Category

Aktuellt

Högsta domstolen prövar fall om rätt till ersättning för juridiskt ombud när enskilda vinner mot staten i domstol

By | Aktuellt

Miclin George drogs in i en rättsprocess mot staten eftersom Kronofogden felaktigt utmätte hennes bil för en annan persons skulder. Trots att hon fick rätt i domstolen vill staten inte ersätta henne för de kostnader som hon haft för att försvara sin rätt. Nu ska Högsta domstolen avgöra om hon har rätt till ersättning för sina kostnader med stöd av grundlagen. Fallet kommer bli vägledande för liknande fall där enskilda måste anlita ombud för att kunna försvara sig mot felaktiga myndighetsbeslut.

– Självklart ska Miclin George och andra enskilda som försvarar sig mot felaktiga myndighetsbeslut ha rätt till ersättning för sina ombudskostnader om de vinner. Vår uppfattning är att Miclin Georges rätt till rättvis rättegång undergrävs om hon inte får ersättning för sina kostnader i det här fallet, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Miclin George i Högsta domstolen tillsammans med juristen Emilia Palm.

Det var i februari 2019 som Kronofogden beslutade att utmäta Miclin Georges bil för en annan persons skulder till bland annat staten. Miclin George skrev ett överklagande på egen hand och bifogade en kopia på köpekontraktet till bilen. Men Kronofogden ansåg inte att kontraktet räckte som bevisning för hennes ägarskap och stod fast vid sin felaktiga uppfattning att bilen tillhörde den skuldsatte personen. Kronofogden beslutade kort därefter att bilen skulle säljas på nätauktion.

Under stor tidspress anlitade Miclin George ett juridiskt ombud som hjälpte henne med överklagandet och fick en domstol att stoppa försäljningen av bilen. När Skatteverket, som är ombud för staten i fall av det här slaget, fick se den bevisning som ombudet gett in till domstolen godtog Skatteverket att Miclin George var bilens rättmätiga ägare.

Miclin George vann därför målet mot staten i domstolen. Trots det motsatte sig Skatteverket att betala hennes rättegångskostnader. Enligt Skatteverket borde hon ha drivit rättsprocessen mot staten på egen hand utan juridisk hjälp, trots att hon inte har någon juridisk utbildning. Tingsrätten gick på Skatteverkets linje, men sedan kom hovrätten fram till att Miclin George hade rätt till ersättning för sina kostnader. Hovrätten ansåg att det skulle strida mot den grundlagsskyddade rätten till rättvis rättegång om Miclin George skulle behöva betala för att få rätt mot staten.

Skatteverket har tagit fallet vidare till Högsta domstolen och begär nu att staten ska slippa att betala Miclin Georges rättegångskostnader. Skatteverket vill att Högsta domstolen slår fast att det var onödigt av Miclin George att anlita ett ombud och att hon därför inte ska få sina rättegångskostnader ersatta. Fallet är principiellt viktigt eftersom Högsta domstolens bedömning kommer bli vägledande för liknande fall där enskilda överklagar felaktiga myndighetsbeslut.

– Högsta domstolen har i tidigare fall uttalat att enskilda som vinner mot staten i domstol måste kunna få nödvändiga rättegångskostnader ersatta. Skatteverket försöker nu göra det svårare för enskilda att få ersättning i dessa fall. Vi hoppas att Högsta domstolen fastställer hovrättens beslut och ger Miclin George rätt till ersättning för sina kostnader. Enskildas möjligheter att i praktiken tillvarata sina rättigheter får inte bli en plånboksfråga, avslutar Alexandra Loyd.

Miclin George har med hjälp av Centrum för rättvisa lämnat in ett yttrande till Högsta domstolen som går att läsa här.

Centrum för rättvisa populärt bland juriststudenter

By | Aktuellt

Glada nyheter för Centrum för rättvisa i en annars ganska negativ nyhetsrapportering: Vi placerade oss på plats nr 16 i Universum Sveriges årliga undersökning om vilka företag och andra organisationer som är de mest populära arbetsgivarna bland studenter. 

Det innebär sex placeringar upp från förra årets undersökning och vi är såklart stolta över att hamna i samma sällskap som andra välrenommerade arbetsgivare.

Centrum för rättvisa har ett studentprogram som syftar till att inspirera framtidens jurister att engagera sig för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Det innebär bland annat att vi varje år tar emot åtta juristpraktikanter, håller ett sommarinternat för juriststudenter och anordnar föreläsningar och andra evenemang.

Läs mer om vårt program för juriststudenter på www.centrumforrattvisa.se/student.

Nytt avsnitt av Centrum för rättvisas podd!

By | Aktuellt, Student

I det andra avsnittet av Centrum för rättvisas podd pratar Emilia och Alexander med Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, om ett av våra mest uppmärksammade fall – pizzabagaren Danyar Mohammed från Jokkmokk. Danyar skulle utvisas på grund av att han hade fått 460 kronor för lite i lön men vann istället i Migrationsöverdomstolen på luciadagen år 2017. Luciadomen har fått stor betydelse för problemet med att arbetstagare utvisades från Sverige på grund av bagatellartade misstag.

Du hittar podden på Acast, Spotify och Apples Podcaster

 

Dom idag: Strandskyddsbeslut kränkte Ola Hjelms äganderätt

By | Aktuellt

I en banbrytande dom har Stockholms tingsrätt slagit fast att ett beslut om strandskydd har kränkt den grundlagsskyddade äganderätten. Fallet stärker den enskildes fri- och rättigheter och kan få stor betydelse för hur beslut om strandskyddsdispens ska prövas i framtiden.

– Det känns som en upprättelse och ett erkännande att myndigheterna har handlat fel. Förhoppningen är att mitt fall i förlängningen ska påverka myndigheternas hantering av strandskyddsfrågorna så att ingen annan ska behöva hamna i samma situation som mig, säger Ola Hjelm.

För tio år sedan köpte fotografen Ola Hjelm en tomt i Norrtälje för att bygga sin pensionärs­bostad. Den tidigare fastighetsägaren hade beviljats strandskyddsdispens och kommunen hade lovat att fastigheten skulle kunna bebyggas. Ola Hjelm fick sedan bygglov och beviljades strandskyddsdispens av kommunen. Men innan han hann påbörja bygget beslutade länsstyrelsen att kommunens beslut om strandskyddsdispens skulle upphävas. Detta trots att det saknades skäl för att låta tomten omfattas av strandskydd.

– Problemet är den fyrkantiga regeltillämpning som under senare år har utvecklats på strandskyddsområdet där man inte beaktar behovet av strandskydd i det enskilda fallet. Följden blir att fastighetsägare nekas strandskyddsdispens även i fall där det är helt uppenbart att strandskyddet inte skulle påverkas, säger Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Ola Hjelm.

I stället för att förverkliga sina husplaner tvingades Ola Hjelm föra en drygt fyra år lång rättslig kamp för att få tillbaka den strandskyddsdispens som han hade rätt till. Först efter att Ola Hjelm ansökt om strandskyddsdispens en andra gång lyckades han få en domstol att besöka hans tomt, som då kunde konstatera att det skulle vara orimligt att inte ge honom dispens.

Och idag har Stockholms tingsrätt slagit fast att den nuvarande tillämpningen av reglerna om strandskyddsdispens, som inte tar hänsyn till behovet av strandskydd i det enskilda fallet, är oförenlig med den grundlagsskyddade äganderätten. Men eftersom det inte ansågs bevisat att det felaktiga beslutet inneburit någon skada för Ola Hjelm får han ingen ersättning.

– Tingsrättens dom är banbrytande eftersom det är första gången som en domstol slår fast att ett beslut om strandskydd är oförenligt med egendomsskyddet i grundlagen. Nu ser vi fram emot att ta fallet vidare för att få frågan om skadestånd prövad i högre instans, säger Rikard Samuelsson.

Handlingar
Läs domen här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa
0704-536782 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Svea hovrätt prövar fall om felaktig löneutmätning – kan bli vägledande för andra som drabbats

By | Aktuellt

Anne-Marie Kagarp från Uppsala drabbades av flera felaktiga löneutmätningar och tvingades att leva på existensminimum. I vintras fälldes staten av Stockholms tingsrätt för överträdelse av hennes äganderätt och tvingades att betala skadestånd. Nu ska Svea hovrätt pröva fallet som kan bli vägledande för andra som drabbats av Kronofogdens brister.

– Det är viktigt att enskilda kan utkräva ansvar när myndigheterna inte följer vad som gäller, säger Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Emilia Palm företräder Anne-Marie Kagarp i rättsprocessen.

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Bristerna har handlat om att Kronofogden har betalat ut pengar till fel personer, dröjt med utbetalningar av indrivna medel och utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta.

I praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats av Kronofogdens brister att få kompensation. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Anne-Marie Kagarp stämt staten och begärt skadestånd för att Kronofogden vid två tillfällen utmätt hennes lön trots att hennes skuld redan var betald.

Den 3 december 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att de felaktiga utmätningarna var så allvarliga att staten behövde betala skadestånd och tilldömde Anne-Marie Kagarp 10 000 kronor.

– Många enskilda som fått sina rättigheter kränkta nekas ersättning av staten eftersom staten inte anser att det är nödvändigt. Vi ser därför fram emot att frågan prövas i högre instans för att få en vägledande dom, avslutar Helena Myrin.

Centrum för rättvisa företräder även Lars Erik Larsson som tvingades vänta i mer än ett halvår på att få sina pengar som Kronofogden drivit in. Även hans fall ska prövas av hovrätten.

Läs mer om Anne-Marie Kagarps fall här

Läs Anne-Marie Kagarps överklagande här

Vi söker sommarnotarier!

By | Aktuellt

Vill du få en inblick i arbetet på Centrum för rättvisa och lära dig mer om strategisk processföring mot staten för enskildas rättigheter? 

Centrum för rättvisa tar varje sommar emot två sommarnotarier under juni månad. Tjänsten innebär bland annat att notarierna genomför ett projektarbete under ledning av Centrum för rättvisas jurister.

 Vi söker dig som har:

  • Läst minst sex terminer på juristprogrammet
  • God initiativförmåga och är noggrann
  • God juridisk kompetens och analytisk förmåga
  • Ett intresse för frågor som rör individens fri- och rättigheter

Tjänsten är på heltid under fem veckor och är avlönad. Anställningstiden är den 8 juni 2020 till och med den 10 juli 2020. Tjänsten är förlagd till Centrum för rättvisas kontor i Gamla stan i Stockholm.

Sista ansökningsdag för 2020 års sommarnotarietjänster är den 27 januari 2020. Ansökan ska innehålla personligt brev, meritförteckning samt betyg. Frågor om tjänsten samt ansökan skickas till lisa.andersson@centrumforrattvisa.se.

Välkommen med din ansökan!

Svea hovrätt prövar fall om Kronofogdens slarv med Lars Eriks pengar – kan bli vägledande för andra som drabbats

By | Aktuellt

Pensionären Lars Erik Larsson från Uddevalla tvingades vänta i över ett halvår på att få sina pengar av Kronofogden, trots att lagen säger att utbetalning måste ske inom två veckor. I höstas fälldes staten av Stockholms tingsrätt för felaktig myndighetsutövning och tvingades att betala skadestånd till Lars Erik Larsson. Nu ska Svea hovrätt pröva fallet som kan bli vägledande för andra som drabbats av Kronofogdens brister.

– För Lars Erik och de många andra som tvingats vänta på sina pengar under orimligt lång tid är det viktigt att det klargörs att även Kronofogden måste följa räntelagen och betala dröjsmålsränta när den inte betalar i tid. Från ett rättsstatligt perspektiv är det viktigt att enskilda kan utkräva ansvar när myndigheterna inte följer vad som gäller, säger Helena Myrin, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Erik Scherstén företräder Lars Erik Larsson i rättsprocessen.

Kronofogden har under flera år slarvat med människors pengar och fått upprepad och allvarlig kritik från både Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Bristerna har handlat om att Kronofogden har utmätt pengar hos människor som inte varit skuldsatta, betalat ut pengar till fel personer och dröjt med utbetalningar av indrivna medel.

I praktiken har det varit svårt för enskilda som drabbats av Kronofogdens brister att få kompensation. Med hjälp av Centrum för rättvisa har Lars Erik Larsson stämt staten och begärt dröjsmålsränta på grund av att Kronofogden dröjde i över ett halvår med att betala ut hans pengar.

Under hösten 2019 slog Stockholms tingsrätt fast att Kronofogdens betalningsdröjsmål var olagligt, men ansåg inte att Kronofogden behövde följa räntelagen. Istället tilldömdes Lars Erik Larsson ett lägre skadestånd. Skälet till att han inte fick full ersättning var att det är svårt att bevisa vilken skada som Kronofogdens betalningsdröjsmål orsakat.

– Det är i praktiken omöjligt för enskilda att bevisa att de lider en ekonomisk skada när en myndighet inte betalar i tid. Vi ser därför fram emot att frågan om räntelagen kan tillämpas hos Kronofogden prövas i högre instans, avslutar Helena Myrin.

Centrum för rättvisa företräder även Anne-Marie Kagarp som drabbats av felaktig löneutmätning hos Kronofogden.

Läs mer om Lars Erik Larssons fall här

Läs Lars Erik Larssons överklagande här

Grattis Ina Ferrari Bourner – 2019 års Midander-Lönnstipendiat!

By | Aktuellt

Ina Ferrari Bourner har tilldelats 2019 års Midander-Lönnstipendium om 25 000 kronor för sin examensuppsats ”Social adekvans som grund för rättighetsbegränsande åtgärder inom ramen för det allmännas verksamhet?”. Stipendiet delades ut vid Centrum för rättvisas årliga Midander-Lönnföreläsning som anordnades tillsammans med Mannheimer Swartling Advokatbyrå i Stockholm.

Ina Ferrari Bourners uppsats undersöker om det finns situationer där myndigheter får ingripa mot enskilda och begränsa deras rättigheter även om det inte finns något stöd i lagen. Detta är en fråga som har uppmärksammats på senare tid bland annat i samband med skolpersonal som har ingripit fysiskt mot stökiga elever.

Stipendiet delades ut av Centrum för rättvisas ordförande Tomas Nicolin med följande motivering: ”Den vinnande uppsatsen präglas av akademisk träffsäkerhet, ett spänstigt och precist språkbruk samt en mycket god förståelse för den konstitutionella rätten. Analysen av hur grundlagen ska tolkas, vad som anses utgöra en rättighetsbegränsning och vad legalitetsprincipen ställer för krav är särskilt tankeväckande och läsvärd.”

Midander-Lönnstipendiet om 25 000 kronor delas varje år ut av Centrum för rättvisa till den juriststudent som har skrivit den bästa uppsatsen i konstitutionell rätt om fri- och rättigheter. Stipendiet delas ut i samband med en föreläsning. Årets Midander-Lönnföreläsare var  jur. dr. Sebastian Wejedal, som talade på temat ”Förvaltningsprocessen – Har enskilda någon chans mot staten i domstol?”.

Läs Ina Ferrari Bourners uppsats ”Social adekvans som grund för rättighetsbegränsande åtgärder inom ramen för det allmännas verksamhet?”

Se jur. dr. Sebastian Wejedals Midander-Lönnföreläsning ”Förvaltningsprocessen – Har enskilda någon chans mot staten i domstol?”

Läs mer om Midander-Lönnstipendiet

Doktorand vid Karolinska Institutet får stanna i Sverige efter vägledande dom – riskerade utvisning för att del av forskningen utförts i USA

By | Aktuellt

Doktoranden Muhammad Irfan var ett fåtal experiment från att vara klar med sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet när Migrationsverket beslutade sig för att utvisa honom ur Sverige. Orsaken var att en del av hans forskning hade utförts vid ett universitet i USA. Enligt Migrationsverket kan bara forskning som gjorts i Sverige tillgodoräknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. I en vägledande dom som får stor betydelse för internationellt forskningssamarbete har Migrationsöverdomstolen gett Muhammad Irfan rätt och upphävt Migrationsverkets utvisningsbeslut.

Läs Migrationsöverdomstolens dom

– Det är oerhört glädjande att se att rättsväsendet har fungerat och att Migrationsöverdomstolen har upphävt utvisningsbeslutet. Migrationsverkets stränga tolkning av lagen riskerade att slå undan benen för svenska forskningsinstitutioners möjlighet att rekrytera internationella doktorander. Den här domen kommer att få stor betydelse för högre studier och forskning i Sverige, säger Christina Bark, docent vid KI och handledare för Muhammad Irfan.

Muhammad Irfan började år 2014 som doktorand i medicinsk vetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid KI i Stockholm inom ramen för ett svenskamerikanskt forskningsprojekt. Han fullföljde forskningen enligt sin studieplan. Men när han var inne på sitt fjärde år som doktorand och ett fåtal experiment från disputation beslutade sig Migrationsverket för att neka honom förlängt uppehållstillstånd och utvisa honom ur landet. Orsaken var att han hade utfört en del av sin forskning vid sin amerikanska handledares universitet i USA, New York Medical College. I november 2018 fastställde migrationsdomstolen i Göteborg utvisningsbeslutet.

Enligt lagen ska en doktorand ha gjort ”godtagbara framsteg” i sina studier för att kunna få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfans tre handledare intygade för Migrationsverket att hans forskning hade skett i enlighet med studieplanen och varit framgångsrik. Men enligt Migrationsverkets och migrationsdomstolens tolkning av lagen kan bara framsteg i forskning som gjorts i Sverige räknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfan fick alltså inte tillgodoräkna sig den forskning som han hade gjort för Karolinska Institutet i USA.

Muhammad Irfan är långt ifrån den enda utländska doktoranden som har drabbats av orimliga utvisningsbeslut. Från universitetshåll har det länge larmats om att doktorander utvisas på lösa grunder. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Muhammad Irfan Migrationsverkets utvisningsbeslut till Migrationsöverdomstolen, som nu har upphävt beslutet i en dom som blir vägledande för liknande fall.

I domen slår Migrationsöverdomstolen fast att frågan om en doktorand har gjort de framsteg som krävs för att få fortsatt uppehållstillstånd måste göras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet och med beaktande av den så kallade proportionalitetsprincipen. Med denna utgångspunkt kom domstolen fram till att det var fel av Migrationsverket att neka Muhammad Irfan fortsatt uppehållstillstånd och att utvisa honom ur landet, bland annat eftersom det redan då han beviljades sitt första uppehållstillstånd hade stått klart för myndigheten att en del av forskningen skulle bedrivas utomlands.

– Migrationsverkets stelbenta tolkning av lagen har inte bara drabbat enskilda doktorander utan alla svenska lärosäten som vill kunna bedriva forskning i samarbete med utländska universitet. Det är därför en seger för svensk forskning att Migrationsöverdomstolen nu har slagit fast att frågan om doktoranders rätt till uppehållstillstånd måste prövas på ett betydligt mer nyanserat sätt än vad Migrationsverket och migrationsdomstolarna har gjort hittills, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Muhammad Irfan.

Läs Migrationsöverdomstolens dom

Kontakt:
Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa
‭070-453 67 82‬ / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Christina Bark, docent vid Karolinska Institutet
‭08-524 869 84 / Christina.Bark@ki.se

Kompetensutvisade ingenjören Ali Omumi stämmer staten på skadestånd för felaktig utvisning

By | Aktuellt

Migrationsverket utvisade ingenjören Ali Omumi ur Sverige på grund av att hans förrförra arbetsgivare saknade vissa försäkringar. Därefter hindrade Migrationsverket honom från att komma tillbaka till Sverige med hänvisning till en påhittad regel. Först efter en lång rättsprocess i migrationsdomstolen kunde Ali Omumi återvända till sitt jobb på ABB i Ludvika. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämmer han nu staten i domstol för en av de mest uppmärksammade kompetensutvisningarna och begär skadestånd för den inkomstförlust som han haft på grund av Migrationsverkets felaktiga utvisningsbeslut.

Se TV4 Nyheternas inslag om fallet här. 

Jag kan inte förstå varför jag blev tvungen att lämna mitt arbete på ABB och varför jag behandlades som en kriminell. Med den här rättsprocessen hoppas jag kunna göra skillnad för andra arbetstagare som blivit felaktigt utvisade av Migrationsverket, sa Ali Omumi till TV4 Nyheterna i samband med att stämningsansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt fredagen den 6 december 2019.

Ingenjören Ali Omumi utvisades sommaren 2018 på grund av att hans förrförra arbetsgivare hade missat att teckna vissa försäkringar. Utvisningen skedde trots att hans befintliga anställning hos ABB i Ludvika uppfyllde alla villkor för arbetstillstånd. Några månader efter att Ali Omumi hade tvingats lämna Sverige ansökte han om ett nytt arbetstillstånd. Men då avslog Migrationsverket hans ansökan eftersom myndigheten tyckte att den hade kommit för tidigt, trots att det inte finns någon sådan regel.

Migrationsverket har under många år utvisat arbetskraftsinvandrare på grund av bagatellartade misstag som berott på deras arbetsgivare, ett problem som kommit att beskrivas som ”kompetensutvisningar” eftersom det drabbat många arbetstagare i eftertraktade bristyrken som t.ex. ingenjör och programmerare. Centrum för rättvisa engagerade sig i frågan under 2016 vilket ledde till att Migrationsöverdomstolen på luciadagen 2017 rev upp Migrationsverkets praxis. Trots det utvisades Ali Omumi.

Det senaste problemet kopplat till kompetensutvisningarna är att Migrationsverket hindrat felaktigt utvisade personer från att komma tillbaka till sina jobb i Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare portas från Sverige under en obestämd tid. Detta trots att denna så kallade karantänsregel upprepade gånger har underkänts av migrationsdomstolarna.

– Kompetensutvisningarna har inneburit personliga tragedier för de som felaktigt utvisats och har varit skadliga för Sverige. Nu måste staten ta ansvar för att Migrationsverket hittar på regler och inte följer vad som gäller, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Helena Myrin företräder Ali Omumi i rättsprocessen.

Ali Omumi lämnade in sin stämningsansökan i Stockholms tingsrätt den 6 december 2019. Det är första gången som en felaktigt utvisad arbetskraftsinvandrare stämmer staten och utkräver ansvar för Migrationsverkets kompetensutvisningar.

Läs stämningsansökan här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt:
Alexandra Loyd, administrativ chef och jurist på Centrum för rättvisa
073-767 92 73 / alexandra.loyd@centrumforrattvisa.se