Category

Aktuellt

Rameez Hussain utvisas för misstag hans tidigare arbetsgivare gjort

By | Aktuellt

Migrationsverket har beslutat att utvisa systemutvecklaren Rameez Hussain som sedan 2016 arbetat som senior apputvecklare på IT-företaget Dynamo. Bakgrunden till utvisningen är att Rameez Hussains tidigare arbetsgivare, för fem år sedan, valt fel försäkringspaket för honom. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain överklagat utvisningsbeslutet. Fallet kan få betydelse för andra arbetskraftsinvandrare som trots en stark anknytning till den svenska arbetsmarknaden ändå drabbas av Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Läs DN:s artikel om fallet här.

– Jag har arbetat hos min nuvarande arbetsgivare Dynamo i fem år och har alltid haft hög lön och bra villkor. Varken jag eller min arbetsgivare förstår poängen med att utvisa mig för misstag som någon annan gjort för länge sedan, säger Rameez Hussain.

Systemutvecklare är eftertraktade på den svenska arbetsmarknaden och Arbetsförmedlingen har länge klassat yrket som ett bristyrke. Trots detta har de så kallade kompetensutvisningarna orsakat stora problem för branschen, vilket fallet med apputvecklaren Rameez Hussain är det senaste exemplet på.

Rameez Hussain har en masterexamen i datavetenskap från Umeå universitet och har arbetat i Sverige i över sju års tid. Sedan 2016 arbetar han på IT-företaget Dynamo som är specialiserat på mobilapputveckling. Rameez Hussain tjänar omkring 50 000 kronor i månaden och har ett fullgott försäkringsskydd. Enligt hans arbetsgivare har han en unik spetskompetens som ingen annan på företaget har.

En person som har arbetat i Sverige under fyra av de senaste sju åren kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd för arbete. Det gjorde Rameez Hussain i mars 2020, men trots att han arbetat i Sverige sedan 2013 blev han istället utvisad av Migrationsverket. Skälen för beslutet var i huvudsak att Rameez Hussain hos tidigare arbetsgivare saknat ett fullgott försäkringsskydd eftersom arbetsgivaren tecknat ett försäkringspaket för arbetare och inte tjänstemän, vilket systemutvecklare betraktas som. Migrationsverket har också påstått att Rameez Hussains nuvarande arbetsgivare har haft vissa brister, vilket inte stämmer.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Rameez Hussain överklagat Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen. Frågan i domstolen är om Rameez Hussain trots att han arbetat i Sverige i tillräcklig omfattning ska utvisas för att hans tidigare arbetsgivare, för fem år sedan, tecknat fel försäkringspaket. Migrationsverkets hållning är att försäkringsmissar hos tidigare arbetsgivare utesluter arbetskraftsinvandrares möjligheter till permanent uppehållstillstånd.

– Rameez Hussains fall illustrerar hur Migrationsverket gång på gång utvisar eftertraktad arbetskraft och fortsätter att tillämpa reglerna för uppehålls- och arbetstillstånd på ett orimligt hårt sätt. För permanent uppehållstillstånd är det enligt lagen utlänningens anknytning till den svenska arbetsmarknaden och bidrag till samhällsutvecklingen som ska bedömas. I Rameez Hussains fall har Migrationsverket istället gjort en bedömning av hur försäkringsskyddet sett ut, och då låtit försäkringsbrister långt tillbaka i tiden vara utslagsgivande trots att de berott på tidigare arbetsgivare. Det går inte ihop med lagens syfte och det är bra att domstolen nu får granska Migrationsverkets beslut, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa som tillsammans med Frida Andersson och Emilia Palm är ombud för Rameez Hussain.

Läs överklagandet här.
Läs Migrationsverkets utvisningsbeslut här.

Kontakt
Alexandra Loyd, jurist och ombud för Rameez Hussain
073-767 92 73/alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Foto: Marie Dahlén

Unik dom: Staten skyldig att betala dröjsmålsränta till pensionär som fick vänta på sina pengar från Kronofogden

By | Aktuellt

Pensionären Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. I en principiellt viktig dom har Svea hovrätt idag slagit fast att Kronofogdens dröjsmål varit olagligt och att Lars Erik Larsson har rätt till dröjsmålsränta. Domen kan få betydelse för andra som fått vänta på utbetalningar från myndigheter.

– För mig har det hela tiden känts som en självklarhet att Kronofogden precis som alla andra ska betala ränta vid sena betalningar. Jag är väldigt glad för att hovrätten nu kommit fram till att det är det som gäller. Förhoppningsvis kan den här processen vara till hjälp för andra också, säger Lars Erik Larsson.

Kronofogden har under flera år uppvisat stora brister i hanteringen av människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Tusentals enskilda kan vara drabbade. Bristerna har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.

Lars Erik Larsson tvingades vänta i mer än ett halvår på sina pengar som Kronofogden drivit in, trots att lagen säger att betalning ska ske inom två veckor. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Lars Erik Larsson staten i domstol och begärde ersättning i form av dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden inte betalade ut hans pengar i tid.

Under hösten 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att Kronofogdens betalningsdröjsmål var olagligt, men ansåg inte att Kronofogden behövde följa räntelagen. Istället fick Lars Erik Larsson viss kompensation som skadestånd. Skälet till att han inte fick full ersättning var att det är svårt att bevisa vilken skada som Kronofogdens betalningsdröjsmål orsakat.

Svea hovrätt har i en unik dom nu gett Lars Erik Larsson rätt och slagit fast att även Kronofogden måste följa räntelagen. Enligt hovrätten är det inte rimligt att den enskilde ska behöva presentera bevisning som är svår att ta fram för att kunna få någon ersättning. Tvärtom talar, enligt hovrätten, starka ändamålsskäl för att dröjsmålsränta ska utgå i en situation som den aktuella.

– Tidigare har uppfattningen varit att enskilda, men inte staten, behöver betala ränta vid betalningsdröjsmål. Det här är en principiellt mycket viktig dom som öppnar upp för att även staten kan bli skyldig att betala dröjsmålsränta vid sena utbetalningar inte bara från Kronofogden utan även från andra myndigheter, säger juristen Erik Scherstén, som tillsammans med Erica Wide företräder Lars Erik Larsson.

Staten kan överklaga domen till Högsta domstolen senast den 19 februari 2021.

Läs hovrättens dom här.

Läs mer om fallet här. 

Kontakt

Erik Scherstén, jurist och ombud för Lars Erik Larsson
073-373 08 53 / erik.schersten@centrumforrattvisa.se

Vi söker sommarnotarier!

By | Aktuellt

Vill du prova på strategisk processföring för individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker två drivna juriststudenter för fem veckors sommarnotarietjänst. Ansök senast den 29 januari 2021.

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, vunnit i de flesta fallen samt fått 20 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Som sommarnotarie hjälper du till i det dagliga arbetet på Centrum för rättvisa. Du får göra rättsutredningar och research, hantera anmälningar om nya fall med mera. En del av tiden ägnas åt ett projektarbete under ledning av Centrum för rättvisas jurister.

Genom sommarnotarietjänsten ges du en unik inblick i några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser.

Vi söker dig som:

  • Har läst minst sex terminer på juristprogrammet.
  • Har en god initiativförmåga och är noggrann.
  • Är samhällsintresserad och nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.

Tjänsten är på heltid under fem veckor och är avlönad. Anställningstiden är den 7 juni 2021 till och med den 9 juli 2021. Centrum för rättvisas kontor ligger i Stockholm men på grund av Coronapandemin kommer arbetet att ske digitalt, vilket innebär att du inte behöver vara på plats i Stockholm under tiden. Våra anställda arbetar på distans sedan mars 2020 och vi har väl utarbetade rutiner för distansarbete.

Sista ansökningsdag för 2021 års sommarnotarietjänster är den 29 januari 2021. Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning samt betyg. Frågor om tjänsten samt ansökan skickas till rekrytering@centrumforrattvisa.se.

Vi ser fram emot din ansökan!

Grattis Emanuel Björn Bergqvist – 2020 års Midander-Lönnstipendiat!

By | Aktuellt

Midander-Lönnstipendiet 2020 tilldelas Emanuel Björn Bergqvist, som på ett insiktsfullt, kreativt och självständigt sätt har tagit sig an en av den digitala tidsålderns mest svårbesvarade frågor: kan en rättsstat ersätta den mänskliga domaren med en dömande dator?

Stipendiet om 25 000 kronor delas varje år ut av Centrum för rättvisa till den student som har skrivit den bästa examensuppsatsen om individuella fri- och rättigheter. Stipendiet är uppkallat efter det första fallet Centrum för rättvisa vann i Högsta domstolen (NJA 2006 s. 683). Emanuel Björn Bergqvist blir den 14:e i raden av studenter som tilldelats stipendiet sedan det instiftades 2007.

2020 års stipendium delades traditionsenligt ut i samband med Midander-Lönnföreläsningen som direktsändes digitalt från Mannheimer Swartlings lokaler. I år hölls föreläsningen av Anders Eka, justitieråd och ordförande för Högsta domstolen. Anders Eka talade om sina erfarenheter som ordförande för grundlagsskadeståndskommittén på temat ”Fri- och rättigheter, grundlagen och skadestånd”. Föreläsningen kan ses i sin helhet nedan.

– Det är en stor ära och känns otroligt roligt att få årets Midander-Lönnstipendium. Det var också kul, och nervöst, att få berätta om min uppsats på årets Midander-Lönnföreläsning och jag hoppas att fler kommer att intressera sig för artificiell intelligens i relation till fri- och rättigheter framöver. Jag tror att det är ett område som kommer få stor påverkan på rättsväsendet i framtiden, säger Emanuel Björn Bergqvist.

Ladda ner Emanuel Björn Bergqvists uppsats.

Ny vinst för Centrum för rättvisa i Högsta domstolen stärker enskildas tillgång till rättvisa

By | Aktuellt

Fembarnsmamman Miclin George drogs in i en rättsprocess mot staten när Kronofogden felaktigt utmätte hennes bil för en annan persons skulder. Trots att hon vann mot staten i domstol ville Skatteverket, som företrädde staten, inte ersätta hennes rättegångskostnader. Idag slog Högsta domstolen fast att Miclin George har rätt till ersättning för sina kostnader med stöd av grundlagen. Det vägledande beslutet, som fått namnet ”Bilen i Borås”, stärker enskildas möjligheter att anlita jurist för att försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut i domstol.

Läs Högsta domstolens beslut här.

–  Det här är ett principiellt mycket viktigt beslut som stärker enskildas tillgång till rättvisa. Högsta domstolen inskärper att grundlagens bestämmelse om rätten till rättvis rättegång ger enskilda rätt att anlita jurist och få ersättning för befogade kostnader när de försvarar sig mot felaktiga myndighetsbeslut. Det är bra att Högsta domstolen underkände Skatteverkets försök att undergräva denna rättighet, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Miclin George i Högsta domstolen tillsammans med juristen Emilia Palm.

Det var i februari 2019 som Kronofogden beslutade att utmäta Miclin Georges bil för en annan persons skulder till bland annat staten. Miclin George skrev ett överklagande på egen hand och bifogade en kopia på köpekontraktet till bilen. Men Kronofogden godtog inte hennes uppgifter och gick vidare med sina planer på att sälja bilen på exekutiv auktion.

Under stor tidspress tvingades Miclin George därför att anlita en jurist som hjälpte henne att ta fram mer bevisning och överklaga till domstol. Med hjälp av juristen lyckades hon bevisa sitt ägarskap till bilen och stoppa försäljningen. Miclin George vann därför målet mot staten i domstolen. Trots det vägrade Skatteverket – som förde statens talan i domstolen – att betala hennes rättegångskostnader.

Skatteverket påstod att det var onödigt av Miclin George att anlita en jurist, trots att det överklagande och den bevisning som hon tog fram på egen hand inte godtogs av Kronofogden. Skatteverket menade alltså att hon borde ha drivit rättsprocessen mot staten på egen hand utan juridisk hjälp, trots att hon inte har någon juridisk utbildning. Tingsrätten gick på Skatteverkets linje men hovrätten kom fram till att Miclin George hade rätt att få ersättning för sina kostnader. Skatteverket tog därefter fallet till Högsta domstolen och begärde där att staten skulle slippa att betala.

Högsta domstolen underkände dock Skatteverkets argument och inskärpte att grundlagens bestämmelse om rätten till rättvis rättegång ger enskilda rätt att anlita jurist och få ersättning för detta när de försvarar sig mot felaktiga myndighetsbeslut. Högsta domstolen ansåg, tvärtemot vad Skatteverket påstod, att det inte var onödigt av Miclin George att anlita en jurist. Detta särskilt mot bakgrund av att hon själv försökt överklaga beslutet på egen hand utan att myndigheterna ändrade sig.

– Det är bra att Högsta domstolen står upp för enskildas grundlagsskyddade rätt till en rättvis rättegång. Självklart ska Miclin George och andra kunna försvara sig. Enskildas möjligheter att i praktiken tillvarata sina rättigheter får inte bli en plånboksfråga, avslutar Alexandra Loyd.

Läs Högsta domstolens beslut här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt

Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Centrum för rättvisa Legal Intensive 2021

By | Aktuellt

Är du juriststudent och nyfiken på hur du kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige genom banbrytande rättsprocesser? Ansök till Centrum för rättvisa Legal Intensive – en ny endagskurs i strategisk processföring för fri- och rättigheter!

Centrum för rättvisa hjälper enskilda att tillvarata sina grundläggande rättigheter genom att driva principiellt viktiga rättsfall i domstol. I de flesta fallen har våra klienter fått rätt och vi har vunnit 20 gånger i de högsta juridiska instanserna, varav tio gånger i Högsta domstolen. Vår första vinst i Högsta domstolen gällde diskriminering på juristprogrammet.

Genom Centrum för rättvisa Legal Intensive får 15 juriststudenter från hela landet chansen att fördjupa sina kunskaper om den grundläggande rätten till likabehandling och skyddet mot diskriminering. Kursen är uppbyggd kring ett fiktivt diskrimineringfall, där du som kursdeltagare först får ta del av våra expertföreläsningar i diskrimineringsrätt och därefter möjlighet att omedelbart sätta dina nya kunskaper på prov genom ett interaktivt rättegångsspel i smågrupper med individuell feedback.

Kursprogrammet innehåller:

  • Interaktiva föreläsningar om strategisk processföring i mål om fri- och rättigheter samt om den grundläggande rätten till likabehandling och skyddet mot diskriminering.
  • Frågestund med några av Centrum för rättvisas klienter som drivit fall om likabehandling och diskriminering mot staten.
  • Rättegångsspel där du får praktisera dina nya kunskaper under ledning av våra jurister.

Centrum för rättvisa Legal Intensive är en exklusiv intensivkurs med ett begränsat antal platser och äger rum lördagen den 6 februari 2021 kl. 09.30–17.30 via Zoom.

Kursen riktar sig till studenter på juristprogrammet som under vårterminen 2021 läser termin fyra eller högre. Din ansökan ska innehålla betygskopia samt ett personligt brev där du berättar varför du är nyfiken på strategisk processföring för mänskliga rättigheter. Ansökan märks med ”Legal Intensive” och mailas till rekrytering@centrumforrattvisa.se senast fredagen den 18 december 2020.

Vi ser fram emot din ansökan!

Hovrätten fastställer tingsrättens dom – inget skadestånd för Evald Hellgren trots Naturvårdsverkets felaktiga beslut

By | Aktuellt

Evald Hellgren bedrev en framgångsrik näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som slog fast att Naturvårdsverket ”inte haft fog för sitt beslut”. Men då hade Evald Hellgrens firma redan ruinerats. Efter att han stämt staten avslog Stockholms tingsrätt hans begäran om skadestånd. Och i en dom har Svea hovrätt nu valt att gå på samma linje. Hovrättens dom kommer att överklagas till Högsta domstolen.

– Jag är såklart besviken över hovrättens dom men inte särskilt förvånad. Kraven som ställs för att staten ska anses skadeståndsskyldig är så höga att det nästan är omöjligt att som enskild få rätt till ersättning. Men jag ser fram emot att överklaga domen till Högsta domstolen, säger Evald Hellgren.

Viltmästaren och egenföretagaren Evald Hellgren i Örträsk i Västerbotten uppfann den första fällan som godkändes i Sverige för levandefångst av vildsvin. Den blev snabbt en populär produkt – inte minst bland svenska bönder som var trötta på att se sina ägor förstöras av den snabbt växande vildsvinsstammen.

Efter att Sinkabirum hade godkänts av Naturvårdsverket och sålts under cirka sex års tid beslutade myndigheten plötsligt att dra in tillståndet för fällan. Därmed förlorade Evald Hellgrens firma också sin enskilt största inkomstkälla.

Evald Hellgren överklagade Naturvårdsverkets beslut och fick efter två år rätt i kammarrätten, som konstaterade att myndigheten överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut”. Men då hade Evald Hellgren redan förlorat 670 000 kronor i uteblivna försäljningsintäkter.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Evald Hellgren staten och begärde ersättning för den skada som det felaktiga beslutet orsakat honom. Genom Justitiekanslern hävdade staten å sin sida att den endast kan bli skadeståndsskyldig på grund av felaktig myndighetsutövning när den har begått ”uppenbara fel” och att felet som Evald Hellgren drabbats av inte var tillräckligt uppenbart.

I en dom förra sommaren slog Stockholms tingsrätt fast att Naturvårdsverkets beslut hade varit felaktigt, men att felet inte var tillräckligt allvarligt för att staten skulle bli skadeståndsskyldig. Tingsrätten avslog därför Evald Hellgrens skadeståndsanspråk. I en dom har nu Svea hovrätt valt att gå på samma linje.

Hovrättens dom kommer att överklagas till Högsta domstolen. För att Högsta domstolen ska pröva målet krävs det prövningstillstånd.

– Det är viktigt att enskilda som orsakas ekonomiska skador på grund av felaktiga myndighetsbeslut också har en reell möjlighet att få ersättning. Evald Hellgrens fall är av stor principiell betydelse eftersom det ställer frågan om vilket ansvar staten har för felaktig myndighetsutövning på sin spets, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Frida Andersson är ombud för Evald Hellgren.

Läs hovrättens dom här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt

Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Evald Hellgren
070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Praktisera på Centrum för rättvisa!

By | Aktuellt

Vill du prova på strategisk processföring för individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa tar emot fyra juriststudenter för uppsatspraktik under våren 2021! Ansök senast den 15 november 2020.

Som uppsatspraktikant hjälper du till i det dagliga arbetet på Centrum för rättvisa. Du får göra rättsutredningar och research, hantera anmälningar om nya fall med mera. Genom praktiken ges du en unik inblick i några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser. 

Eftersom vi vet att examensuppsatsen tar mycket tid i anspråk kan du få ägna dig åt skrivandet i den mån du önskar. Praktikens längd kommer vi överens om gemensamt men vi rekommenderar runt tio veckor.

Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning och betyg. Berätta också kort om din uppsats om du redan har bestämt vad du ska skriva om.

Sista ansökningsdag för praktik under våren 2021 är den 15 november 2020. Du skickar din ansökan per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftpolicy.

Varmt välkommen med din ansökan!

Tingsrätten: Staten inte skadeståndsskyldig för Migrationsverkets kompetensutvisningar

By | Aktuellt

Stockholms tingsrätt anser att myndigheterna ”haft fog” för att utvisa ABB-ingenjören Ali Omumi för en försäkringsmiss som hans förrförra arbetsgivare gjort. Tingsrätten avslår därför hans krav på skadestånd för kompetensutvisningen. Domen kommer att överklagas till hovrätten.

– Jag är besviken och förstår inte hur tingsrätten kan komma fram till att det var rätt att tvinga mig att lämna min anställning på ABB och utvisa mig och min familj. Men jag ser fram emot att överklaga domen och fortsätta kampen mot kompetensutvisningarna, säger Ali Omumi.

Ingenjören Ali Omumi utvisades ur Sverige sommaren 2018 på grund av en försäkringsmiss som hans förrförra arbetsgivare gjort. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Först efter en lång process mot Migrationsverket kunde Ali Omumi under hösten 2019 komma tillbaka till sitt arbete på ABB.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Ali Omumi staten och begärde skadestånd för att han först felaktigt utvisades och sedan hindrades från att komma tillbaka till Sverige. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

I sin dom den 12 oktober 2020 kommer Stockholms tingsrätt fram till att myndigheterna ”haft fog” för sina bedömningar. Tingsrätten tar inte hänsyn till att Ali Omumi bytt arbetsgivare och eftersom staten, enligt tingsrätten, bara ansvarar för uppenbart oriktiga bedömningar blir det inte fråga om skadestånd i Ali Omumis fall.

– Kompetensutvisningarna har inneburit personliga tragedier för de som felaktigt utvisats och har varit skadliga för Sverige. Vi kommer att överklaga den här domen, det är viktigt att staten hålls ansvarig för Migrationsverkets orimliga utvisningspraxis, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristerna Helena Myrin och Erik Scherstén företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!