Monthly Archives

maj 2021

European Court of Human Rights: Sweden’s mass surveillance violates right to privacy

By | Aktuellt

Landmark privacy ruling by Europe’s top human rights court: Sweden’s mass surveillance activities violate right to privacy 

Centrum för rättvisa has won a landmark victory before the Grand Chamber of the European Court of Human Rights. 

Earlier today, the Court delivered its long-awaited judgment in Centrum för rättvisa v Sweden, finding that Sweden’s signals intelligence regime violated the right to privacy and the protection of correspondence under Article 8 of the European Convention on Human Rights. 

In 2008, the Swedish Parliament conferred controversial new powers on the National Defence Radio Establishment (or “FRA”) to conduct mass surveillance of electronic communications flowing in and out of Sweden for foreign intelligence purposes. While limited privacy safeguards were subsequently introduced, these did little to allay privacy concerns, especially following revelations by Edward Snowden in 2013 of the scale and intensity of mass surveillance activities being carried out by the United States and several of its European allies.  

While the Court recognised that the bulk interception of electronic communication is of vital importance to national security, it found several shortcomings with Sweden’s privacy safeguards. Crucially, intercepted communications could be transferred abroad to foreign partners without any requirement to consider the privacy implications of doing so, or to ensure that the foreign recipient employed an acceptable minimum level of safeguards. The Swedish system also lacked a sufficient ex post facto control mechanism to ensure proper compliance and complaints handling. 

The Court also delivered judgment today in Big Brother Watch and Others v. United Kingdom finding that the UK’s bulk interception regime also violated Article 8 of the Convention. Together, both cases represent a major milestone in the development of legal protections for privacy and correspondence during secret surveillance exercises. 

“Our position has always been clear”, explained Fredrik Bergman, Head of Centrum för rättvisa. “Surveillance activities play a vital role in keeping us safe, but they must be conducted with robust safeguards for privacy and other fundamental rights. We are delighted that the Grand Chamber has taken this opportunity to set a clear path forward for the standard of protection that is expected in Sweden, Europe, and beyond.” 

The Court’s judgement and press release are available.

For media enquiries please contact Alexandra Loyd, +4673 767 92 73.

Europadomstolen: FRA-lagen kränker den personliga integriteten

By | Aktuellt

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har i dag den 25 maj 2021 kommit fram till att den svenska FRA-lagen, som reglerar statens hemliga massövervakning, inte uppfyller Europakonventionens krav på skydd för den personliga integriteten. Domen innebär att den svenska lagstiftningen måste ses över och blir vägledande även för andra europeiska länder som använder sig av hemlig massövervakning.

Läs Europadomstolens dom här.

– Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som drev fallet i Europadomstolen.

Domen från Europadomstolens stora kammare innebär att det i och för sig är tillåtet för stater att ha system för hemlig massövervakning, om det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier till skydd för enskildas rättigheter. Europadomstolen identifierar tre brister i det svenska systemet: Att FRA-lagen innehåller ett otillräckligt skydd för den personliga integriteten när Sverige delar med sig av data till andra stater, att skyddet för organisationers och företags kommunikation är otillräckligt och att det saknas effektiv kontroll av FRA:s verksamhet. Sverige fälls därför för brott mot den personliga integriteten i Europakonventionen.

Det var sommaren 2008 som Centrum för rättvisa anmälde FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg. Det hade då varit en intensiv debatt om hur den enskildes integritet ska skyddas när stater vill bedriva hemlig massövervakning på internet. Klagomålet lämnades in eftersom det var tveksamt om den svenska FRA-lagen levde upp till Europakonventionens krav. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen redan år 2009 skrev om lagen för att stärka skyddet för enskildas integritet.

Centrum för rättvisa begärde att Europadomstolen skulle granska FRA-lagen eftersom det behövdes ett klargörande av vilka rättssäkerhetsgarantier som måste finnas för att signalspaning inte ska medföra otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

– Den här domen är vägledande inte bara för Sverige utan också för andra länder i Europa som har system för hemlig massövervakning. Det som måste ske nu är att regeringen omedelbart ser till att åtgärda de rättssäkerhetsbrister som Europadomstolen har identifierat i sin dom, avslutar Fredrik Bergman.

Kontakt: Alexandra Loyd, 073-767 92 73

Läs Europadomstolens dom här.

Läs Europadomstolens pressmeddelande här.

Remissyttrande över betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78).

Utredningen om översyn av strandskyddet lade fram sitt betänkande den 14 december 2020. Utredningen hade i uppdrag att föreslå lagändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden. Syftet med översynen av regelverket har varit att säkerställa att strandskyddsbestämmelserna tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och bebyggelsetryck varierar i landet.

Utredningen föreslår bland annat att det generella strandskyddet som gäller 100 meter från strandlinjen tas bort för mindre sjöar och vattendrag; att möjligheterna till dispens från strandskyddet i landsbygdsområden utökas; att ”särskild restriktivitet” ska gälla vid prövning av frågor om dispens från och upphävande av strandskyddet i tätbebyggda områden med högt bebyggelsetryck; samt att Naturvårdsverket ska få ökade resurser för tillsynsvägledning och utbildningsinsatser.

Centrum för rättvisa har identifierat ett antal brister i betänkandet som påverkar skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Centrum för rättvisa framför sammanfattningsvis följande synpunkter:

  • Betänkandet saknar helt analys av om förslagen är förenliga med egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen. Denna allvarliga brist måste åtgärdas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
  • För att säkerställa att förslagen är förenliga med egendomsskyddet bör det i lagmotiven klargöras att proportionalitets­principen ska ges genomslag i det enskilda fallet. Utredningens förslag om att reglerna om strandskyddsdispens ska tillämpas ”särskilt restriktivt” i vissa fall får inte medföra att det bildas en slags presumtion för att strandskyddsintressena alltid överväger den enskildes intressen.
  • Den nuvarande ordningen som innebär att länsstyrelsen får överpröva kommunens beslut i strandskyddsärenden bör ses över. Vissa länsstyrelser saknar idag förutsättningar för att avgöra dessa ärenden inom skälig tid, vilket får till följd att enskilda fastighetsägare kan behöva vänta i flera år på länsstyrelsens beslut. Centrum för rättvisa anser därför att det bör övervägas om en bättre ordning är att länsstyrelsen, istället för att överpröva kommunens beslut, bör ha möjlighet att överklaga dispensärenden till domstol.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!