Category

Aktuellt

Vi söker jurister!

By | Aktuellt

Vill du arbeta med några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser som stärker individens fri- och rättigheter? Centrum för rättvisa söker just nu en eller flera jurister till vårt kontor i Stockholm!

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Vi hjälper enskilda att tillvarata sina grundläggande rättigheter genom att driva principiellt viktiga rättsfall i domstol och delta i debatten om rättighetsfrågor.

Vi driver rättsprocesser i såväl allmän domstol som i förvaltningsdomstol och i olika specialdomstolar. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, vunnit i de flesta fallen samt fått 19 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Vi söker dig som:

  • Har tagit juristexamen/jur.kand. med mycket goda resultat.
  • Är samhällsintresserad och nyfiken på hur juridiken samspelar med samhällsutvecklingen.
  • Är intresserad av att vara med och driva rättsprocesser för att stärka individens fri- och rättigheter och rättsstaten.
  • Tingstjänstgöring eller annat kvalificerat juridiskt arbete på exempelvis advokatbyrå är meriterande men inget krav.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

I rollen som jurist vid Centrum för rättvisa arbetar du med att företräda enskilda i principiellt viktiga rättsfall mot staten och kommunerna i domstol. Våra rättsfall drivs normalt i projektform i team på tre till fyra jurister. Det ligger även i Centrum för rättvisas uppdrag att granska myndigheter och informera enskilda om deras rättigheter, vilket innebär att du får vara med och bidra till vårt spännande fallresearcharbete.

Vad vi erbjuder

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Gamla stan i Stockholm med elva medarbetare som i huvudsak är heltidsanställda processjurister. Vi erbjuder en kreativ och stimulerande arbetsmiljö med bra anställningsvillkor och meningsfulla arbetsuppgifter som ofta bidrar till att stärka rättssäkerheten i Sverige.

Våra juniora tjänster är till att börja med tidsbegränsade till ett år och inleds med sex månaders provanställning. Det finns möjlighet till förlängning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar. Tillträde sker efter överenskommelse under januari eller februari 2021.

Hur du söker

Sista ansökningsdag är den 30 oktober 2020 och vi kallar löpande till intervjuer. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV och betyg från juristprogrammet samt andra tjänsteintyg om sådana finns.

Ansökan skickas per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Alexandra Loyd på 073-767 92 73.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy på vår hemsida: www.centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Välkommen med din ansökan!

Vellinge kommun fälls i domstol för olaglig bygglovsutpressning – husägare som krävdes på gratis mark får skadestånd

By | Aktuellt

Malmö tingsrätt har idag kommit fram till att Vellinge kommun gjorde sig skyldig till rättsstridigt tvång när den krävde fastighetsägare på gratis mark som villkor för att bevilja bygglov. Domen kan få betydelse för ett trettiotal familjer i Höllviken som drabbats av kommunens bygglovsutpressning.

– Det känns skönt att få bekräftat att vår magkänsla var rätt – det var utpressning. Det är glädjande att rättvisan segrade och att domstolen markerar att även Vellinge kommun måste följa de regler som finns, säger Tommie Dahlström.

Vellinge kommun satte i system att kräva gratis mark av enskilda som villkor för bygglov. Ett trettiotal familjer drabbades och tvingades att skänka bort mark till kommunen och betala tiotusentals kronor i marköverföringsavgifter. Efter att en lantmätare slagit larm och en kritisk granskning i Sydsvenskan backade kommunen från kravet på gratis mark för nya bygglovsansökningar. Men de redan drabbade fick inte någon ersättning.

En av de drabbade familjerna, Tommie och Lena Dahlström, har med hjälp av Centrum för rättvisa stämt Vellinge kommun och begärt ersättning för den förlorade marken och avgifterna. I deras fall krävde kommunen att de, för att få bygglov för sitt nya hus, skulle skriva på ett avtal där de gav bort 52 kvadratmeter av sin tomt till kommunen utan ersättning samt åtog sig att betala 26 000 kronor i marköverföringsavgifter.

Kommunen menade att avtalet skulle ses som ett ”frivilligt erbjudande” och hänvisade till att ingångna avtal ska hållas. Kommunen ansåg också att marken som överläts var helt värdelös och att det inte under några förhållanden kunde bli fråga om något skadestånd.

Vid rättegången vittnade flera av de drabbade kommuninvånarna om att de hade pressats att ge bort sin mark gratis till kommunen. Tingsrätten kom också fram till att överenskommelsen inte varit frivillig, utan att Tommie och Lena Dahlström tvingats gå med på kommunens krav.

Tingsrätten säger i sin dom att kommunen inte har haft stöd i lagen för att kräva gratis mark som villkor för bygglov och att villkoren därför har varit rättsstridiga. Tingsrätten godtog inte kommunens påstående om att marken var värdelös. Kommunen förpliktades därför att betala ersättning till makarna Dahlström för den skada de orsakats av kommunens agerande. I deras fall rör det sig om 79 750 kronor.

– Det här är en bra och rimlig dom. Ingen ska tvingas ge bort sin mark gratis till stat eller kommun, och kommunala avtal som innebär att grundläggande rättigheter åsidosätts blir ogiltiga. Nu återstår att se om Vellinge kommun kommer att ersätta även övriga drabbade av kommunens bygglovsutpressning, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa som tillsammans med Helena Myrin och Erik Scherstén är ombud för Tommie och Lena Dahlström.

Domen kan överklagas av Vellinge kommun senast den 8 oktober 2020.

Läs domen från Malmö tingsrätt här

Läs mer om fallet här

Kontakt:
Alexandra Loyd
Jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Tommie och Lena Dahlström
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se

Uppsatstävling: 25 000 kr till bästa examensuppsats om fri- och rättigheter

By | Aktuellt

Har du skrivit examensuppsats i juridik om fri- och rättigheter? Ansök om 2020 års Midander-Lönnstipendium senast den 16 oktober 2020!

För att uppmuntra och uppmärksamma studier av fri- och rättigheter delar Centrum för rättvisa varje år ut Midander-Lönnstipendiet till den sökande som har skrivit den bästa examensuppsatsen i juridik om individuella fri- och rättigheter.

Stipendiet uppgår till 25 000 kronor och uppsatsens ämne kan vara processrätt, skadeståndsrätt, EU-rätt, förvaltningsrätt, konstitutionell rätt och så vidare men kärnfrågan måste vara tydligt relaterad till individuella fri- och rättigheter.

Ansökan ska innehålla uppsats och betygskopia. Uppsatsen ska omfatta 30 hp.
Du skickar ansökan per e-post till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se senast den 16 oktober 2020. Vill du tipsa om en uppsatsförfattare som borde få stipendiet? Maila författarens namn och lärosäte till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se.

Läs mer om stipendiet på http://centrumforrattvisa.se/student

Vi ser fram emot att läsa din uppsats!

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy: http://centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Statlig utredning föreslår ny lag om grundlagsskadestånd – ”Bekräftar att Sverige har fått en grundlag för folket”

By | Aktuellt

En parlamentarisk kommitté har idag presenterat ett lagförslag som klargör att enskilda kan ha rätt till skadestånd av stat eller kommun vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget har sin bakgrund i Centrum för rättvisas rättsfall ”Medborgarskapet I” där Högsta domstolen slog fast att överträdelser av enskildas grundlagsskyddade fri- och rättigheter kan ådra staten skadeståndsskyldighet.

Läs lagförslaget här (SOU 2020:44).

– Det här är ett bra lagförslag som visar att Sverige har fått en grundlag för folket. Tidigare har skyddet för enskildas fri- och rättigheter i Sverige varit beroende av Europakonventionen och Europadomstolen i Strasbourg. Lagförslaget bekräftar den rättsutveckling som skett på senare år och som innebär att den svenska grundlagen och de svenska domstolarna har fått en viktigare roll när det gäller att värna enskildas fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef på Centrum för rättvisa.

Förslaget innebär att det i lag ska klargöras att enskilda privatpersoner och företag kan ha rätt till skadestånd av stat eller kommun vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Syftet är att tydliggöra i vilka situationer det finns en rätt till skadestånd vid överträdelser av grundlagen och därmed stärka skyddet för enskildas fri- och rättigheter i Sverige. Förslaget innehåller även en bestämmelse om rättegångskostnader som syftar till att minska den ekonomiska risken för enskilda som riktar skadeståndsanspråk mot stat eller kommun i domstol.

Utredningens förslag har sin bakgrund i Centrum för rättvisas rättsfall ”Medborgarskapet I” från år 2014, där Högsta domstolen för första gången slog fast att staten i vissa situationer kan bli skadeståndsskyldig om den överträder enskildas grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Rättsfallet handlade om Centrum för rättvisas klient Blake Pettersson som felaktigt hade fråntagits sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen.

Högsta domstolens ställningstagande i ”Medborgarskapet I” bekräftades fyra år senare i Centrum för rättvisas rättsfall ”Medborgarskapet II”. Men eftersom även det rättsfallet handlade om medborgarskap har det fram till nu ansetts oklart om rätten till skadestånd även omfattar andra fri- och rättigheter i grundlagen.

Genom lagförslaget klargörs det att den rätt till skadestånd som Högsta domstolen slog fast i ”Medborgarskapet I” år 2014 är generell och omfattar alla de fri- och rättigheter som garanteras enskilda i den svenska grundlagen. En sån rätt till skadestånd finns sedan tidigare vid kränkningar av enskildas fri- och rättigheter i Europakonventionen. Enligt utredningen är det viktigt att slå fast att den svenska grundlagen inte framstår som mindre användbar för medborgarna än Europakonventionen.

Den föreslagna lagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2022.

________________

Not: Bilden ovan är på Blake Pettersson utanför Högsta domstolen. Centrum för rättvisa företrädde Blake Pettersson i rättsfallet som blev ”Medborgarskapet I”. Fotot är taget av Urban Brådhe.

Är du vår nya jurist?

By | Aktuellt

Vill du arbeta med några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser som stärker individens fri- och rättigheter? Ansök till tjänsten som senior jurist på Centrum för rättvisa!

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Vi hjälper enskilda att tillvarata sina grundläggande rättigheter genom att driva principiellt viktiga rättsfall i domstol och delta i debatten om rättighetsfrågor.

Våra fall drivs ofta som skadeståndsmål i allmän domstol, men vi har även mål i förvaltningsdomstol och i specialdomstolar. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, vunnit i de flesta fallen samt fått 19 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Vi söker dig som

  • Har arbetat som domstolsjurist eller processjurist i minst fem år, exempelvis genom att du har gått domarbanan eller arbetat med rättsprocesser på advokatbyrå.
  • Är en mycket skicklig och samhällsintresserad jurist med hög integritet, väl utvecklad kommunikationsförmåga samt förmåga att sätta juridiska frågor i ett större perspektiv.
  • Har förmåga att framgångsrikt leda projekt och leverera med stor punktlighet och hög kvalitet.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

I rollen som senior jurist vid Centrum för rättvisa arbetar du med att företräda enskilda i principiellt viktiga rättsfall mot staten och kommunerna i domstol. Våra rättsfall drivs normalt i projektform i team på tre till fyra jurister. Rollen innebär att du är ansvarig för en del av Centrum för rättvisas rättsprocesser och handleder de juniora juristerna i processteamet. I rollen ingår även kommunikation med media.

Vad vi erbjuder

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Gamla stan i Stockholm med tio medarbetare som i huvudsak är heltidsanställda processjurister. Vi erbjuder en kreativ och stimulerande arbetsmiljö med bra anställningsvillkor och meningsfulla arbetsuppgifter som ofta bidrar till att stärka rättssäkerheten i Sverige.

Anställningen är en tillsvidareanställning på heltid som inleds med en provanställning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar. Tillträde sker efter överenskommelse under hösten 2020.

Hur du ansöker

Sista ansökningsdag är den 21 september 2020. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV och betyg från juristprogrammet samt andra tjänsteintyg från exempelvis domarutbildningen om sådant finns.

Ansökan skickas per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Alexandra Loyd på 073-767 92 73.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy på vår hemsida: www.centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Välkommen med din ansökan!

Nytt poddavsnitt – Fallet Connie Dickinson mot Mälardalens högskola

By | Aktuellt

Har en student som betalat för en högskoleutbildning rätt att få pengarna tillbaka om utbildningen inte håller måttet? Det prövades av Högsta domstolen i fallet Connie Dickinson mot Mälardalens högskola som kom fram till att staten har ett ansvar när den säljer dåliga tjänster till enskilda (rättsfallet ”Högskoleavgiften” NJA 2018 s. 266).

I det här avsnittet av podden berättar vi om fallet och diskuterar räckvidden av Högsta domstolens dom. Gäller den alla typer av offentliga tjänster? Gäller den även svenska studenter som inte betalar någon studieavgift för sin utbildning? Och vilken betydelse får domen i dessa tider när utbildningar ställs in eller hålls på distans på grund av coronapandemin?

Medverkande:

  • Connie Dickinson
  • Professor Christina Ramberg vid Stockholms universitet
  • Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Connie Dickinson
  • Johannes Forssberg, tidigare medarbetare på Centrum för rättvisa och ombud för Connie Dickinson

Du hittar podden på Spotify, Apples Podcaster och Acast.

Teddy Bondefalk begär skadestånd för att kirurg vid Karolinska universitetssjukhuset utförde operation utan samtycke

By | Aktuellt

När Teddy Bondefalk under våren 2011 opererades av en kirurg vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm utfördes en annan operation än den han fått information om och samtyckt till. Teddy Bondefalk skadades allvarligt efter ingreppet och har idag behov av assistans dygnet runt för att klara sin dagliga livsföring. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han stämt Region Stockholm i domstol och begärt skadestånd för att hans grundlagsskyddade rätt till fysiskt självbestämmande har kränkts. Fallet är unikt då det är första gången som en domstol prövar om en planerad vårdåtgärd som skett utan samtycke kan leda till skadestånd.

– Kirurgen utförde en helt annan operation än den som jag hade samtyckt till. Operationen förstörde mitt liv men fortfarande har ingen kunnat slå fast att något olagligt har skett, säger Teddy Bondefalk.

Den pensionerade polisen Teddy Bondefalk har under många år haft problem med andningsuppehåll under sömnen. Under 2009 beslutade därför läkare att en kanyl skulle sättas in i halsen för att underlätta andningen och säkra lufttillförseln.

Under våren 2011 förde Teddy Bondefalk och hans läkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm diskussioner om att genomföra ett kirurgiskt ingrepp som skulle åtgärda andningsproblemen. I diskussionerna kom även en medialt uppmärksammad kirurg att involveras. Teddy Bondefalk gick sedan med på att genomgå en operation som innebar att andningsvägarna skulle frigöras för att andningskanylen på sikt skulle kunna tas bort.

Men vid operationen utförde den uppmärksammade kirurgen andra ingrepp än de som Teddy Bondefalk fått information om och som han samtyckt till. I stället för att frigöra luftvägarna tog kirurgen bort cirka fem centimeter av Teddy Bondefalks luftstrupe. Kirurgen tog även bort den andningskanyl som Teddy Bondefalk hade fått för att underlätta sin andning.

En kort tid efter ingreppet drabbades Teddy Bondefalk av ett akut andningsuppehåll, med hjärtstillestånd och hjärnskador som följd. De fysiska skadorna som Teddy Bondefalk ådrog sig vid andningsuppehållet gör att han i dagsläget behöver assistans dygnet runt.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Teddy Bondefalk idag stämt Region Stockholm i domstol och begärt skadestånd med 300 000 kronor för att de läkare vid Karolinska universitetssjukhuset som regionen har ansvarat för utsatt honom för ett kirurgiskt ingrepp som han aldrig hade samtyckt till. Fallet är unikt då det är första gången som en domstol avgör om en planerad vårdåtgärd som sker i strid med den grundlagsskyddade rätten till fysiskt självbestämmande kan leda till skadestånd för enskilda.

– Den fysiska självbestämmanderätten är en av de mest centrala rättigheterna som finns. I det här fallet har Teddy Bondefalks rätt att själv välja vilka ingrepp han skulle underkasta sig åsidosatts på ett flagrant sätt. Vi menar att det i en sådan här situation måste gå att få fastslaget att hans grundläggande rättigheter har kränkts och att han därför har en rätt till skadestånd, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa, som tillsammans med Erik Scherstén och Frida Andersson är ombud för Teddy Bondefalk i målet.

Läs Teddy Bondefalks stämningsansökan här

Kontakt

Rikard Samuelsson, senior jurist och ombud för Teddy Bondefalk

070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Rauha och Rudolf Karlsson tvingades vänta i tre år på länsstyrelsens bastubeslut – beviljas skadestånd av staten med 30 000 kronor

By | Aktuellt

Rauha och Rudolf Karlsson ville bygga en liten bastu på sin fritidsfastighet och beviljades strandskyddsdispens av kommunen. Men när länsstyrelsen i Stockholm bestämde sig för att granska ärendet blev det liggande i närmare tre års tid. Efter att Rauha och Rudolf Karlsson stämt staten i domstol har staten erkänt att den långa väntetiden utgör ett brott mot rätten till prövning inom skälig tid. Staten går därför med på att betala skadestånd till makarna Karlsson. Fallet kan få betydelse för andra personer som också har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning.

– Det känns jättebra att få den här upprättelsen. Man ska inte behöva vänta i över tre års tid på ett besked från myndigheterna, säger Rauha Karlsson.

Pensionärerna Rauha och Rudolf Karlsson fick vänta oacceptabelt länge på besked om de fick ersätta ett förfallet båthus på sin fritidsfastighet med en liten bastu eller inte. Kommunen hade beviljat strandskyddsdispens för bygget men efter att länsstyrelsen bestämt sig för att granska kommunens beslut blev deras ärende liggande utan åtgärd i närmare tre års tid.

Sedan år 2009 finns det en möjlighet för länsstyrelserna att på eget initiativ granska och överpröva kommunala beslut om strandskyddsdispens – och på senare år har handläggningstiderna i dessa ärenden vid länsstyrelsen i Stockholm ökat dramatiskt.

Trots återkommande kritik från Justitieombudsmannen har staten hittills motsatt sig att betala ut skadestånd till enskilda som har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Rauha och Rudolf Karlsson därför staten vid Stockholms tingsrätt.

Och efter att Justitiekanslern tagit del av stämningsansökan medgav staten att den långa väntetiden är en överträdelse av rätten till prövning inom skälig tid och att Rauha och Rudolf Karlsson är berättigade till skadestånd. Tingsrätten har därför fastställt deras rätt till skadestånd i en dom.

En undersökning som Centrum för rättvisa har gjort visar att ungefär hälften av ärendena om strandskyddsdispens som avslutades hos länsstyrelsen i Stockholm år 2019 hade en handläggningstid på två år eller längre. Totalt sett kan närmare 200 personer ha rätt till skadestånd på grund av långsam handläggning.

– Det är bra att staten väljer att ta sitt ansvar för den oacceptabla handläggningstiden i Rauha och Rudolfs fall. Förhoppningsvis kan domen hjälpa andra som har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning att också få kompensation, säger Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Rauha och Rudolf Karlsson.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

Läs statens svaromål här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Rauha och Rudolf Karlsson
070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Samir Sabri blev som 15-åring felaktigt dömd för mord – nekas ersättning av tingsrätten

By | Aktuellt

Samir Sabri blev som 15-åring felaktigt dömd för mordet på sin styvmor och låstes in på ett psykiatriskt sjukhus. 30 år senare fick han resning och friades från alla misstankar. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde han staten i domstol och begärde ersättning för frihetsberövandet. Men i en dom har Stockholms tingsrätt avslagit hans begäran.

– Som vi ser det kan ett erkännande som ett barn gör under hot inte frita staten från ansvar när brottsutredningen dessutom är bristfällig. Det här är ett principiellt viktigt fall och vi kommer att överklaga domen till hovrätten, säger Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Samir Sabri.

I maj 1986 mördades Samir Sabris styvmor i deras hem och Samir Sabri – som då var 15 år gammal – tog på sig ansvaret under hot och tvång från en nära anhörig. Några åtgärder för att kontrollera om erkännandet var riktigt vidtogs aldrig och Samir Sabri dömdes för mordet trots att det saknades stödbevisning som bekräftade hans erkännande. Ungefär 30 år senare ansökte han om resning av morddomen och friades då från alla misstankar.

Personer som har varit felaktigt frihetsberövade har normalt rätt till ersättning av staten. Men när Samir Sabri begärde ersättning hos Justitiekanslern nekades han ersättning med motiveringen att hans anspråk har preskriberats, eftersom händelsen ligger mer än tio år tillbaka i tiden. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir Sabri staten och begärde ersättning för den tid som han varit felaktigt frihetsberövad.

Under rättegången hävdade staten att Samir Sabri inte heller har rätt till ersättning för att han själv orsakat frihetsberövandet, trots att han som 15-åring under hot av en nära anhörig blev tvingad att ta på sig ansvaret för mordet.

I en dom i dag slog Stockholms tingsrätt fast att Samir Sabris anspråk på ersättning inte hade preskriberats. Men tingsrätten valde ändå att avslå Samir Sabris begäran om ersättning. Enligt tingsrätten hade Samir Sabri själv orsakat frihetsberövandet genom att frivilligt ta på sig brottet.

– Jag ser det som positivt att vi ändå fick framgång i den viktiga delen om preskription. Man ska inte gå miste om sin rätt till ersättning bara för att det tar lång tid att bli frikänd. Jag ser fram emot att ta fallet vidare till hovrätten, säger Samir Sabri.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt
Rikard Samuelsson
0704-53678 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Nordiska rättegångstävlingen 2020 avgjord – grattis Club Södermark!

By | Aktuellt

Grattis till Club Södermark – 2020 års vinnare av Den Nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna! 

I lördags avgjordes 2020 års upplaga av Den nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna. Vinnaren blev Club Södermark från Sverige. På andra plats kom Club Munch Andersen från Danmark. 

Rättegångstävlingen är ett nordiskt samarbete och är öppen för juriststudenter  vid de juridiska fakulteterna i Sverige, Finland, Danmark, Norge och Island. Tävlingen syftar till att sprida kunskaper om de mänskliga rättigheterna.

Centrum för rättvisa delar sedan ett antal år tillbaka ut priset till det vinnande laget och till det lag som kommer på andra plats. Förstapriset är 15 000 kronor.

Läs mer om tävlingen och Centrum för rättvisas studentaktiviteter här.