Har du skrivit en examensuppsats om fri- och rättigheter? Ansök om 2022 års Midander-Lönnstipendium senast den 2 oktober 2022!
För att uppmuntra och uppmärksamma studier av fri- och rättigheter har Centrum för rättvisa instiftat Midander-Lönnstipendiet. Stipendiet uppgår till 25 000 kronor och delas ut i december varje år till den student som under det senaste året har skrivit den bästa uppsatsen om fri- och rättigheter, rättsstats- eller rättssäkerhetsfrågor.
För att vara aktuell för stipendiet behöver din uppsats:
- vara en examensuppsats inom juristprogrammet eller – om du läser en annan utbildning – skriven på magister- eller masternivå,
- behandla fri- och rättigheter, rättsstats- eller rättssäkerhetsfrågor som är av betydelse i Sverige,
- ha betygssatts med högsta betyg (t.ex. AB, A eller VG), och
- vara betygssatt det senaste året.
Stipendiet är uppkallat efter Josefine Midander och Cecilia Lönn, två kvinnor som drev fallet om diskriminering i form av etnisk kvotering vid antagning till juristutbildningen vid Uppsala universitet. Högsta domstolen konstaterade 2006 i deras mål att rätten till likabehandling är en mänsklig rättighet och att kvotering av sökande till högskolan är olaglig diskriminering.
Tidigare stipendiater
- 2007: Elisabeth Jonsson för uppsatsen ”Positiva förpliktelser och Europakonventionens verkan enskilda emellan”.
- 2008: Håkan Sellman för uppsatsen ”Konstitutionellt skydd mot brottsbekämpande åtgärder”.
- 2009: Anders Lagerwall för uppsatsen ”Privacy and Secret Surveillance from a European Convention Perspective”.
- 2010: Linnéa Sundqvist Heim för uppsatsen ”Europakonventionen och skadeståndsrätten. En studie av rättsutvecklingen till följd av kraven på effektiva rättsmedel på nationell nivå”.
- 2011: Robert Hannah för uppsatsen ”En europeiserad talerätt – om rätten till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter och Europakonventionens offerbegrepp”.
- 2012: Erik Thilén för uppatsen ”Integritet, effektivitet och den fria bevisprövningen – användning i brottmål av bevisning åtkommen genom integritetskänsliga åtgärder, särskilt i ljuset av Europakonventionen”.
- 2013: Andres Acevedo för uppsatsen ”Transparens i svensk valkampanjfinansiering”.
- 2014: Erik Victor Ragnå för uppsatsen ”Grundlagsskyddad yttrandefrihet på internet – En analys i kölvattnet av Lexbase”.
- 2015: Nina Knobloch Blomqvist för uppsatsen ”Relevanta rättigheter? En undersökning av förvaltningsrätternas tillämpning av Europakonventionen under 2013”.
- 2016: Johan Bladh för uppsatsen ”Att gå från klarhet till klarhet – En analys av vaga begrepp i RF 2:20 och 2:21”
- 2017: Sofie Liljebäck för uppsatsen ”Varför ska vi acceptera det som kränker, chockar eller stör? Om skyddet för yttrandefrihet och regleringen av hets mot folkgrupp i ljuset av rättsfilosofiska yttrandefrihetsargument och intersektionell teori”.
- 2018: Aida Babakirad för uppsatsen ”Kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation – i linje med föreningsfriheten?”.
- 2019: Ina Ferrari Bourner för uppsatsen ”Social adekvats som grund för rättighetsbegränsande åtgärder inom ramen för det allmännas verksamhet?”.
- 2020: Emanuel Björn Bergqvist för uppsatsen ”Artificial Adjudication and Fundamental Human Rights”
- 2021: Rebecka Lorentzon för uppsatsen ”Behov av ombud? En undersökning av ombudsfördel i förvaltningsprocessen”.
