Category

Likabehandling

Foto Camilla Gislow

Familjen Burston mot staten

By Likabehandling

Under tio års tid innehöll svensk lagstiftning regler som diskriminerade homosexuella föräldrar. Reglerna gjorde att homosexuella par inte kunde få sitt föräldraskap fastställt på samma villkor som heterosexuella par när ett barn fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet. Makarna Anna och Debbie Burston och deras barn Holly, Jack och John är en av de hundratals familjer som drabbades av den diskriminerande lagen. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig familjen till Justitiekanslern och begärde skadestånd av staten.

 – Det är ett brott mot våra mänskliga rättigheter att vi behandlas annorlunda enbart på grund av vår sexuella läggning. Att jag inte ses som mina barns förälder i Sverige får allvarliga konsekvenser för hela familjen och har lett till mycket ångest, stress och oro, säger Debbie Burston.

Debbie och Anna Burston är gifta och har tre barn som har fötts efter assisterad befruktning med anonym donator vid Storkkliniken i Danmark. Både Anna och Debbie är fastställda som barnens föräldrar i Storbritannien, där Debbie är medborgare. Men i Sverige, där familjen bor, har myndigheterna vägrat erkänna Debbie som barnens förälder på grund av diskriminerande lagstiftning.

När barnen föddes ställde lagen upp olika krav för fastställande av föräldraskap för barn som fötts efter assisterad befruktning som skett i utlandet med anonym donator, beroende på föräldrarnas sexuella läggning. För ett heterosexuellt par räckte mannens samtycke till befruktningen för att kunna fastställas som förälder, medan den som i ett homosexuellt förhållande inte fött barnet var tvungen att ansöka om adoption.

Eftersom Debbie och Anna genomgått assisterad befruktning i utlandet med en anonym donator vägrade svenska myndigheter, i det här fallet Malmö kommun, att fastställa Debbies föräldraskap till barnen. Samtidigt fanns det vid den tidpunkten inga hinder för heterosexuella par som befann sig i samma situation att få sitt föräldraskap fastställt.

Makarna Burston vände sig först till Diskrimineringsombudsmannen, som stämde Malmö kommun för olaglig diskriminering. Domstolarna höll med om att homosexuella par särbehandlades, men de ansåg inte att myndigheterna kunde hållas ansvariga för detta eftersom särbehandlingen följde direkt av lagstiftningen. Enligt domstolarna hade myndigheterna inte något annat val än att följa lagen. Diskrimineringsombudsmannen förlorade därför målet.

Den 1 januari 2019 ändrades lagen så att villkoren för föräldraskap blev samma för homosexuella och heterosexuella par. Motiveringen var att lagen inte får särbehandla på grund av sexuell läggning utan tungt vägande skäl. Men för makarna Burston och upp emot flera hundra andra par blir det ingen skillnad. Om barnen tillkommit genom assisterad befruktning innan lagändringen gäller de tidigare reglerna.

Eftersom domstolarna kom fram till att myndigheterna inte kan hållas ansvariga eftersom de endast följde lagen, blir frågan vilket ansvar staten har för sin lagstiftning. Med hjälp av Centrum för rättvisa vände sig därför familjen Burston i oktober 2020 till Justitiekanslern och begärde skadestånd för att staten överträtt deras rätt till likabehandling i Europakonventionen. Den 25 mars 2021 beslutade Justitiekanslern att avslå skadeståndsanspråket med hänvisning till att särbehandlingen som familjen Burston utsatts för varit motiverad.

Justitiekanslern skriver i sitt beslut att kraven på att befruktningen inte fick ske i utlandet eller med anonym donator var motiverade med hänsyn till barnets rätt att känna till sitt genetiska ursprung. Varför dessa hänsyn endast gjorde sig gällande för homosexuella föräldrar förklarar inte Justitiekanslern, som hänvisar till att Europadomstolen i vissa fall har accepterat att en övergång till könsneutrala regler inte alltid kan ske omedelbart.

Foto: Camilla Gislow

Lina Forsman m.fl. mot Karlstad universitet

By Likabehandling

Lina Forsman, Åsa Hildebrand-Johansson och Maria Wilson sökte till sjuksköterskeprogrammet vid Karlstads universitet höstterminen 2005. De nekades plats på utbildningen, trots bättre betyg än de män som kvoterades in. I maj 2007 fälldes universitetet för olaglig könsdiskriminering och kvinnorna fick vardera 75 000 kronor i skadestånd.

Högskolorna gavs 2003 möjligheten att använda sig av lokala urvalsregler för upp till 10 procent av studieplatserna på en utbildning (numera gäller upp till 20 procent av platserna)i syfte att bredda rekryteringen.

Detta tolkades av flera högskolor som en möjlighet att vika studieplatser åt sökande utifrån etnisk bakgrund eller kön.

På åtta utbildningar inom vård och undervisning, där andelen män var mindre än 40 procent, kvoterade Karlstads universitet in manliga sökande till dess den eftersträvade könsfördelningen var uppnådd. För att en manlig sökande skulle få förtur krävdes inga andra meriter än att ha blivit godkänd i gymnasiet och att man har sökt den aktuella utbildningen i första hand.

På sjuksköterskeutbildningen blev konsekvensen att 71 kvinnor hade bättre betyg än den manliga sökande med lägst betyg som kvoterades in. I stort gällde samma sak för samtliga utbildningar i Karlstad som använde kvotering – under den period som kvotering användes kan antalet könsdiskriminerade kvinnor sannolikt räknas till flera hundra per termin.

Olaglig diskriminering
I december 2005 stämde Lina Forsman, Åsa Hildebrand-Johansson och Maria Wilson Karlstads universitet och den 11 maj 2007 kom tingsrättens dom: Karlstads universitet fälldes för olaglig könsdiskriminering och kvinnorna fick 75 000 kronor var i skadestånd.

Värmlands tingsrätt anslöt i allt väsentligt till Högsta domstolens bedömning i domen rörande etnisk kvotering vid juristutbildningen vid Uppsala universitet som kom i december 2006. Diskrimineringsförbudet och rätten till likhet inför lagen har erkänts som mänskliga rättigheter och varje undantag måste ha klart och tydligt stöd i lagen och tillämpas restriktivt.

Och något stöd för att kvotera in sämre meriterade män fanns inte, konstaterade tingsrätten. Arbetet med att bredda rekryteringen måste ske med metoder som inte är diskriminerande. Domen överklagades inte.

Kvotering avskaffades
Som ett resultat av de fällande domarna rörande Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. De högskolor som hade infört sådan kvotering avskaffade den. I dag förekommer inte kvotering av det slaget i högskolan.

Inlagor, domar och beslut
Tingsrättens dom
Värmlands tingsrätt, 11 maj 2007

Hanna Svederborn m.fl. mot SLU

By Likabehandling

När Hanna Svederborn för andra året i rad missade veterinärutbildningen fick hon klart för sig att män gavs förtur. Hon anmälde SLU till Jämställdhetsombudsmannen, JämO, som gav henne rätt. Det blev startskottet för en grupptalan mot SLU. Hovrätten fällde SLU för olaglig diskriminering och tillerkände kvinnorna 35 000 kronor vardera i skadestånd.

Hanna Svederborn kom, trots högsta betyg från folkhögskola, inte in på veterinärutbildningen på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I ett så kallat ”viktat lotteri” hade män getts upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor med lika bra meriter att få en plats. Som ett resultat av det viktade lotteriet antogs enbart män i den urvalsgruppen.

Bakgrunden till fallet är att fler kvinnor än män läser till veterinär, och att det på senare år har slagit igenom i veterinäryrket. Veterinär är traditionellt ett mansdominerat yrke, men sedan några år är kvinnorna i majoritet.

Fick rätt hos JämO
När Hanna Svederborn missat utbildningen två år i rad anmälde hon själv SLU till Jämställdhetsombudsmannen, JämO. Centrum för rättvisa ställde upp med ett yttrande om juridiken i fallet. I juni 2008 beslutade JämO att SLU gjort sig skyldigt till olaglig könsdiskriminering – förfarandet stred mot både EG-rätten och lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som från 1 januari 2009 har ersatts av diskrimineringslagen).

Vid den tidpunkten hade Centrum för rättvisa kommit fram till att 48 kvinnor befann sig i exakt samma situation som Hanna Svederborn. I juli samma år initierades en grupptalan mot SLU i tingsrätten, till vilken Hanna Svederborn anslöt sig.

Grupptalan
Tillsammans med 43 andra kvinnor (alla utom fyra valde att gå med i grupptalan) stämde Hanna Svederborn SLU i en grupptalan (se www.grupptalanmotslu.se). Den 30 mars 2009 fällde Uppsala tingsrätt SLU för olaglig diskriminering och tilldömde kvinnorna vardera 35 000 kronor i skadestånd. Justitiekanslern, JK, överklagade domen till Svea hovrätt. Den 21 december fastställde en enig hovrätt tingsrättens dom.

Fallet i media (i urval)
”Jag petas bort på grund av fel kön”
Expressen debatt, 22 april 2008

Elin Spets m.fl. mot Örebro universitet

By Likabehandling

Örebro universitet kvoterade in män – fälldes för diskriminering

Elin Spets, Helen Karlsson och Caroline Nilsson sökte till hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro universitet höstterminen 2005. De nekades plats på utbildningen sedan män med sämre meriter kvoterats in. I april 2007 fälldes universitetet för olaglig könsdiskriminering och kvinnorna fick vardera 75 000 kronor i skadestånd.

Högskolorna gavs 2003 möjligheten att använda sig av lokala urvalsregler för upp till 10 procent av studieplatserna på en utbildning (numera gäller upp till 20 procent av platserna)i syfte att bredda rekryteringen.

Detta tolkades av flera högskolor som en möjlighet att vika studieplatser åt sökande utifrån etnisk bakgrund eller kön. Tillsammans med Karlstads universitet, Malmö högskola och Mälardalens högskola utmärkte sig Örebro universitet genom att använda könskvotering vid urvalet till 13 olika utbildningsprogram.

I samtliga fall gavs män förtur till olika utbildningar på bekostnad av bättre meriterade kvinnor. På hälsoutvecklarprogrammet öronmärktes 4 av 25 platser åt män – Helen Karlsson, Elin Spets Ramberg och Caroline Nilsson nekades kvinnorna plats trots att de hade bättre betyg eller resultat på högskoleprov än de män som antogs.

Olaglig diskriminering
I december 2005 stämde kvinnorna Örebro universitet med Centrum för rättvisa som ombud. Den 30 april 2007 fälldes universitet för olaglig könsdiskriminering av Örebro tingsrätt och kvinnorna fick vardera 75 000 kronor i skadestånd.

Örebro tingsrätt anslöt i allt väsentligt till Högsta domstolens bedömning i domen rörande etnisk kvotering vid juristutbildningen vid Uppsala universitet som kom i december 2006. Diskrimineringsförbudet och rätten till likhet inför lagen har erkänts som mänskliga rättigheter och varje undantag måste ha klart och tydligt stöd i lagen och tillämpas restriktivt.

Och något stöd för att kvotera in sämre meriterade män fanns inte, konstaterade tingsrätten. Arbetet med att bredda rekryteringen måste ske med metoder som inte är diskriminerande. Domen överklagades inte.

Kvotering avskaffades
Som ett resultat av de fällande domarna rörande Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. De högskolor som hade infört sådan kvotering avskaffade den. I dag förekommer inte kvotering av det slaget i högskolan.

Inlagor, domar och beslut
Tingsrättens dom
Örebro tingsrätt, 30 april 2007

Fallet i media (i urval)
”Kvinnorna blev diskriminerade”
Aftonbladet, 1 april 2007

Cecilia och Josefine mot Uppsala universitet

By Likabehandling

Högsta domstolen fällde Uppsala universitet för olaglig etnisk diskriminering

Cecilia Lönn och Josefine Midander nekades plats på juristutbildningen vid Uppsala universitet trots bättre betyg än sökande som antagits på en särskild kvot för sökande med båda föräldrar födda utomlands. I december 2006 fällde Högsta domstolen universitetet för olaglig etnisk diskriminering och kvinnorna fick 75 000 kronor var i skadestånd.

Inför höstterminen 2003 öronmärkte Uppsala universitet 30 av 300 utbildningsplatser vid juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. Det gjordes i syfte att öka den etniska mångfalden på utbildningen.

Josefine Midander och Cecilia Lönn, vilkas föräldrar är födda i Sverige, nekades plats på utbildningen trots bättre betyg än samtliga som antogs genom kvoteringen. Med Centrum för rättvisa som ombud stämde kvinnorna Uppsala universitetet för etnisk diskriminering.

Högsta domstolen: olaglig diskriminering
I januari 2005 fällde Uppsala tingsrätt universitetet för otillåten etnisk diskriminering och dömde ut ett skadestånd på 75 000 kr till var och en. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom i december 2005. Justitiekanslern, JK, som företrädde staten i målet, överklagade till Högsta domstolen, HD.

HD slog fast att etnisk kvotering innebär en olaglig diskriminering. Diskrimineringsförbudet och rätten till likhet inför lagen har erkänts som mänskliga rättigheter och varje undantag måste ha klart och tydligt stöd i lagen och tillämpas restriktivt. Det strider mot förbudet mot diskriminering i lagen om likabehandling av studenter i högskolan att på förhand vika studieplatser åt en viss grupp, till exempel utifrån etnisk bakgrund.

Enligt högskoleförordningen fick högskolorna utforma lokala urvalsregler för upp till tio procent av platserna på en utbildning för att bredda rekryteringen. Men HD:s dom bekräftade att arbetet med att bredda rekryteringen måste ske med metoder som inte är diskriminerande. När det gäller lokala urvalsregler handlar det om intervjuer, särskilda prov eller att väga in arbetslivserfarenhet.

Etnisk mångfald
I processen framkom även att andelen nybörjare med utländsk bakgrund på juristutbildningen i Uppsala sett över tid var lika stor som motsvarande andel i befolkningen i stort – redan före kvoteringen. På juristutbildningen i stort var andelen nybörjare med denna bakgrund ännu större – bara på juristutbildningen i Stockholm var andelen vissa år upp till 24 procent.

Samtidigt fick det valda urvalskriteriet märkliga effekter även från mångfaldssynpunkt: till exempel nekades sökande med samisk bakgrund plats – samer i Sverige är en etnisk minoritet med föräldrar födda i landet. Sökande med två Norgefödda föräldrar fick företräde framför sökande med en utlandsfödd förälder och så vidare.

Kvotering avskaffad
Som ett resultat av den fällande domen rörande Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt de efterföljande domarna mot Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. De högskolor som hade infört sådan kvotering avskaffade den. I dag förekommer inte kvotering av det slaget i högskolan.

Inlagor, domar och beslut
Tingsrättens dom
Uppsala tingsrätt, 12 januari 2005
Hovrättens dom
Svea hovrätt, 21 december 2005
Högsta domstolens dom
Högsta domstolen, 21 december 2006

Fallet i media (i urval)
Universitetet fällt för diskriminering”
Svenska Dagbladet, 21 december 2006

Daniel Ståhl m. fl. mot Polismyndigheten

By Likabehandling

Efter att 130 personer anmält antagningsförfarandet till Polishögskolan till Diskrimineringsombudsmannen utan att förfarandet kritiserats, stämde fyra män med Centrum för rättvisas hjälp Rikspolisstyrelsen (numera Polismyndigheten) för olaglig diskriminering. Som svar på stämningen försökte staten att få männens anspråk avvisade på en formell grund, men den manövern misslyckades genom en dom från Högsta domstolen. Efter att målet återförvisats till tingsrätten fick de fyra männen till slut hela det yrkade beloppet, dvs 100 000 kronor vardera från Polismyndigheten. 

Tusentals personer kan ha könsdiskriminerats
År 2011 skrev Centrum för rättvisa till 1 500 män som sökt men inte kommit in på polisutbildningen de senaste åren dessförinnan, och erbjöd dem att via centrets hemsida begära en granskning av Polismyndigheten hos Diskrimineringsombudsmannen (DO). Över 130 personer skrev under och begärde en sådan granskning.

I början av augusti samma år bestämde sig DO för att inleda en dialog med Polismyndigheten i frågan om eventuell diskriminering. Men det blev varken någon granskning eller några rättsprocesser av de enskilda fallen. Därför hjälpte Centrum för rättvisa fyra personer att stämma Polisen för att få upprättelse för diskrimineringen genom diskrimineringsersättning.

En lång kamp för rättvisa
I oktober 2010 färdigställde Polisen en rapport där det för första gången medgavs att kvotering har förekommit till polisutbildningen. Enligt rapporten hade kvotering tillämpats vid antagningen till vårterminen 2010 så att exakt 50 procent kvinnor och 50 procent män antogs, trots att närmare två tredjedelar av de sökande har varit män och att männen har haft bättre resultat på såväl språkprov som fysiska prov.

Antagningen till polisutbildningen består av fem steg, där varje steg innehåller olika delmoment. Mellan varje steg i processen sker ett urval där vissa sökande sorteras bort. Urvalet sker dock inte enbart med hänsyn till de sökandes sakliga meriter och resultat från de olika delproven i fråga. Istället används både ”kvalitativa och kvantitativa kriterier”, vilket i sak inneburit att hänsyn tagits till den sökandes kön och även den sökandes etniska tillhörighet, allt enligt Polisens egen rapport. Genom förfarandet har män haft svårare än kvinnor att få komma till de avgörande intervjuerna, trots att de presterat bättre på testerna.

De som sökt utbildningen har inte fått någon information om att positiv särbehandling skulle tillämpas vid antagningen. Polisens rapport från oktober 2010 har heller inte lagts ut på hemsidan. Dessutom finns allvarliga brister i dokumentationen kring hur antagningen har gått till i praktiken.

Polisen försökte få anspråken avvisade
Polisen ville att domstolen skulle avvisa stora delar av stämningen eftersom man menade att de fyra männen hade lämnat in sina stämningsansökningar för sent. Preskriptionsfristen (som är extra kort i diskrimineringsmål – två år istället för normala tio) började enligt Polisen ticka redan när det blev klart för männen att de inte skulle gå vidare till antagningsförfarandets sista fas.

Men i juli 2014 slog Högsta domstolen fast att de hade rätt att föra process mot staten. I sin dom slår Högsta domstolen fast att preskriptionsfristen börjar löpa först när beslut om antagning har fattats, eftersom det är först då som det går att bedöma om diskriminering har förekommit eller inte. Högsta domstolens prejudikat innebär att förutsättningarna för enskilda att granska och utkräva ansvar för diskriminering vid antagning till utbildning har blivit bättre.

De fyra männen fick upprättelse och skadestånd
Efter det att Daniel Ståhl och de övriga tre männen kom in med bevisuppgift i målet inför en planerad rättegång i juni 2015, valde Polismyndigheten att ge dem hela det yrkade beloppet – 100 000 kr var i skadestånd. Förlikningen stadfästes i dom den 20 maj 2015.

Förlikningen är principiellt betydelsefull eftersom polisen i praktiken har erkänt att man har diskriminerat på grund av kön och etnisk bakgrund.

Inlagor, domar och beslut
Tingsrättens mellandom
Stockholms tingsrätt, 30 oktober 2012
Hovrättens mellandom
Svea hovrätt, 19 juni 2013
Högsta domstolens mellandom
Högsta domstolen, 11 juli 2014

Fallet i media (i urval)
”Sluta kvotera till Polishögskolan”
Dagens Nyheter, 28 juni 2010
”Rikspolisstyrelsen stäms för olaga diskriminering”
Sveriges Radio, 14 november 2011
”DO ser mellan fingrarna på Polishögskolans olagliga inkvotering av kvinnor”
SVT Opinion, 15 November 2011
”Viktigt att polisen nu erkänt diskriminering”
Expressen Debatt, 28 maj 2015
”Boten för kvoten”
Sydsvenskan, 29 maj 2015
”Polishögskolan anklagas för könsdiskriminering”
SVT Nyheter, 29 maj 2015
”Männen diskriminerades på grund av kön och etnisk bakgrund när de ville bli poliser – får 100 000 kr”
Dagens Juridik, 29 maj 2015

Eivind Torp mot Mittuniversitetet

By Likabehandling

När docenten Eivind Torp ansökte om meriteringsstöd för att få professorskompetens uppgav Mittuniversitetet att stödet var förbehållet kvinnliga docenter. Som man var han därför inte ens behörig att ansöka. Efter att ha anmält diskrimineringen till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som för första gången tog sig an ett fall om positiv särbehandling, fastställde slutligen Arbetsdomstolen att Eivind Torp blivit diskriminerad i strid med diskrimineringslagen. Eivind Torp fick 25 000 kronor i skadestånd. 

Inte behörig att söka
Eivind Torp är docent och anställd som universitetslektor i juridik vid Mittuniversitetet. Han har en bakgrund som socialantropolog och har ägnat sin akademiska karriär åt samers rättigheter. År 2012 sökte han det meriteringsstöd som delas ut av Mittuniversitetet. Stödet innebär en strategisk satsning på en docent som är aktuell för ett professorsämbete inom en snar framtid. Stödet uppgår till 700 000 kronor och innebär en unik möjlighet att under nästan ett års tid ägna sig åt forskning för att uppnå tillräckliga kvalifikationer för en professur.

Men Eivind Torps ansökan beaktades inte ens eftersom han enligt uppgift inte var behörig att ansöka som man. Eftersom kvinnor var underrepresenterade bland professorerna vid universitetet var meriteringsstödet förbehållet kvinnliga docenter. År 2013 fick Eivind Torp inte ens kännedom om att meriteringsstödet utlysts på nytt – informationen skickades enbart till kvinnliga docenter. Eftersom Eivind Torp är nära professorskompetens skulle han med hjälp av meriteringsstödet kunnat ägna sig åt forskning på heltid och bli befordrad till professor inom ett år, istället för fyra år. Meriteringsstödet var därför avgörande för Eivind Torps chanser att bli befordrad inom en snar framtid.

Utbredd missuppfattning
Åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning kan vara tillåtet, men bara i ett sista led och bara om det sker vid lika meriter (s.k. positiv särbehandling). Kön får aldrig vara automatiskt eller ovillkorligt avgörande. Sådan kvotering är inte tillåten enligt svensk rätt.

Med hjälp av Centrum för rättvisa anmälde Eivind Torp fallet till DO, som bestämde sig för att ta fallet vidare till domstol. Fallet var det första fallet om positiv särbehandling som DO tog sig an. DO hade vid en rad tillfällen tidigare nekat hjälp till människor som drabbats av könsdiskriminering, bland annat de många kvinnor som under 2000-talet anmälde högskolor i Sverige för olaglig diskriminering vid antagningen. Läs mer om ett av de fallen här. 

Arbetsdomstolen tillerkänner diskrimineringsersättning
Under processens gång medgav Arbetsgivarverket, som förde processen på Mittuniversitetets vägnar, att Eivind Torp diskriminerats i strid med diskrimineringslagen. Parterna kunde däremot inte enas om ersättningsnivån. DO begärde 50 000 kronor medan Mittuniversitetet medgav 25 000 kronor. Arbetsdomstolen gick på Mittuniversitetets linje och tillerkände Eivind Torp 25 000 kronor i diskrimineringsersättning.

Inlagor, domar och beslut
DOs beslut
Diskrimineringsombudsmannen, 6 maj 2015
Arbetsdomstolens dom
Arbetsdomstolen, 15 juli 2015

Fallet i media (i urval)
”Juridikdocent anmäler universitet för diskriminering – ’nekas forskningsmedel för att han är man'”
Dagens Juridik, 18 mars 2014
”Misstänkt mansdiskriminering fall för DO”
Östersundsposten, 26 mars 2014
”DO stämmer universitet – ’nekade juridikdocent forskningsmedel för att han är man'”
Dagens Juridik, 7 maj 2015
Arbetsdomstolen: Mansdiskrimineringen av MIUN-student ”mindre allvarlig”
Länstidningen Östersund, 16 juli 2015
Skadestånd fastställt för Miuns mansdiskriminering
Östersundsposten, 17 juli 2015

Simon Wallmark mot Södertörns brandförsvarsförbund

By Likabehandling

Simon Wallmark satsade två år på en utbildning i räddnings- och säkerhetsarbete. Men Södertörns Brandförsvarsförbund nekade honom jobb vid rekryteringen av 32 nya medarbetare. Ett antal kvinnor med betydligt sämre eller inga relevanta meriter alls fick istället jobbet som brandman. Efter en förlikning med Södertörns Brandförsvarsförbund fick Simon Wallmark 100 000 kronor i ersättning för den olagliga diskrimineringen,

I juni 2011 fick Simon Wallmark sin efterlängtade examen i räddnings- och säkerhetsarbete. Han sökte då något av de 32 semestervikariat som Södertörns Brandförsvarsförbund utlyste för räddningstjänsterna i Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö kommuner. Eftersom semestervikariaten inom räddningstjänsten fungerar som provanställning är de i praktiken den enda vägen in i yrket.

Men Simon Wallmark nobbades, trots att han tidigare hade praktiserat på en av räddningstjänsterna på Södertörn och hade fått jobb som industribrandman på deltid.

Av de 32 som fick tjänsterna hade tio av personerna varken någon brandmannautbildning eller tidigare erfarenhet av yrket. Fem av dessa personer var kvinnor och fem var män med annat etniskt ursprung än svenskt.

Positiv särbehandling kan vara tillåten under vissa förutsättningar. Ett av de krav som ställs är att den som får jobbet och den som nekas har lika eller nästan lika meriter. I det här fallet har Simon Wallmark betydligt bättre meriter än de kvinnor som fick jobb på Södertörns Brandförsvarsförbund. Etnisk positiv särbehandling är däremot helt förbjudet i Sverige.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Simon Wallmark Södertörns Brandförsvarsförbund för den olagliga diskrimineringen och begärde 100 000 kronor i skadestånd.

Under den muntliga förberedelsen i tingsrätten kunde en förlikning nås mellan parterna. Den innebar att Simon Wallmark fick precis så mycket som han yrkat, det vill säga 100 000 kronor av Södertörns Brandförsvarsförbund för den diskriminering som drabbat honom.

Fallet i media (i urval):
”Diskriminerad brandman fick skadestånd”
Dagens Nyheter, 9 november 2011

Olivia Rozum m.fl. mot SLU

By Likabehandling

Under åren 2006 och 2007 fick män upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor att få plats på veterinärutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I landets första grupptalan stämde Olivia Rozum och 44 andra kvinnor SLU för olaglig diskriminering. Hovrätten konstaterade att SLU:s antagningsförfarande var olagligt och tillerkände kvinnorna 35 000 kr vardera i skadestånd.

I juli 2008 stämde 44 kvinnor SLU i landets första grupptalan om diskriminering. Kvinnorna begärde skadestånd sedan män vid antagningen till veterinärutbildningen 2006 och 2007 i ett så kallat ”viktat lotteri” har getts upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor med lika bra meriter att få en plats. Samtliga 44 kvinnor sökte veterinärutbildningen med högsta betyg från folkhögskola. Men som ett resultat av det viktade lotteriet antogs enbart män i den urvalsgruppen.

Bakgrunden var att fler kvinnor än män läser till veterinär, och att det på senare år har slagit igenom i veterinäryrket. Veterinär är traditionellt ett mansdominerat yrke, men sedan några år tillbaka är kvinnorna i majoritet.

Underkändes av hovrätten
Hovrätten konstaterade att enligt huvudregeln är särbehandling på grund av kön förbjuden. Hovrätten menade också att utrymmet för undantag från huvudregeln är begränsat och att det är tveksamt om det över huvud taget går att göra undantag från huvudregeln med en sådan urvalsmetod som SLU använt.

Under alla förhållanden var den diskriminering som de 44 kvinnorna drabbats av inte proportionerlig i förhållande till den begränsade effekt den haft. Därför konstaterade hovrätten att SLU gjort sig skyldigt till olaglig könsdiskriminering. Justitiekanslern som är universitetets ombud valde att inte överklaga och hovrättens dom står därför fast.

Tusentals drabbas varje år
Processen har stort allmänt intresse – en granskning från Centrum för rättvisa visar att under åren 2006–2008 förekom cirka 8 000 liknande fall av diskriminering i högskolan. I 94 procent av fallen är det kvinnor som drabbats.

Inlagor, domar och beslut
Tingsrättens dom
Uppsala tingsrätt, 30 mars 2009
Hovrättens dom
Svea hovrätt, 21 december 2009

Fallet i media (i urval)
”Bara män fick bli veterinärer”,
Dagens Nyheter, 15 februari 2009

 

Elin Sahlin mot Lunds universitet

By Likabehandling

Elin Sahlin sökte psykologprogrammet inför höstterminen 2008, men nekades plats sedan män automatiskt fått förtur. Elin tog täten för 23 kvinnor i samma situation och stämde universitetet i en grupptalan. I februari 2010 erkände universitetet diskrimineringen och betalade 35 000 kronor vardera i skadestånd. 

Inga kvinnor togs in
Elin Sahlin skaffade sig behörighet att söka psykologutbildningen genom att läsa på folkhögskola. Men trots högsta betyg nekades hon plats vid psykologutbildningen i Lund när hon sökte dit inför hösten 2008.

Psykologprogrammet vid Lunds universitet är en av flera utbildningar i landet som tillämpar könsdiskriminerande antagningsregler. Antagningssystemet som används sedan hösten 2008 gav automatisk förtur åt män, vid lika meriter, på utbildningar där antalet kvinnliga sökande var i majoritet.

Under perioden 2006–2008 förekom 152 diskrimineringsfall av det här slaget bara på psykologutbildningen i Lund. I urvalsgruppen folkhögskolebetyg, där Elin Sahlin sökte med högsta betyg, togs inte en enda kvinna in 2006–2008.

Olaglig diskriminering
Förfarandet stred mot både EG-rätten och lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som från 1 januari 2009 har ersatts av diskrimineringslagen).

I liket med SLU-fallet (se www.grupptalanmotslu.se) innebär redan det faktum att kvinnor som sökt till psykologutbildningen i Lund haft mindre chans att antas än männen att kvinnor diskrimineras. Dessutom har platserna i folkhögskolekvoten i praktiken varit vikta för män. I februari 2010 medgav universitetet diskrimineringen i en förlikning med de drabbade kvinnorna. De 24 kvinnorna fick 35 000 kr i skadestånd vardera. Förlikningen stadfästes i en dom från Malmö tingsrätt.

Inlagor, domar och beslut
Tingsrättens dom
Malmö tingsrätt, 4 mars 2010

Fallet i media (i urval)
”Anmäler universitetet för diskriminering”
Skånska Dagbladet, 6 november 2008
”Stämmer universitetet för diskriminering”
SR P1 Studio Ett, 22 oktober 2009
”Kvinnor stämmer Lunds universitet”
Sveriges Radio Ekot, 14 oktober 2009
”Universitetet: Inte fel att stänga dörren för kvinnor”
Lundagård, 2 mars 2009

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!