Alexander Troedsson

Specialist Counsel

Arbetslivserfarenhet

Specialist Counsel, Centrum för rättvisa, 2024–
Doktorand i konstitutionell rätt, Stockholms universitet, 2024–
Jurist, Centrum för rättvisa, 2018–
Forskningsstipendiat, Centrum för rättvisa, 2017–2018
Uppsatspraktikant, Sveriges ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg, VT 2017

Utbildning

Juris doktorsexamen, Stockholms universitet, 2024–2030
Juristexamen, Uppsala universitet, 2012–2017
Studier i folkrätt vid University College Dublin, UCD, HT 2016

Kontaktuppgifter

Pressbilder	Foto: Linda Broström Foto: Linda Broström
E-post	alexander.troedsson@centrumforrattvisa.se
LinkedIn	Besök

Rättsfall med Alexander Troedsson

Rättssäkerhet

Fahima Ayub Khan mot Migrationsverket

Fahima rekryterades till Sverige för att forska vid Göteborgs universitet. Sommaren 2024 tog hon ett tillfälligt uppehåll från sin institutionstjänstgöring på 20 procent för att fokusera på att färdigställa sina forskningsstudier.

Då beslutade Migrationsverket att hon skulle utvisas.

”Ett helt oproportionerligt beslut – och en del av en bredare problembild när det gäller Migrationsverkets utvisningar”, säger Alexander Troedsson, Specialist Counsel på Centrum för rättvisa.

Europadomstolen

Zdravko Paic mot Sverige

År 1985 sökte sig Zdravko Paic till Hallands sjukhus för en fertilitetsutredning. 37 år senare fick han veta att han har en biologisk dotter eftersom hans spermieprov använts av sjukhuset till inseminering av en för honom okänd kvinna, helt utan hans vetskap eller samtycke. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han tagit sitt fall till Europadomstolen. Den 12 juni 2025 beslutade Europadomstolen att Sverige måste pröva myndigheternas ansvar. ”Brott mot mänskliga rättigheter får inte preskriberas innan man känner till att ens rättigheter har överträtts”, säger Alexander Troedsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Bengt Wernersson.

Europadomstolen

Bengt Wernersson mot Sverige

År 1990 sökte sig Bengt Wernersson till Hallands sjukhus för en fertilitetsutredning. Nästan 33 år senare fick han veta att han har en biologisk dotter eftersom hans spermieprov använts av sjukhuset till inseminering av en för honom okänd kvinna, helt utan hans vetskap eller samtycke. På grund av att händelsen ligger långt tillbaka i tiden anses ansvaret vara preskriberat i Sverige. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han tagit sitt fall till Europadomstolen. Den 12 juni 2025 beslutade Europadomstolen att Sverige måste pröva myndigheternas ansvar. ”Brott mot mänskliga rättigheter får inte preskriberas innan man känner till att ens rättigheter har överträtts”, säger Alexander Troedsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Bengt Wernersson.

Äganderätt

Daniel Edencrona mot staten

Genom Falcon Funds-bedrägerierna tömdes det svenska premiepensionssystemet på över en miljard kronor och tiotusentals pensionssparare fick sina konton länsade. En av de drabbade, Daniel Edencrona, stämde staten med hjälp av Centrum för rättvisa. Men både tingsrätten och hovrätten kom fram till att staten inte har något ansvar för Falcon Funds-härvan. Detta trots att bedrägerierna möjliggjordes av Pensionsmyndighetens bristfälliga säkerhetssystem. Målet överklagades till Högsta domstolen som beslutade att inte meddela prövningstillstånd. ”Ett orimligt utfall – enskilda ska inte behöva betala för statens misstag”, säger Fredrik Bergman Evans, chef för Centrum för rättvisa.

Personlig integritet

Arne Gavelin mot staten

På bristfälligt underlag ställdes Arne Gavelin under förvaltarskap och fråntogs rätten att bestämma över sitt liv. Ett år senare visade det sig att han aldrig haft behov av förvaltare. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Arne Gavelin staten och begärde skadestånd för det felaktiga förvaltarskapet.

I en banbrytande dom den 25 april 2025 (”Det oriktiga förvaltarskapet”, NJA 2025 s. 416) beslutade Högsta domstolen att Arne Gavelin skulle tillerkännas 150 000 kronor för den rättighetskränkning han utsatts för, vilket är ett betydligt högre skadeståndsbelopp än vad tingsrätten och hovrätten tidigare hade beslutat. Prejudikatet stärker enskildas rätt till ersättning vid allvarliga fri- och rättighetsöverträdelser.

Rättssäkerhet

Anders Andersson mot Arbetsförmedlingen

Taxiföretagaren Anders Andersson i Skövde krävdes på nästan 150 000 kronor av Arbetsförmedlingen som han ansåg var fel. Men enligt förvaltningsrätten och kammarrätten fick han inte överklaga beslutet. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen bestämt att Anders Andersson visst har rätt att överklaga (HFD 2025 ref. 43). ”Det är grundläggande i en rättsstat att enskilda kan utmana ingripande myndighetsbeslut. Beskedet från Högsta förvaltningsdomstolen är därför välkommet”, säger Alexander Troedsson, jurist på Centrum för rättvisa.

Rättssäkerhet

Kent Östergård mot RISE Research Institutes of Sweden (RISE)

Kent Östergård hade varit certifierad energiexpert i tio år, men när han skulle förnya certifieringen fick han oväntat avslag. Beslutet drog undan mattan för hans företag och innebar i praktiken ett yrkesförbud. Trots det bestämde Kammarrätten i Jönköping att han inte hade någon rätt att försvara sig mot beslutet i domstol. Högsta förvaltningsdomstolen tog inte upp fallet till prövning vilket innebär att kammarrättens dom står fast. ”Ett bevis på att rätten till domstolsprövning inte fungerar i Sverige. Det borde vara självklart att man får överklaga beslut som sätter stopp för ens yrkesutövning”, säger Elsa Haggård, jurist vid Centrum för rättvisa.

Europadomstolen

Ola Hjelm mot Sverige

Under fyra års tid hindrade myndigheterna Ola Hjelm från att bebygga sin fastighet i Norrtälje. Detta trots att det var uppenbart att det inte behövdes strandskydd på fastigheten. Ola Hjelm har under många års tid drivit rättsprocesser i olika instanser. Till slut fick han dispens för att bygga sitt hus, men har därefter nekats upprättelse och kompensation av svenska domstolar. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände han sig därefter till Europadomstolen för att stärka egendomsskyddet i Sverige. Europadomstolen beslutade dock att inte ta upp målet till prövning.

Europadomstolen

Samir Sabri mot Sverige

Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor. 30 år senare fick han resning och friades från alla misstankar. Trots att den ursprungliga brottmålsprocessen präglades av allvarliga rättssäkerhetsbrister har staten vägrat att ersätta Samir för den felaktiga domen. Med hjälp av Centrum för rättvisa tog han sitt fall till Europadomstolen.

Europadomstolen

Grinnemo m.fl mot Sverige

Forskarna som avslöjade en av Sveriges största medicinska skandaler stämplades själva som medskyldiga till forskningsfusk av Karolinska Institutet (KI), utan möjlighet att försvara sig mot anklagelserna eller överklaga. Beslutet fick allvarliga konsekvenser för deras forskarkarriärer. Med hjälp av Centrum för rättvisa har visselblåsarna anmält Sverige till Europadomstolen för att de inte har tillförsäkrats ett effektivt domstolsskydd mot ogrundade repressalier.

Europadomstolen

Centrum för rättvisa mot Sverige (FRA-målet)

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att övervaka enskildas mobiltelefoner, e-post och annan privat kommunikation som sker via internet i syfte att kartlägga yttre hot mot landet. Den 25 maj 2021 meddelade Europadomstolen sin dom i vilken det konstaterades att den svenska FRA-lagen inte uppfyller Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten. Domen innebär att den svenska lagstiftningen måste ses över och blir vägledande även för andra europeiska länder som använder sig av hemlig massövervakning.

Europadomstolen

Matilda mot Sverige

Ystads kommun har utan motivering hindrat 20-åriga Matilda från att träffa sina yngre syskon, som är omhändertagna enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Enligt LVU får kommunens beslut inte överklagas. I en principiellt viktig dom har Kammarrätten i Göteborg i Matildas fall slagit fast att överklagandeförbudet strider mot Europakonventionen. Men när fallet sedan togs upp till prövning godtog domstolarna kontaktbegränsningarna utan att göra en självständig och oberoende prövning av socialnämndens skäl för beslutet. Matilda tog därför sitt fall till Europadomstolen, som i mars 2023 valde att inte ta upp fallet till prövning.

Äganderätt

Marie-Louise Grettve mot staten

Salems kommun förstörde infarten till Marie-Louise Grettves hus I samband med ett vägarbete. Kommunen vägrade sedan att återställa infarten och hon tvingades inleda en rättsprocess. Men processen drog ut på tiden så pass mycket att ärendet hann preskriberas, och tvisten mot kommunen löstes aldrig. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Marie-Louise Grettve stämt staten för att hennes rätt till domstolsprövning åsidosatts.

Europadomstolen

Henrik Gustavsson mot Sverige

Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Henrik Gustavsson tog sitt fall till Europadomstolen för att få prövat om det stod i strid med Europakonventionen att han fick betala de höga rättegångskostnaderna. I december 2022 beslutade Europadomstolen dock att fallet inte skulle tas upp till prövning.

Äganderätt

Anne-Marie Kagarp mot staten

Anne-Marie Kagarp fick sin lön utmätt av Kronofogden trots att hon redan betalat av sin skuld. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde hon år 2019 staten för att ha överträtt hennes grundlagsskyddade äganderätt. Såväl Stockholms tingsrätt som Svea hovrätt fällde staten för överträdelsen och förpliktigade staten att betala skadestånd. Den 5 oktober 2021 beslutade Högsta domstolen att inte meddela prövningstillstånd. Hovrättens dom blir nu vägledande för andra som drabbats av Kronofogdemyndighetens bristfälliga medelshantering.

Äganderätt

Bill Persson mot Partille kommun

Några dagar innan julafton 2017 fick den pensionerade sjömannen Bill Persson en faktura från Partille kommun på 793 961 kr. Fakturan avsåg kostnader som uppkommit för gator när kommunen, tillsammans med ett privat företag, beslutat att exploatera området där han bor. Fakturan skulle betalas inom trettio dagar, annars skulle kommunen ta ut en hög ränta. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Bill Persson kommunen och vann i Hovrätten för Västra Sverige som slog fast att kommunen brutit mot hans grundlagsskyddade äganderätt. Rättsfallet kan få stor betydelse för fastighetsägare runt om i landet.

Likabehandling

Familjen Burston mot staten

Under tio års tid innehöll svensk lagstiftning regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få sitt föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet. Makarna Anna och Debbie Burston och deras barn Holly, Jack och John är en av de hundratals familjer som drabbades av den diskriminerande lagen. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten.