Europadomstolen prövar den svenska FRA-lagen

På onsdag den 10 juli 2019 kommer Europadomstolen i Strasbourg att hålla förhandling i målet om den svenska FRA-lagen. Den fråga som Europadomstolen ska avgöra är om det svenska systemet för signalspaning innehåller ett tillräckligt skydd för den personliga integriteten. Signalspaning innebär att FRA kan övervaka enskildas mobiltelefoner, e-post och annan förtrolig kommunikation som sker via internet i syfte att kartlägga yttre hot mot landet. Det här är första gången som Europadomstolens högsta instans, Grand Chamber, ska pröva ett mål om s.k. massövervakning. Prövningen är unik och domen kommer bli vägledande både för Sverige och övriga Europa.

– Det som Europadomstolen ska pröva är hur avvägningen mellan två viktiga intressen ska göras. Staten måste ha tillräckliga befogenheter och verktyg för att kunna kartlägga och avslöja yttre hot mot landet. Samtidigt måste sådan verksamhet ske med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Det finns ett stort allmänintresse i att Europadomstolen får möjlighet att klargöra vilka rättssäkerhetsgarantier som måste finnas när stater använder sig av hemlig massövervakning, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som driver fallet i Europadomstolen.

Det var sommaren 2008 som Centrum för rättvisa anmälde den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg. Det hade då varit en intensiv debatt om hur den enskildes integritet ska skyddas när stater vill bedriva hemlig massövervakning på internet. Klagomålet lämnades in eftersom det var tveksamt om den svenska FRA-lagen levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet.

Europadomstolen meddelade en första dom i målet den 19 juni 2018. En domarpanel bestående av sju europeiska domare ansåg att FRA-lagen i vissa avseenden inte innehöll tillräckligt skydd för enskildas rättigheter, men bedömde ändå att lagen på det stora hela var godtagbar. Den 5 februari 2019 bestämde Europadomstolen att målet skulle hänskjutas till domstolens högsta instans, Grand Chamber, för en ny prövning.

– Det är viktigt att Europadomstolen ger tydliga besked om hur enskildas rättigheter ska skyddas i försvarsunderrättelseverksamhet. Den svenska FRA-lagen innehåller ett antal brister som bör granskas. Det handlar bland annat om att enskilda i praktiken inte kan få besked och upprättelse om det sker olaglig avlyssning och att det inte finns några spärrar mot att FRA överlämnar känslig information om enskilda till andra stater, säger Fredrik Bergman.

Konkret ska Europadomstolen ta ställning till om den svenska FRA-lagen lever upp till de rättssäkerhetsgarantier som Europadomstolen har ställt upp för att skydda den enskildes privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen. I Europadomstolens Grand Chamber avgörs målen av sjutton domare. Det är endast ett fåtal fall som prövas där varje år. Domen kommer att bli vägledande både för Sverige och för de 46 andra europeiska länder som har skrivit under Europakonventionen.

Europadomstolen kommer att pröva den svenska FRA-lagen samtidigt med ett mål mot Storbritannien, som också handlar om hemlig massövervakning och som har sin bakgrund i Edward Snowdens avslöjanden 2013.

Det kan ta upp till ett år innan Europadomstolen meddelar sin dom.

_________________________

Läs mer:
Läs Europadomstolens pressmeddelande här.
Läs Europadomstolens dom från den 19 juni 2018.
Läs Centrum för rättvisas yttrande till Europadomstolen den 3 maj 2019.
Läs regeringens yttrande till Europadomstolen den 3 maj 2019.

Kontakt:
Fredrik Bergman
Chef för Centrum för rättvisa
070-8219655 / fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se