Category

Rättssäkerhet

Henrik Gustavsson mot staten

By Pågående fall, Rättssäkerhet

Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Nu begär han tillbaka beloppet från staten som skadestånd.

Read More

Katarina och Svante Henryson mot Tillväxtverket

By Pågående fall, Rättssäkerhet

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagar de nu Tillväxtverkets beslut. Fallet kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

– Vi har gjort allting rätt men ändå får vi fel. På grund av restriktionerna för allmänna sammankomster har nästan alla våra jobb ställts in. Hur kan Tillväxtverket mena att vi inte fått ekonomiska problem?, säger Katarina Henryson som driver Henryson Musik AB tillsammans med sin man Svante Henryson.

Det var i januari 2021 som företagarna Katarina och Svante Henryson fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till sina löner krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.­

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 67 fall av de 198 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt.

Centrum för rättvisa hjälper Henrysons i processen mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Foto Mats Bäcker.

Alain och Claudine Cavard mot Tillväxtverket

By Pågående fall, Rättssäkerhet

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag i Småland. Med hjälp av Centrum för rättvisa har de överklagat Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Fallet kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

– Förra året var otroligt dystert för vårt familjeföretag. Nästan alla våra fiskeresor ställdes in eller sköts på framtiden. Det här återkravet är spiken i kistan för vårt livsverk – om Tillväxtverket vinner går vi i konkurs, säger Alain Cavard som driver turism- och reseföretaget SPF Fiskeresor AB i Gamleby i Småland.

Det var i januari 2021 som företagarna Alain och Claudine Cavard fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till Alains lön krävdes tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 67 fall av de 198 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt. I Alain och Claudine Cavards fall gick förvaltningsrätten på Tillväxtverkets linje. Nu ska Kammarrätten i Stockholm pröva deras fall.

Centrum för rättvisa hjälper Cavards i processen mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Arne Gavelin mot staten

By Pågående fall, Rättssäkerhet

På bristfälligt underlag ställdes Arne Gavelin under förvaltarskap och fråntogs rätten att bestämma över sitt liv. Ett år senare visade det sig att han aldrig haft behov av förvaltare. Men då hade förvaltaren mot hans vilja redan sålt av stora delar av hans egendom. Med Centrum för rättvisas hjälp har Arne Gavelin stämt staten och begärt skadestånd för det felaktiga förvaltarskapet.

– Det kändes som att jag hade förlorat alla mina rättigheter och ställts utanför samhället. Det hela har varit oerhört förödmjukande, säger Arne Gavelin om det inträffade.

Det var i december 2018 som den 80-årige Arne Gavelin plötsligt inte kunde ta ut pengar från bankomaten eftersom hans kort och konton hade spärrats. Förklaringen visade sig vara att en domstol, utan hans vetskap, hade ställt honom under förvaltarskap.

Förvaltarskap – som historiskt sett har kallats för ”omyndigförklaring” – innebär att en person förlorar sin juridiska beslutsförmåga och kontrollen över sin egendom. Förvaltarskap får anordnas om någon på grund av sjukdom eller liknande förhållande behöver hjälp med att tillvarata sina rättigheter, förvalta sin egendom eller på annat sätt bevaka sina intressen.

Eftersom ett beslut om förvaltarskap är mycket ingripande för den enskilde ska det alltid fattas av domstol och först efter att personen själv har fått möjlighet att yttra sig i frågan. Domstolen har också en långtgående skyldighet att inhämta medicinsk utredning som klarlägger personens behov av förvaltare.

Men i Arne Gavelins fall beslutade domstolen att ställa honom under förvaltarskap utan att han fick någon information om att frågan hade väckts och utan att det fanns någon utförlig medicinsk utredning som bedömde hans behov av förvaltare.

Omedelbart efter att domstolen hade beslutat att ställa Arne Gavelin under förvaltarskap tog förvaltaren kontroll över hans ekonomi. Mot hans vilja inledde förvaltaren sedan försäljningar av bland annat bostads- och skogsfastigheter samt ett flertal entreprenadmaskiner.

Ett år senare ansökte Arne Gavelin själv om att förvaltarskapet skulle upphöra. Det gjordes då en utförlig medicinsk utredning som visade att han aldrig haft något behov av förvaltare. Domstolen tvingades då att riva upp sitt tidigare beslut om förvaltarskap.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Arne Gavelin stämt staten och begärt skadestånd för bristerna i domstolens handläggning och för att han felaktigt ställts under förvaltarskap under cirka ett års tid.

– Ett beslut om förvaltarskap är mycket ingripande eftersom det i praktiken innebär att den enskilde omyndigförklaras. Arne Gavelins fall är viktigt eftersom det handlar om att inskärpa vikten av att ett sådant beslut föregås av en noggrann prövning i ett förfarande som garanterar den enskildes rättssäkerhet, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Arne Gavelin.

Rauha och Rudolf Karlsson mot staten

By Rättssäkerhet

Rauha och Rudolf Karlsson ville bygga en liten bastu på sin fritidsfastighet och beviljades strandskyddsdispens av kommunen. Men när länsstyrelsen i Stockholm bestämde sig för att granska ärendet blev det liggande i närmare tre års tid. Efter att Rauha och Rudolf Karlsson stämt staten i domstol har staten erkänt att den långa väntetiden utgör ett brott mot rätten till prövning inom skälig tid. Staten går därför med på att betala skadestånd till makarna Karlsson. Fallet kan få betydelse för andra personer som också har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning.

– Det känns jättebra att få den här upprättelsen. Man ska inte behöva vänta i över tre års tid på ett besked från myndigheterna, säger Rauha Karlsson.

Pensionärerna Rauha och Rudolf Karlsson fick vänta oacceptabelt länge på besked om de fick ersätta ett förfallet båthus på sin fritidsfastighet med en liten bastu eller inte. Kommunen hade beviljat strandskyddsdispens för bygget men efter att länsstyrelsen bestämt sig för att granska kommunens beslut blev deras ärende liggande utan åtgärd i närmare tre års tid.

Sedan år 2009 finns det en möjlighet för länsstyrelserna att på eget initiativ granska och överpröva kommunala beslut om strandskyddsdispens – och på senare år har handläggningstiderna i dessa ärenden vid länsstyrelsen i Stockholm ökat dramatiskt.

Trots återkommande kritik från Justitieombudsmannen har staten hittills motsatt sig att betala ut skadestånd till enskilda som har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Rauha och Rudolf Karlsson därför staten vid Stockholms tingsrätt.

Och efter att Justitiekanslern tagit del av stämningsansökan medgav staten att den långa väntetiden är en överträdelse av rätten till prövning inom skälig tid och att Rauha och Rudolf Karlsson är berättigade till skadestånd. Tingsrätten har därför fastställt deras rätt till skadestånd i en dom.

En undersökning som Centrum för rättvisa har gjort visar att ungefär hälften av ärendena om strandskyddsdispens som avslutades hos länsstyrelsen i Stockholm år 2019 hade en handläggningstid på två år eller längre. Totalt sett kan närmare 200 personer ha rätt till skadestånd på grund av långsam handläggning.

– Det är bra att staten väljer att ta sitt ansvar för den oacceptabla handläggningstiden i Rauha och Rudolfs fall. Förhoppningsvis kan domen hjälpa andra som har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning att också få kompensation, säger Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Rauha och Rudolf Karlsson.

Miclin George mot staten

By Rättssäkerhet

Fembarnsmamman Miclin George drogs in i en rättsprocess mot staten när Kronofogden felaktigt utmätte hennes bil för en annan persons skulder. Trots att hon vann mot staten i domstol ville Skatteverket, som företrädde staten, inte ersätta hennes rättegångskostnader. Idag slog Högsta domstolen fast att Miclin George har rätt till ersättning för sina kostnader med stöd av grundlagen. Det vägledande beslutet, som fått namnet ”Bilen i Borås”, stärker enskildas möjligheter att anlita jurist för att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut i domstol.

–  Det här är ett principiellt mycket viktigt beslut som stärker enskildas tillgång till rättvisa. Högsta domstolen inskärper att grundlagens bestämmelse om rätten till rättvis rättegång ger enskilda rätt att anlita jurist och få ersättning för befogade kostnader när de försvarar sig mot felaktiga myndighetsbeslut. Det är bra att Högsta domstolen underkände Skatteverkets försök att undergräva denna rättighet, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Miclin George i Högsta domstolen tillsammans med juristen Emilia Palm.

Det var i februari 2019 som Kronofogden beslutade att utmäta Miclin Georges bil för en annan persons skulder till bland annat staten. Miclin George skrev ett överklagande på egen hand och bifogade en kopia på köpekontraktet till bilen. Men Kronofogden godtog inte hennes uppgifter och gick vidare med sina planer på att sälja bilen på exekutiv auktion.

Under stor tidspress tvingades Miclin George därför att anlita en jurist som hjälpte henne att ta fram mer bevisning och överklaga till domstol. Med hjälp av juristen lyckades hon bevisa sitt ägarskap till bilen och stoppa försäljningen. Miclin George vann därför målet mot staten i domstolen. Trots det vägrade Skatteverket – som förde statens talan i domstolen – att betala hennes rättegångskostnader.

Skatteverket påstod att det var onödigt av Miclin George att anlita en jurist, trots att det överklagande och den bevisning som hon tog fram på egen hand inte godtogs av Kronofogden. Skatteverket menade alltså att hon borde ha drivit rättsprocessen mot staten på egen hand utan juridisk hjälp, trots att hon inte har någon juridisk utbildning. Tingsrätten gick på Skatteverkets linje men hovrätten kom fram till att Miclin George hade rätt att få ersättning för sina kostnader. Skatteverket tog därefter fallet till Högsta domstolen och begärde där att staten skulle slippa att betala.

Högsta domstolen underkände dock Skatteverkets argument och inskärpte att grundlagens bestämmelse om rätten till rättvis rättegång ger enskilda rätt att anlita jurist och få ersättning för detta när de försvarar sig mot felaktiga myndighetsbeslut. Högsta domstolen ansåg, tvärtemot vad Skatteverket påstod, att det inte var onödigt av Miclin George att anlita en jurist. Detta särskilt mot bakgrund av att hon själv försökt överklaga beslutet på egen hand utan att myndigheterna ändrade sig.

– Det är bra att Högsta domstolen står upp för enskildas grundlagsskyddade rätt till en rättvis rättegång. Självklart ska Miclin George och andra kunna försvara sig. Enskildas möjligheter att i praktiken tillvarata sina rättigheter får inte bli en plånboksfråga, avslutar Alexandra Loyd.

Samir Sabri mot staten

By Rättssäkerhet, Pågående fall

Samir Sabri blev som 15-åring oskyldigt dömd för mordet på sin styvmor och låstes in på ett psykiatriskt sjukhus. När han 30 år senare fick resning och friades från alla misstankar nekades han skadestånd av staten för det felaktiga frihetsberövandet. Enligt staten är Samir Sabris skadestånd preskriberat, eftersom händelsen ligger mer än tio år tillbaka i tiden. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Samir Sabri stämt staten för att få frågan om hans rätt till ersättning prövad i domstol.

– Jag har blivit frikänd och fått en upprättelse, säger han. Men den känns inte komplett när de säger nej till att jag ska få skadestånd som alla felaktigt dömda får, säger Samir Sabri i en kommentar till Aftonbladet i samband med att stämningsansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt torsdagen den 12 september 2019.

I maj 1986 mördades Samir Sabris styvmor i deras hem och Samir Sabri – som då var 15 år gammal – tog på sig ansvaret för att skydda en nära anhörig. Några åtgärder för att kontrollera om erkännandet var riktigt vidtogs aldrig. Efter att Samir Sabri felaktigt stämplats som ”sinnessjuk” dömdes han för mordet och placerades på Långbro psykiatriska sjukhus. Ungefär ett år efter den fällande domen tog Samir Sabri tillbaka sitt erkännande och förklarade att han hade tvingats ta på sig skulden. Förundersökningen återupptogs men lades ner igen, utan att personen som Samir Sabri pekat ut som skyldig förhördes.

Ungefär 30 år senare ansökte Samir Sabri om resning av morddomen. Han hade då fått hjälp av Aftonbladet-journalisten Anders Johansson och advokaten Sargon De Basso med att granska fallet och den tekniska bevisningen på nytt. Efter att åklagaren konstaterat att ”bevisning framkommit som entydigt talar mot att Samir är gärningsman” beviljades Samir Sabri resning av Svea hovrätt, som beslutade att målet skulle prövas igen. På luciadagen 2016 frikändes Samir Sabri från mordet av Stockholms tingsrätt. Det stod då klart att han varit felaktigt dömd och frihetsberövad från 15 till 17 års ålder.

– Det som hände kommer att påverka mig resten av mitt liv. För mig är det här ett sätt att få staten att be om ursäkt. Jag gör det här inte bara för mig själv utan för att andra som har hamnat i samma situation också ska kunna få upprättelse, säger Samir Sabri.

Personer som har varit felaktigt frihetsberövade har normalt rätt till ersättning av staten. Men i Samir Sabris fall har staten nekat honom ersättning med motiveringen att hans anspråk har preskriberats, eftersom händelsen ligger mer än tio år tillbaka i tiden. För att få ersättning för hela frihetsberövandet hade Samir Sabri, enligt statens synsätt, behövt begära ersättning redan i maj 1996 – alltså tjugo år innan han frikändes.

– Det behövs ett vägledande avgörande i frågan om staten kan hållas ansvarig för allvarliga kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter som ligger långt tillbaka i tiden. Regler om preskription får inte tillämpas så stelbent att enskilda i praktiken går miste om sina rättigheter. Därför är det viktigt att det här fallet nu prövas i domstol, förklarar Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa.

I en dom i juni 2020 kom Stockholms tingsrätt fram till att Samir Sabris anspråk på ersättning inte hade preskriberats. Men tingsrätten valde ändå att avslå hans begäran om ersättning. Enligt tingsrätten hade Samir Sabri själv orsakat frihetsberövandet genom att frivilligt ta på sig ansvaret.

Men i juli 2021 ändrade Svea hovrätt tingsrättens dom och tillerkände Samir Sabri skadestånd med 1,2 miljoner kronor. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten att det ska beaktas att Samir Sabri endast var 15 år gammal när erkännandet lämnades och att det skett under hot.

– Samir var bara ett barn när han erkände och det är tydligt att rättsväsendet brast i sitt ansvar att utreda det brott som han felaktigt kom att dömas för. Samir är värd upprättelsen som hovrättens dom innebär och jag är glad för hans skull, säger Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Samir Sabri.

Samir Sabri och Justitiekanslern har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och inväntar i nuläget besked om prövningstillstånd.

Mer om fallet

Läs mer om Aftonbladets rapportering om fallet här.

Lyssna på Afonbladets prisbelönta podd #Fallet här.

Grinnemo m.fl mot Sverige

By Rättssäkerhet, Pågående fall

Forskarna som avslöjade en av Sveriges största medicinska skandaler stämplades själva som medskyldiga till forskningsfusk av Karolinska Institutet (KI), utan möjlighet att försvara sig mot anklagelserna eller överklaga. Beslutet fick allvarliga konsekvenser för deras forskarkarriärer. Med hjälp av Centrum för rättvisa har visselblåsarna anmält Sverige till Europadomstolen för att de inte har tillförsäkrats ett effektivt domstolsskydd mot ogrundade repressalier.

– Det är obegripligt att en myndighet kan rikta osakliga och ogrundade anklagelser mot en enskild person utan att man får någon möjlighet att försvara sig, säger professor Karl-Henrik Grinnemo, som är en av de klandrade forskarna. 

Fyra visselblåsare som avslöjat allvarliga missförhållanden och forskningsfusk på Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset (KS) anmälde sommaren 2021 Sverige till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, Frankrike, för att de inte har tillförsäkrats ett effektivt domstolsskydd mot repressalier.

Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio avslöjade den s.k. Macchiarini-affären. Ett avslöjande som i The Washington Post har beskrivits som den största medicinska skandalen i Sveriges historia.

Parallellt med Macchiarini-affären uppdagade Katarina Le Blanc en annan skandal på KI. Ett sjuttiotal svårt sjuka patienter hade utan korrekta tillstånd behandlats med experimentella injektioner av moderkaksceller, i flera fall med hjärtattacker och hjärnblödningar som följd.

I ett beslut år 2018 slog KI fast att Paolo Macchiarini gjort sig skyldig till forskningsfusk. Men i samma beslut stämplade KI även visselblåsarna som medskyldiga till fusket, utan att de fått möjlighet att bemöta anklagelserna i domstol. Trots att beslutet fått allvarliga konsekvenser för deras forskarkarriärer fick det enligt lag inte överklagas.

Först vände sig visselblåsarna till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten för att deras rätt till domstolsprövning åsidosatts men nekades. Med hjälp av Centrum för rättvisa anmälde visselblåsarna den 8 juli 2021 Sverige till Europadomstolen för att få upprättelse.

 Rätten att kunna överklaga ingripande myndighetsbeslut till domstol är grundläggande i en rättsstatSamtidigt är det den rättighet som Sverige historiskt sett har haft svårast att respektera. I det här fallet är det uppenbart att forskarna borde ha fått anklagelserna om forskningsfusk prövade inför en oberoende instanssäger Alexander Ottosson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!