Category

Aktuellt

Centrum för rättvisa Legal Intensive 2021

By | Aktuellt

Är du juriststudent och nyfiken på hur du kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige genom banbrytande rättsprocesser? Ansök till Centrum för rättvisa Legal Intensive – en ny endagskurs i strategisk processföring för fri- och rättigheter!

Centrum för rättvisa hjälper enskilda att tillvarata sina grundläggande rättigheter genom att driva principiellt viktiga rättsfall i domstol. I de flesta fallen har våra klienter fått rätt och vi har vunnit 19 gånger i de högsta juridiska instanserna, varav nio gånger i Högsta domstolen. Vår första vinst i Högsta domstolen gällde diskriminering på juristprogrammet.

Genom Centrum för rättvisa Legal Intensive får 15 juriststudenter från hela landet chansen att fördjupa sina kunskaper om den grundläggande rätten till likabehandling och skyddet mot diskriminering. Kursen är uppbyggd kring ett fiktivt diskrimineringfall, där du som kursdeltagare först får ta del av våra expertföreläsningar i diskrimineringsrätt och därefter möjlighet att omedelbart sätta dina nya kunskaper på prov genom ett interaktivt rättegångsspel i smågrupper med individuell feedback.

Kursprogrammet innehåller:

  • Interaktiva föreläsningar om strategisk processföring i mål om fri- och rättigheter samt om den grundläggande rätten till likabehandling och skyddet mot diskriminering.
  • Frågestund med några av Centrum för rättvisas klienter som drivit fall om likabehandling och diskriminering mot staten.
  • Rättgångsspel där du får praktisera dina nya kunskaper under ledning av våra jurister.

Centrum för rättvisa Legal Intensive är en exklusiv intensivkurs med ett begränsat antal platser och äger rum lördagen den 6 februari 2021 kl. 09.30–17.30 via Zoom.

Kursen riktar sig till studenter på juristprogrammet som under vårterminen 2021 läser termin fyra eller högre. Din ansökan ska innehålla betygskopia samt ett personligt brev där du berättar varför du är nyfiken på strategisk processföring för mänskliga rättigheter. Ansökan märks med ”Legal Intensive” och mailas till rekrytering@centrumforrattvisa.se senast fredagen den 18 december 2020.

Vi ser fram emot din ansökan!

Hovrätten fastställer tingsrättens dom – inget skadestånd för Evald Hellgren trots Naturvårdsverkets felaktiga beslut

By | Aktuellt

Evald Hellgren bedrev en framgångsrik näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som slog fast att Naturvårdsverket ”inte haft fog för sitt beslut”. Men då hade Evald Hellgrens firma redan ruinerats. Efter att han stämt staten avslog Stockholms tingsrätt hans begäran om skadestånd. Och i en dom har Svea hovrätt nu valt att gå på samma linje. Hovrättens dom kommer att överklagas till Högsta domstolen.

– Jag är såklart besviken över hovrättens dom men inte särskilt förvånad. Kraven som ställs för att staten ska anses skadeståndsskyldig är så höga att det nästan är omöjligt att som enskild få rätt till ersättning. Men jag ser fram emot att överklaga domen till Högsta domstolen, säger Evald Hellgren.

Viltmästaren och egenföretagaren Evald Hellgren i Örträsk i Västerbotten uppfann den första fällan som godkändes i Sverige för levandefångst av vildsvin. Den blev snabbt en populär produkt – inte minst bland svenska bönder som var trötta på att se sina ägor förstöras av den snabbt växande vildsvinsstammen.

Efter att Sinkabirum hade godkänts av Naturvårdsverket och sålts under cirka sex års tid beslutade myndigheten plötsligt att dra in tillståndet för fällan. Därmed förlorade Evald Hellgrens firma också sin enskilt största inkomstkälla.

Evald Hellgren överklagade Naturvårdsverkets beslut och fick efter två år rätt i kammarrätten, som konstaterade att myndigheten överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut”. Men då hade Evald Hellgren redan förlorat 670 000 kronor i uteblivna försäljningsintäkter.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Evald Hellgren staten och begärde ersättning för den skada som det felaktiga beslutet orsakat honom. Genom Justitiekanslern hävdade staten å sin sida att den endast kan bli skadeståndsskyldig på grund av felaktig myndighetsutövning när den har begått ”uppenbara fel” och att felet som Evald Hellgren drabbats av inte var tillräckligt uppenbart.

I en dom förra sommaren slog Stockholms tingsrätt fast att Naturvårdsverkets beslut hade varit felaktigt, men att felet inte var tillräckligt allvarligt för att staten skulle bli skadeståndsskyldig. Tingsrätten avslog därför Evald Hellgrens skadeståndsanspråk. I en dom har nu Svea hovrätt valt att gå på samma linje.

Hovrättens dom kommer att överklagas till Högsta domstolen. För att Högsta domstolen ska pröva målet krävs det prövningstillstånd.

– Det är viktigt att enskilda som orsakas ekonomiska skador på grund av felaktiga myndighetsbeslut också har en reell möjlighet att få ersättning. Evald Hellgrens fall är av stor principiell betydelse eftersom det ställer frågan om vilket ansvar staten har för felaktig myndighetsutövning på sin spets, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Frida Andersson är ombud för Evald Hellgren.

Läs hovrättens dom här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt

Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Evald Hellgren
070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Praktisera på Centrum för rättvisa!

By | Aktuellt

Vill du prova på strategisk processföring för individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa tar emot fyra juriststudenter för uppsatspraktik under våren 2021! Ansök senast den 15 november 2020.

Som uppsatspraktikant hjälper du till i det dagliga arbetet på Centrum för rättvisa. Du får göra rättsutredningar och research, hantera anmälningar om nya fall med mera. Genom praktiken ges du en unik inblick i några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser. 

Eftersom vi vet att examensuppsatsen tar mycket tid i anspråk kan du få ägna dig åt skrivandet i den mån du önskar. Praktikens längd kommer vi överens om gemensamt men vi rekommenderar runt tio veckor.

Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning och betyg. Berätta också kort om din uppsats om du redan har bestämt vad du ska skriva om.

Sista ansökningsdag för praktik under våren 2021 är den 15 november 2020. Du skickar din ansökan per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftpolicy.

Varmt välkommen med din ansökan!

Tingsrätten: Staten inte skadeståndsskyldig för Migrationsverkets kompetensutvisningar

By | Aktuellt

Stockholms tingsrätt anser att myndigheterna ”haft fog” för att utvisa ABB-ingenjören Ali Omumi för en försäkringsmiss som hans förrförra arbetsgivare gjort. Tingsrätten avslår därför hans krav på skadestånd för kompetensutvisningen. Domen kommer att överklagas till hovrätten.

– Jag är besviken och förstår inte hur tingsrätten kan komma fram till att det var rätt att tvinga mig att lämna min anställning på ABB och utvisa mig och min familj. Men jag ser fram emot att överklaga domen och fortsätta kampen mot kompetensutvisningarna, säger Ali Omumi.

Ingenjören Ali Omumi utvisades ur Sverige sommaren 2018 på grund av en försäkringsmiss som hans förrförra arbetsgivare gjort. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Först efter en lång process mot Migrationsverket kunde Ali Omumi under hösten 2019 komma tillbaka till sitt arbete på ABB.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Ali Omumi staten och begärde skadestånd för att han först felaktigt utvisades och sedan hindrades från att komma tillbaka till Sverige. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

I sin dom den 12 oktober 2020 kommer Stockholms tingsrätt fram till att myndigheterna ”haft fog” för sina bedömningar. Tingsrätten tar inte hänsyn till att Ali Omumi bytt arbetsgivare och eftersom staten, enligt tingsrätten, bara ansvarar för uppenbart oriktiga bedömningar blir det inte fråga om skadestånd i Ali Omumis fall.

– Kompetensutvisningarna har inneburit personliga tragedier för de som felaktigt utvisats och har varit skadliga för Sverige. Vi kommer att överklaga den här domen, det är viktigt att staten hålls ansvarig för Migrationsverkets orimliga utvisningspraxis, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristerna Helena Myrin och Erik Scherstén företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Vellinge kommun överklagar inte – unik dom om olaglig bygglovsutpressning står fast

By | Aktuellt

Malmö tingsrätt slog nyligen fast att Vellinge kommun gjort sig skyldig till rättsstridigt tvång när den krävde fastighetsägare på gratis mark som villkor för att bevilja bygglov. Kommunen har inte överklagat domen och den kan nu få betydelse för ett trettiotal familjer i Höllviken som drabbats av kommunens bygglovsutpressning. Ett tiotal har redan lämnat in egna skadeståndskrav mot kommunen med stöd av domen.

Tommie och Lena Dahlström tvingades genom ett avtal att skänka bort 52 kvadratmeter mark och betala 26 000 kronor i avgift för marköverföringen – annars skulle de inte få bygga på sin fastighet. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde de Vellinge kommun på skadestånd och vann.

– Det är bra att denna unika dom nu står fast. Ingen ska tvingas ge bort sin mark gratis till stat eller kommun, och kommunala avtal som innebär att grundläggande rättigheter åsidosätts blir ogiltiga. Med det sagt är det väldigt ovanligt att en domstol kommer fram till att en kommun har gjort sig skyldig till rättsstridigt tvång – därför är domen unik i sitt slag, säger Alexandra Loyd som tillsammans med Helena Myrin och Erik Scherstén företrätt makarna Dahlström i processen.

Centrum för rättvisa har redan kontakt med femton familjer, som liksom makarna Dahlström menar att de blivit tvingade att avstå mark till kommunen och dessutom tvingats betala en avgift för det. Med stöd av domen har ett tiotal av dessa familjer lämnat in egna krav mot kommunen på den ersättning som de har haft rätt till hela tiden, vilket Sydsvenskan nyligen rapporterat om här.

Nu återstår att se om Vellinge kommun kommer att ersätta även övriga drabbade av kommunens rättsstridiga tvång.

Läs mer om fallet här.

Foto Camilla Gislow

Lagen diskriminerade homosexuella par – familjen Burston begär skadestånd av staten

By | Aktuellt

Under tio års tid innehöll svensk lagstiftning regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få sitt föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet. Makarna Anna och Debbie Burston och deras barn Holly, Jack och John är en av de hundratals familjer som drabbades av den diskriminerande lagen. Med hjälp av Centrum för rättvisa har familjen nu vänt sig till Justitiekanslern och begärt skadestånd av staten.

Se TV4 Nyheternas inslag om fallet här.

 – Det är ett brott mot våra mänskliga rättigheter att vi behandlas annorlunda enbart på grund av vår sexuella läggning. Att jag inte ses som mina barns förälder i Sverige får allvarliga konsekvenser för hela familjen och har lett till mycket ångest, stress och oro, säger Debbie Burston.

Debbie och Anna Burston är gifta och har tre barn som har fötts efter assisterad befruktning med anonym donator vid Storkkliniken i Danmark. Både Anna och Debbie är fastställda som barnens föräldrar i Storbritannien, där Debbie är medborgare. Men i Sverige, där familjen bor, har myndigheterna vägrat erkänna Debbie som barnens förälder på grund av diskriminerande lagstiftning.

När barnen föddes ställde lagen upp olika krav för fastställande av föräldraskap för barn som fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet med anonym donator, beroende på föräldrarnas sexuella läggning. För ett heterosexuellt par räckte mannens samtycke till befruktningen för att kunna fastställas som förälder, medan den som i ett homosexuellt förhållande inte fött barnet var tvungen att ansöka om adoption.

Eftersom Debbie och Anna genomgått assisterad befruktning i utlandet med en anonym donator vägrade svenska myndigheter, i det här fallet Malmö kommun, att fastställa Debbies föräldraskap till barnen. Samtidigt fanns det vid den tidpunkten inga hinder för heterosexuella par som befann sig i samma situation att få sitt föräldraskap fastställt.

Makarna Burston vände sig först till Diskrimineringsombudsmannen, som stämde Malmö kommun för olaglig diskriminering. Domstolarna höll med om att homosexuella par särbehandlades, men de ansåg inte att myndigheterna kunde hållas ansvariga för detta eftersom särbehandlingen följde direkt av lagstiftningen. Enligt domstolarna hade myndigheterna inte något annat val än att följa lagen. Diskrimineringsombudsmannen förlorade därför målet.

Den 1 januari 2019 ändrades lagen så att villkoren för föräldraskap blev samma för homosexuella och heterosexuella par. Motiveringen var att lagen inte får särbehandla på grund av sexuell läggning utan tungt vägande skäl. Men för makarna Burston och upp emot flera hundra andra par blir det ingen skillnad. Om barnen tillkommit genom assisterad befruktning innan lagändringen gäller de tidigare reglerna.

Eftersom domstolarna kom fram till att myndigheterna inte kan hållas ansvariga eftersom de endast följde lagen, blir frågan vilket ansvar staten har för sin lagstiftning. Med hjälp av Centrum för rättvisa vänder sig därför familjen Burston till Justitiekanslern och begär skadestånd av staten för diskrimineringen.

– Rätten till likabehandling och skydd mot diskriminering är grundläggande mänskliga rättigheter. Staten måste ta ansvar för att svensk lagstiftning i tio års tid innehöll regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Vi hoppas att Justitiekanslern ger familjen Burston upprättelse, säger Alexandra Loyd, jurist och ombud för familjen Burston hos Justitiekanslern tillsammans med juristerna Alexander Ottosson och Emilia Palm.

Mer information

Se TV4 Nyheternas inslag om fallet här.

Läs familjen Burstons begäran om skadestånd till Justitiekanslern här.

Foto: Camilla Gislow

Kontakt

Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för familjen Burston
E-post: alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se
Mobil: 073-767 92 73

Centrum för rättvisas digitala Sverigeturné 2020

By | Aktuellt

Är du juriststudent och vill veta hur man arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige?

I höst ger sig Centrum för rättvisa ut på en digital Sverigeturné! Med start i Lund och slut i Umeå kommer vi att göra en digital resa där vi kommer att besöka alla juristutbildningar i Sverige med föreläsningen “Juridisk aktivism för fri- och rättigheter – så arbetar vi med mänskliga rättigheter i Sverige”.

Vi kommer att berätta om hur strategisk processföring kan stärka mänskliga rättigheter, hur man kan arbeta med mänskliga rättigheter i Sverige och hur det kan gå till när en enskild ska ta tillvara sina rättigheter mot staten.

Låter det intressant? Klicka på länken för ditt universitet för information om hur du anmäler dig och deltar i utlottningen av ett presentkort:

Vi ses på Zoom!

Vi söker jurister!

By | Aktuellt

Vill du arbeta med några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser som stärker individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker just nu en eller flera jurister till vårt kontor i Stockholm!

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Vi hjälper enskilda att tillvarata sina grundläggande rättigheter genom att driva principiellt viktiga rättsfall i domstol och delta i debatten om rättighetsfrågor.

Vi driver rättsprocesser i såväl allmän domstol som i förvaltningsdomstol och i olika specialdomstolar. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, vunnit i de flesta fallen samt fått 19 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Vi söker dig som:

  • Har tagit juristexamen/jur.kand. med mycket goda resultat.
  • Är samhällsintresserad och nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.
  • Är intresserad av att vara med och driva rättsprocesser för att stärka individens fri- och rättigheter och rättsstaten.
  • Tingstjänstgöring eller annat kvalificerat juridiskt arbete på exempelvis advokatbyrå är meriterande men inget krav.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

I rollen som jurist vid Centrum för rättvisa arbetar du med att företräda enskilda i principiellt viktiga rättsfall mot staten och kommunerna i domstol. Våra rättsfall drivs normalt i projektform i team på tre till fyra jurister. Det ligger även i Centrum för rättvisas uppdrag att granska myndigheter och informera enskilda om deras rättigheter, vilket innebär att du får vara med och bidra till vårt spännande fallresearcharbete.

Vad vi erbjuder

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Gamla stan i Stockholm med elva medarbetare som i huvudsak är heltidsanställda processjurister. Vi erbjuder en kreativ och stimulerande arbetsmiljö med bra anställningsvillkor och meningsfulla arbetsuppgifter som ofta bidrar till att stärka rättssäkerheten i Sverige.

Våra juniora tjänster är till att börja med tidsbegränsade till ett år och inleds med sex månaders provanställning. Det finns möjlighet till förlängning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar. Tillträde sker efter överenskommelse under januari eller februari 2021.

Hur du söker

Sista ansökningsdag är den 30 oktober 2020 och vi kallar löpande till intervjuer. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV och betyg från juristprogrammet samt andra tjänsteintyg om sådana finns.

Ansökan skickas per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Alexandra Loyd på 073-767 92 73.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy på vår hemsida: www.centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Välkommen med din ansökan!

Vellinge kommun fälls i domstol för olaglig bygglovsutpressning – husägare som krävdes på gratis mark får skadestånd

By | Aktuellt

Malmö tingsrätt har idag kommit fram till att Vellinge kommun gjorde sig skyldig till rättsstridigt tvång när den krävde fastighetsägare på gratis mark som villkor för att bevilja bygglov. Domen kan få betydelse för ett trettiotal familjer i Höllviken som drabbats av kommunens bygglovsutpressning.

– Det känns skönt att få bekräftat att vår magkänsla var rätt – det var utpressning. Det är glädjande att rättvisan segrade och att domstolen markerar att även Vellinge kommun måste följa de regler som finns, säger Tommie Dahlström.

Vellinge kommun satte i system att kräva gratis mark av enskilda som villkor för bygglov. Ett trettiotal familjer drabbades och tvingades att skänka bort mark till kommunen och betala tiotusentals kronor i marköverföringsavgifter. Efter att en lantmätare slagit larm och en kritisk granskning i Sydsvenskan backade kommunen från kravet på gratis mark för nya bygglovsansökningar. Men de redan drabbade fick inte någon ersättning.

En av de drabbade familjerna, Tommie och Lena Dahlström, har med hjälp av Centrum för rättvisa stämt Vellinge kommun och begärt ersättning för den förlorade marken och avgifterna. I deras fall krävde kommunen att de, för att få bygglov för sitt nya hus, skulle skriva på ett avtal där de gav bort 52 kvadratmeter av sin tomt till kommunen utan ersättning samt åtog sig att betala 26 000 kronor i marköverföringsavgifter.

Kommunen menade att avtalet skulle ses som ett ”frivilligt erbjudande” och hänvisade till att ingångna avtal ska hållas. Kommunen ansåg också att marken som överläts var helt värdelös och att det inte under några förhållanden kunde bli fråga om något skadestånd.

Vid rättegången vittnade flera av de drabbade kommuninvånarna om att de hade pressats att ge bort sin mark gratis till kommunen. Tingsrätten kom också fram till att överenskommelsen inte varit frivillig, utan att Tommie och Lena Dahlström tvingats gå med på kommunens krav.

Tingsrätten säger i sin dom att kommunen inte har haft stöd i lagen för att kräva gratis mark som villkor för bygglov och att villkoren därför har varit rättsstridiga. Tingsrätten godtog inte kommunens påstående om att marken var värdelös. Kommunen förpliktades därför att betala ersättning till makarna Dahlström för den skada de orsakats av kommunens agerande. I deras fall rör det sig om 79 750 kronor.

– Det här är en bra och rimlig dom. Ingen ska tvingas ge bort sin mark gratis till stat eller kommun, och kommunala avtal som innebär att grundläggande rättigheter åsidosätts blir ogiltiga. Nu återstår att se om Vellinge kommun kommer att ersätta även övriga drabbade av kommunens bygglovsutpressning, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa som tillsammans med Helena Myrin och Erik Scherstén är ombud för Tommie och Lena Dahlström.

Domen kan överklagas av Vellinge kommun senast den 8 oktober 2020.

Läs domen från Malmö tingsrätt här

Läs mer om fallet här

Kontakt:
Alexandra Loyd
Jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Tommie och Lena Dahlström
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Uppsatstävling: 25 000 kr till bästa examensuppsats om fri- och rättigheter

By | Aktuellt

Har du skrivit examensuppsats i juridik om fri- och rättigheter? Ansök om 2020 års Midander-Lönnstipendium senast den 16 oktober 2020!

För att uppmuntra och uppmärksamma studier av fri- och rättigheter delar Centrum för rättvisa varje år ut Midander-Lönnstipendiet till den sökande som har skrivit den bästa examensuppsatsen i juridik om individuella fri- och rättigheter.

Stipendiet uppgår till 25 000 kronor och uppsatsens ämne kan vara processrätt, skadeståndsrätt, EU-rätt, förvaltningsrätt, konstitutionell rätt och så vidare men kärnfrågan måste vara tydligt relaterad till individuella fri- och rättigheter.

Ansökan ska innehålla uppsats och betygskopia. Uppsatsen ska omfatta 30 hp.
Du skickar ansökan per e-post till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se senast den 16 oktober 2020. Vill du tipsa om en uppsatsförfattare som borde få stipendiet? Maila författarens namn och lärosäte till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se.

Läs mer om stipendiet på http://centrumforrattvisa.se/student

Vi ser fram emot att läsa din uppsats!

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy: http://centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!