beskedet kom från Migrationsverket att jag dessutom inte får komma tillbaka till Sverige och ABB på grund av detta kunde jag inte tro att det var sant. Varken jag eller ABB har ju gjort något fel. Samtidigt är jag glad att jag nu har Centrum för rättvisa på min sida, som har lyckats hjälpa så många arbetskraftsinvandrare tidigare, säger Ali Omumi.

Den 23 maj 2019 gav Migrationsdomstolen i Malmö Ali Omumi rätt – och underkände Migrationsverkets påhittade regel.

– Nu hoppas jag på att snart kunna komma tillbaka till mitt arbete i Sverige tillsammans med min familj, säger Ali Omumi.

Domen innebär att Migrationsverkets beslut rivs upp och att ärendet skickas tillbaka till myndigheten, som ska göra en ny prövning av Ali Omumis ansökan som enbart ska avse den aktuella anställningen hos ABB. Eftersom denna anställning uppfyller alla krav väntas Migrationsverket bevilja Ali Omumi arbetstillstånd i Sverige inom kort.

– Det är bra att migrationsdomstolen nu river upp Migrationsverkets felaktiga beslut. Samtidigt är det mycket allvarligt att Migrationsverket systematiskt hindrar personer som Ali Omumi från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige utan stöd i lagen. Migrationsverkets påhittade regel har upprepade gånger underkänts i domstol. Det är hög tid att Migrationsverket rättar sig efter domstolskritiken och slutar försätta arbetskraftsinvandrare med jobb i Sverige i karantän utomlands, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Ali Omumi.

Danyar Mohammed mot Migrationsverket

By | Kompetensutvisning

Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk fick Migrationsverkets kompetensutvisningar på fall

I december 2017 kom den vägledande domen som inte bara Danyar och tusentals andra arbetskraftsinvandrare hade väntat på, utan också arbetsgivarna och politikerna. Domen gav Danyar rätt och Migrationsverket fel. Migrationsverket ska göra en helhetsbedömning när myndigheten tittar på̊ om arbetskraftsinvandrare har haft tillräckligt bra villkor för att få förlängt arbetstillstånd och därmed få stanna i Sverige.

De senaste åren har Migrationsverket i rasande takt utvisat människor som jobbar i Sverige med bra villkor på grund av obetydliga fel och misstag från arbetsgivaren. En som drabbats är Danyar Mohammed som är pizzabagare i Jokkmokk i Norrbotten – ett samhälle han älskar.

På grund av en administrativ miss från arbetsgivarens sida ändrades inte hans lön när kollektivavtalet höjdes och han fick därför under en period 460 kronor för lite i månadslön. Misstaget rättades till så fort det upptäcktes. Men det spelade ingen roll för Migrationsverket. Danyar skulle utvisas. Myndighetens linje har varit att varje brist i anställningsvillkoren ska leda till utvisning oavsett hur liten bristen varit eller vad den berott på̊.

Kompetensutvisningarna – techbolagens krisfråga

Migrationsverkets praxis har skapat allvarliga problem bland annat för den svenska techbranschen som är beroende av att kunna rekrytera programmerare från andra länder. Ett antal ledade bolag har drabbats när Migrationsverket har utvisat deras nyckelmedarbetare på grund av mindre försäkringsmissar. Dessa så kallade kompetensutvisningar har blivit en glödhet fråga
i politiken.

Ett särskilt uppmärksammat fall gällde Centrum för rättvisas klient programmeraren Tayyab Shabab, som till slut valde att lämna Sverige för ett jobb i Tyskland innan hans process var slutligt avgjord. Han hade då levt under utvisningshot i ett år på̊ grund av en tidigare arbetsgivares försäkringsmiss.

– Migrationsverkets hårda praxis skapade
stor rättsosäkerhet. Därför var det många eftertraktade programmerare som likt Tayyab Shabab gav upp Sverige och flyttade till länder som
tar bättre hand om utländsk kompetens,
sa Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Tayyab Shabab
till TV4 Nyhetsmorgon.

Danyar tog striden – och vann

Danyar i Jokkmokk tog med hjälp av Centrum för rättvisa striden mot Migrationsverkets onyanserade praxis, inte bara för sig själv utan också för alla andra arbetskraftsinvandrare i liknande situationer. Han överklagade utvisningsbeslutet, först till migrationsdomstolen som gick på Migrationsverkets linje och sedan vidare till Migrationsöverdomstolen som är sista instans i migrationsmål och vars domar är vägledande. I februari 2017 meddelade domstolen, som prövar färre än en procent av de mål som överklagas, att den skulle pröva Danyars fall. Och i december 2017 kom den vägledande domen som inte bara Danyar och alla som stöttade honom hemma i Jokkmokk och runt om i Sverige, utan även tech-branschen och politikerna hade väntat på. Domen gav Danyar rätt och Migrationsverket fel.

Enligt Migrationsöverdomstolens dom ska frågan om en arbetskraftsinvandrare har haft tillräckliga anställningsvillkor avgöras genom en helhetsbedömning, där orsaken till en eventuell brist och arbetsgivarens seriositet ska beaktas. Vad luciadomarna klargör är att Migrationsverket måste skilja på̊ fusk och misstag. Myndigheten ska förhindra att människor utnyttjas och att skrupelfria företag kringgår reglerna – inte motarbeta svenska företags rekryteringar.

Kompetensutvisningarna har minskat

Centrum för rättvisa har i en rapport från sommaren 2018 granskat genomslaget för Migrationsöverdomstolens vägledande avgörande i underrättspraxis. Granskningen, som bygger på en genomgång av 1 053 fall, visar att arbetskraftsinvandrares ställning och rättssäkerhet har förbättrats påtagligt på grund av domarna. Det är numera bara i undantagsfall som arbetskraftsinvandrare utvisas på grund av misstag från uppenbart seriösa arbetsgivare. Detta eftersom såväl migrationsdomstolarna som Migrationsverket i de allra flesta fall gör nyanserade helhetsbedömningar i enlighet med luciadomarna.

Andrei Myslivets mot Migrationsverket

By | Kompetensutvisning
Andrei Myslivets har haft kollektivavtalsenlig lön under hela sin anställning. Trots det har Migrationsverket beslutat att utvisa Andrei eftersom lönen inte överensstämt med anställningserbjudandet. Nu ska Andreis fall prövas av Migrationsöverdomstolen. Foto: Linus Meyer.

Andrei Myslivets har haft kollektivavtalsenlig lön och kollektivavtalsenliga anställningsvillkor i övrigt – trots det vill Migrationsverket utvisa honom. Migrationsverkets beslut har överklagats och migrationsdomstolen har fastställt beslutet. Som skäl för det angavs att Andrei Myslivetsfått en lägre lön än den som angetts i anställningserbjudandet. Nu ska Migrationsöverdomstolen, högsta instans, pröva fallet. 

– Jag anser att migrationsdomstolen har dömt fel i det här fallet och tillmätt anställningserbjudandet en betydelse som det faktiskt inte har, säger Andrei Myslivets ombud Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa, till tidskriften Arbetet. (Läs hela artikeln här)

Vad är det som har hänt?

Andrei Myslivets har bott i Sverige i nio år och har haft tillsvidareanställning som isoleringsmontör sedan 2011. Han har haft tidsbegränsade arbetstillstånd som gällt till början av år 2016. Efter den senaste tillståndsperioden ansökte Andrei om permanent uppehållstillstånd, vilket han kände sig säker på att få.

Men Migrationsverket beslutade att Andrei och hans hustru skulle utvisas ur landet och att de skulle lämna landet inom fyra veckor. Skälen för Migrationsverkets beslut var att Andreis lön inte hade varit kollektivavtalsenlig eller överensstämt med vad som utlovats inför arbetstillståndet.

Migrationsverkets beslut överklagades till migrationsdomstolen, som konstaterade att lönen förvisso varit kollektivavtalsenlig, men att uppehållstillstånd ändå inte kunde beviljas. Anledningen till det var att lönen inte hade överensstämt med vad som utlovats i anställningserbjudandet. Migrationsdomstolens avgörande överklagades till högsta instans, Migrationsöverdomstolen, som meddelade prövningstillstånd den 21 juni 2017.

Vad händer i fallet nu?

Nu ska Andreis fall prövas i Migrationsöverdomstolen. Centrum för rättvisa företräder Andrei och hans hustru. Frågan Migrationsöverdomstolen ska ta ställning till är om förlängning av arbetstillstånd kan beviljas när en arbetstagare erhållit lägre lön än vad som uppgavs i samband med tidigare ansökan.

Andrei uppger till tidskriften Arbetet att han har hela sitt liv i Sverige – kompisar, arbete, boende. Han kan inte lämna landet nu, utan tror på rättvisa och att den måste komma i någon tid.

Centrum för rättvisas fall med pizzabagaren Danyar Mohammedfrån Jokkmokk avgörs också av Migrationsöverdomstolen i höst. Migrationsöverdomstolens domar i de båda fallen kommer bli vägledande (prejudicerande) för många liknande fall.

Den 15 maj 2018 meddelade Migrationsöverdomstolen att man upphävde Migrationsverkets utvisningsbeslut och man beviljade Andrei Myslivet permanent uppehållstillstånd.

Oleksandr Shpak & Altrim Beqiri mot Migrationsverket

By | Kompetensutvisning
Oleksandr Shpak och Altrim Beqiri överklagade Migrationsverkets beslut om att utvisa dem på grund av ett missförstånd gällande utannonseringen av deras tjänster. Efter att migrationsdomstolen återförvisade målen till Migrationsverket har myndigheten nu beviljat dem förlängda uppehålls- och arbetstillstånd. Foto: Softwerk.

Programmerarna Oleksandr och Altrim på IT-företaget Softwerk i Växjö har bra anställningsvillkor och arbetsgivaren har kollektivavtal. Trots det beslutade Migrationsverket att Oleksandr och Altrim skulle utvisas – på grund av ett missförstånd med platsannonserna. Migrationsdomstolen upphävde besluten och återförvisade målen till Migrationsverket som tillslut beviljade dem förlängda uppehålls- och arbetstillstånd.

– Det är oacceptabelt att människor som arbetar och bidrar till samhällsutvecklingen utvisas på grund av bagatellartade fel eller misstag. Det drabbar inte bara enskilda arbetskraftsinvandrare utan slår också hårt mot många svenska företag, säger Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa och ombud för Oleksandr och Altrim tillsammans med Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa.

Vad är det som har hänt?
Oleksandr Shpak, 26, och Altrim Beqiri, 28, kom till Sverige från Ukraina respektive Makedonien för att ta masterexamen i datavetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.

– Sverige har ett gott rykte som IT-nation och vi såg en bra framtid här som programmerare, säger Oleksandr och Altrim.

I början av 2016 rekryterades Oleksandr och Altrim till IT-företaget Softwerk i Växjö. Softwerk är ett snabbväxande företag med 25 anställda från sju olika länder som utvecklar mjukvara åt flera ledande svenska företag.

– Vår största utmaning är att kunna rekrytera rätt kompetens. Det råder enorm brist på programmerare i Sverige. Därför var vi väldigt glada när vi kunde rekrytera så stora talanger som Oleksandr och Altrim, säger Eddie Freij, vd på Softwerk.

Softwerks glädje blev dock kortvarig. Migrationsverket bestämde nämligen att Oleksandr, samt hans hustru, och Altrim skulle utvisas ur Sverige. Skälet till det var att Migrationsverket utgick från att Softwerk inte hade utannonserat Oleksandrs och Altrims tjänster på Arbetsförmedlingens platsbank, och att man vid utannonseringen av tjänsterna därför inte iakttagit det s.k. unionsföreträdet.

Efter Migrationsverkets beslut visade det sig dock att de två rekryteringsföretag som Softwerk använde sig av hade lagt upp annonser även hos Arbetsförmedlingen. Oleksandr och Altrim gav därför in annonserna till migrationsdomstolen efter att ha överklagat Migrationsverkets beslut, och hoppades att problemet skulle vara löst. Migrationsverkets svar på detta var dock att annonserna bedömdes vara en ”efterhandskonstruktion”.

Oleksandr och Altrim är inte ensamma om att riskera utvisning på grund av påstått felaktig annonsering. Enligt Centrum för rättvisas granskning av 450 överklagade beslut från Migrationsverket från 2015 och 2016 utvisades under den tiden 82 personer på grund av formfel i annonseringen.

Centrum för rättvisa företräder Oleksandr, samt hans hustru, och Altrim. Efter att Oleksandr och Altrim överklagat Migrationsverkets beslut har migrationsdomstolen den 20 juli 2017 beslutat att återförvisa målen till Migrationsverket för fortsatt handläggning.

Skälen för besluten var att Oleksandr och Altrim i efterhand har kunnat visa att tjänsterna varit utannonserade på Arbetsförmedlingens platsbank. Eftersom Migrationsverket inte tidigare tagit ställning till de erbjudna arbetsvillkoren visades målen åter till Migrationsverket.

Migrationsverket beslutade i september 2017 att bevilja Oleksandr och Altrim förlängda uppehålls- och arbetstillstånd. Det innebär att Altrim och Oleksandr, samt hans fru, kan fortsätta att bygga den framtid i Sverige som de såg framför sig när de flyttade hit.

– Jag vill arbeta och bo i Sverige och är verkligen glad att jag nu kan fortsätta göra det, säger Oleksandr.

– Efter all väntan och alla turer är beslutet en stor lättnad, tillägger Altrim.

Sameer Suhbat mot Migrationsverket

By | Kompetensutvisning
Sameer Suhbat riskerar utvisning för att han inte tog ut obetald semester. Han har överklagat Migrationsverkets beslut och nu ska migrationsdomstolen i Malmö pröva hans fall. Foto: Centrum för rättvisa

Migrationsverket har beslutat att utvisa Sameer Suhbat, 22, för att han inte tog ut obetald semester under sitt första anställningsår. Detta trots att man som arbetstagare har en lagstadgad rätt att avstå från att ta ut obetalda semesterdagar. Centrum för rättvisa tar fallet till domstol.

– Jag jobbar hårt och betalar skatt och har aldrig legat samhället till last. Jag trodde inte man kunde bli utvisad för att man inte tagit obetald semester, säger Sameer.

Vad har hänt?
På senare tid har det blivit allt vanligare att Migrationsverket utvisar människor trots att lön och försäkringar varje månad har motsvarat kollektivavtalsnivån – för att myndigheten anser att de inte tagit ut semester på rätt sätt.

En av de drabbade är Sameer Suhbat, 22. Han är uppvuxen i Bagdad i Irak, och arbetar som bilrekonditionerare på SBA Bilservice i Täby, och har kollektivavtalsenliga anställningsvillkor.

Han trivs bra på jobbet och i Sverige och har på bara två år lärt sig utmärkt svenska. Han har ett stort intresse för elbilar och planerar att vidareutbilda sig till elbilsmekaniker. Men nu har Migrationsverket beslutat att utvisa honom till Irak – för att myndigheten anser att han har tagit ut för lite semester.

Migrationsverket anser att han skulle ha tagit ut minst 20 av 25 semesterdagar mellan den 1 april 2016 och den 31 mars 2017. Men Sameer bytte arbetsgivare den 1 april 2016, den första dagen på det så kallade semesteråret. Och betald semester har man enligt semesterlagen rätt till först året efter att man tjänat in den.

Sameer hade därmed bara rätt till obetald semester under det aktuella året. Enligt semesterlagen har man som arbetstagare rätt att avstå från att ta ut obetald semester eftersom man inte ska tvingas att vara ledig utan lön.

Sameer valde att avstå från att ta ut sina obetalda semesterdagar eftersom han ändå fick den ledighet han behövde – med bibehållen lön – under de perioder under året då arbetsplatsen höll stängt.

Nu har Sameer tjänat in 25 betalda semesterdagar som han har rätt att ta ut i år. I somras gick han på semester. Men med utvisningshotet hängande över sig var det svårt att njuta av ledigheten.

– Det är svårt att sluta tänka på Migrationsverkets beslut. Det kom som en chock och jag kan inte förstå hur de tänker, säger Sameer.


Med hjälp av Centrum för rättvisa har Sameer nu överklagat Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen i Malmö.

– Reglerna om semester finns till för att skydda arbetstagarnas rättigheter. Att Migrationsverket utvisar människor som försörjer sig själva och har lön enligt kollektivavtal, men som inte bedöms ha tagit ut tillräckligt med semester, framstår som obegripligt, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa, som tillsammans med Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa, är ombud för Sameer Suhbat.

Den 30 april 2018 meddelade Migrationsdomstolen att man upphävde Migrationsverkets beslut och beviljade Sameer Suhbat uppehålls- och arbetstillstånd.

Yog Lamichhane mot Migrationsverket

By | Kompetensutvisning
Abid Khan och Farah Khan driver restaurangen Cumin Club. Migrationsverket beslutade att utvisa deras viktigaste kock, Yog Lamichhane, på grund av en mindre lönemiss. Nu ska migrationsdomstolen pröva Yogs fall. Foto: Centrum för rättvisa

Först utvisades restaurang Cumin Clubs kock på grund av ett mindre lönemisstag. Nu vägrar Migrationsverket låta kocken komma tillbaka – på grund av att myndigheten räknat fel.  

– Det här fallet visar att Migrationsverkets rättsosäkra bedömningar inte bara drabbar hårt arbetande arbetskraftsinvandrare utan också seriösa företagare. Det är oacceptabelt att Migrationsverket i praktiken blockerar ett företags nyckelmedarbetare på så lösa grunder, säger Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa.

Vad har hänt?
Migrationsverket beslutade i maj 2015 att utvisa restaurang Cumin Clubs kock Yog Lamichhane på grund av att arbetsgivaren hade gjort en lönemiss på 173 kronor i månaden.

Så fort misstaget upptäcktes kompenserades Yog för mellanskillnaden. Men det hjälpte inte. Migrationsverkets utvisningsbeslut gjorde att han ändå tvingades lämna Sverige och åka till Nepal, för att därifrån ansöka om ett nytt arbetstillstånd.

Det slog mycket hårt mot Cumin Club att förlora sin viktigaste kock och det var avgörande att Yog kunde komma tillbaka så snart som möjligt.

Men Migrationsverket avslog den nya ansökan om arbetstillstånd. Detta beslut fattades utifrån den felaktiga uppfattningen att restaurangen – som har funnits i drygt tio år och länge gått med vinst – inte skulle ha råd att betala lön till Yog.

Detta trots att Yog hade varit anställd på och fått lön från Cumin Club i fem år innan Migrationsverket fattade sitt beslut – och trots att Centrum för rättvisa har kunnat visa att Migrationsverket grundat sin bedömning på ett räknefel.

Migrationsverkets beslut att stoppa Yog från att återvända till sitt jobb i Sverige grundar sig nämligen på redovisningsmaterial från företaget där lönekostnaderna för honom redan ingår. Migrationsverket har helt enkelt räknat lönekostnaderna för honom dubbelt.

Det är makarna Abid Khan och Farah Khan som driver restaurangen Cumin Club. De har förverkligat sin dröm och med tomma händer byggt upp Cumin Club i Stockholm till en lönsam och prisbelönt indisk kvalitetskrog. Men Migrationsverkets beslut att utvisa restaurangens viktigaste kock och vägran att låta honom komma tillbaka har slagit hårt mot företaget.

– Vi har alltid jobbat hårt och betalat alla skatter. Vi förstår inte varför Migrationsverket försöker sätta käppar i hjulet för vårt företag, säger makarna Khan.

Yog beskrivs av makarna Khan som en klippa i köket. Han vet hur Cumin Clubs uppskattade indiska mat ska tillagas och har förmågan att föra kunskapen vidare i arbetslaget.

Vad händer nu?
Centrum för rättvisa företräder nu Yog i migrationsdomstolen. Efter att Yog med Centrum för rättvisas hjälp överklagat beslutet till migrationsdomstolen, och påpekat att Migrationsverket räknat fel, har myndigheten kommit med ett nytt argument för att han inte ska få komma tillbaka.

Migrationsverket hävdar nu att det inte spelar någon roll om företaget har råd med anställningen. På grund av den tidigare lönemissen ska kocken automatiskt nekas ett nytt arbetstillstånd.

– Misstaget har redan tagit Yog och oss hårt. Det är inte rimligt att vi ska fortsätta straffas för det, säger makarna Khan.

Fallet i media:
Utvisad på grund av felräkningspengar” SvD den 2 maj 2017.

Tayyab Shabab mot Migrationsverket

By | Kompetensutvisning
Tayyab Shabab är en begåvad programmerare som Migrationsverket beslutade att utvisa. Anledningen var att arbetsgivaren missat att ansluta honom till företagets tjänstepensionsförsäkring, ett misstag som rättades till omedelbart efter det uppdagades. Nu ska Migrationsöverdomstolen besluta om prövningstillstånd ska meddelas eller inte. Foto: privat.

Tayyab Shababs fall har blivit en symbol för Migrationsverkets orimliga utvisningar av utländsk arbetskraft. Målet har nått högsta instans och Migrationsöverdomstolen ska nu avgöra om prövningstillstånd ska meddelas. 

– Migrationsverkets sätt att tolka regelverket innebär att människor som arbetar och försörjer sig utvisas på löpande band. Detta på grund av bagatellartade missar från arbetsgivarens sida, säger Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa, är ombud för Tayyab Shabab och hans hustru.

Vad är det som har hänt?
Tayyab Shabab, 27, kom till Sverige från Pakistan år 2013 för att läsa en masterutbildning i datavetenskap vid Linnéuniversitetet. Drygt ett år senare erbjöds han en fast anställning som programmerare på ett IT-företag i Växjö.

Tayyab fick arbetstillstånd och arbetade i Växjö fram till 2016 då han rekryterades av Stockholmsföretaget Dynamo, som är en av Sveriges ledande utvecklare av mobilapplikationer.

– Tayyab är en utvecklare av världsklass. Det råder stor brist på programmerare i Sverige, så vi var mycket glada över att kunna rekrytera honom till vårt företag, säger Dynamos grundare Mathias Plank.

När Tayyab under våren 2016 ansökte om att få sitt uppehålls- och arbetstillstånd förlängt visade det sig att hans tidigare arbetsgivare hade missat att ansluta honom till företagets tjänstepensionsförsäkring. Så fort misstaget upptäcktes rättades det till av arbetsgivaren.

Men trots att Tayyab hade en ny arbetsgivare som hade alla försäkringar på plats ansåg Migrationsverket att den tidigare arbetsgivarens misstag var tillräckligt för att utvisa honom och hans hustru ur Sverige.

– Migrationsverket har valt att tolka lagen på ett sätt där varje litet misstag som arbetsgivaren gör i fråga om anställningsvillkoren innebär att arbetstagaren utvisas ur Sverige. Det kan handla om en lönemiss på några hundralappar, en försäkringsmiss eller att Migrationsverket anser att arbetstagaren tagit för litet semester, kommenterar Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa.

Rättsosäkerheten och den långa väntan på besked gjorde att Tayyab och hans hustru valde att lämna Sverige för Tyskland, där Tayyab erbjudits arbete som programmerare.

Vad händer i fallet nu?
Tayyab och hans hustru har med hjälp av Centrum för rättvisa överklagat Migrationsverkets beslut ända till Migrationsöverdomstolen, som är prejudikatinstans i migrationsmål. Det betyder att den kan ge vägledning om hur reglerna om arbetstillstånd ska tolkas. Migrationsöverdomstolen ska nu besluta om prövningstillstånd ska meddelas eller inte.

En eventuell dom i fallet kommer bli vägledande (prejudicerande) för många liknande fall.

 

Läs mer
Överklagande till Migrationsöverdomstolen
Migrationsdomstolen i Stockholms dom

Fallet i media
Tayyab Shabab ger upp – lämnar Sverige”, DN den 2 augusti 2017.
Efter 1,5 års väntan på arbetstillstånd – nu flyttar han från Sverige”, Sveriges Radio den 2 augusti 2017.
Top developer leaving Sweden for Berlin”, Sveriges Radio den 2 augusti 2017.
Tayyab Shabab lämnar Sverige: Förlorat hoppet”, SvD Näringsliv den 1 augusti 2017.
Tayyab överklagar dom om utvisning”, DN den 26 maj 2017.
Regeringen måste agera – dags för Lex Tayyab”, Expressen den 17 maj 2017.
Regeringen risas för utvisning av utvecklare”, Metro den 16 maj 2017.