– Anklagelserna mot oss är grundlösa, men vi har inte fått försvara oss. Vi hoppas på upprättelse i Europadomstolen så att framtida visselblåsare inte straffas på samma sätt som vi, säger professor Karl-Henrik Grinnemo, som är en av de klandrade forskarna.
Fyra visselblåsare som avslöjat allvarliga missförhållanden och forskningsfusk på Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset (KS) anmälde år 2021 Sverige till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, Frankrike. Nu inleder Europadomstolen sin granskning av fallet och kräver svar från Sverige. Frågan är om visselblåsarna har garanterats ett sådant effektivt skydd mot repressalier som Europakonventionen kräver.
– Det är viktigt både för visselblåsarskyddet inom medicinsk forskning och för patientsäkerheten i Sverige att det här fallet prövas av Europadomstolen. Rätten att få överklaga ingripande myndighetsbeslut till domstol för att kunna försvara sig mot allvarliga anklagelser är grundläggande i en rättsstat, säger Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna.
Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio avslöjade den s.k. Macchiarini-affären och satte stopp för en plågsam och dödlig operationsmetod med syntetiska luftstrupar. I juni 2023 ledde deras visselblåsargärning till att hovrätten dömde Paolo Macchiarini till två och ett halvt års fängelse för grov misshandel. I The Washington Post har Macchiarini-affären beskrivits som den största medicinska skandalen i Sveriges historia.
Parallellt med Macchiarini-affären uppdagade Katarina Le Blanc en annan skandal på KI. Ett sjuttiotal svårt sjuka patienter hade utan korrekta tillstånd behandlats med experimentella injektioner av moderkaksceller, i flera fall med hjärtattacker och hjärnblödningar som följd.
I ett beslut år 2018 slog KI fast att Paolo Macchiarini gjort sig skyldig till forskningsfusk. Men i samma beslut stämplades även Grinnemo, Simonson, Corbascio och Le Blanc som medskyldiga till fusket. De fick ingen möjlighet att bemöta anklagelserna. Trots att beslutet fått allvarliga konsekvenser för deras forskarkarriärer fick det enligt lag inte överklagas och såväl förvaltningsdomstolarna som Justitiekanslern nekade visselblåsarna en möjlighet att försvara sig. Med hjälp av Centrum för rättvisa anmälde visselblåsarna därför Sverige till Europadomstolen.
Europadomstolen har nu inlett sin granskning av fallet. Det är ovanligt att klagomål mot Sverige tas upp och prövas av Europadomstolen. De senaste åren har endast cirka fyra procent av de klagomål som har lämnats in mot Sverige kommunicerats med regeringen. Regeringen ska under våren 2024 svara på om skyddet för visselblåsarna har levt upp till Europakonventionens krav.
Läs Europadomstolens beslut om att inleda granskning här.
Kontakt
Alexander Ottosson
Jurist, Associate