Monthly Archives

juni 2021

Teddy Bondefalk opererades utan samtycke – nekas skadestånd i tingsrätten

By Aktuellt

Teddy Bondefalk invalidiserades svårt efter en operation utförd av en medialt uppmärksammad kirurg på Karolinska Universitetssjukhuset. Ända sedan operationen har han hävdat att han utsattes för andra och mer riskfyllda ingrepp än de han hade samtyckt till. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde han Region Stockholm på skadestånd. Men i en dom i dag har Stockholms tingsrätt avslagit hans begäran.

– Jag är såklart besviken över tingsrättens dom och ser fram emot att ta fallet vidare till hovrätten. Regionen måste ta ansvar för att man förstörde mitt liv och jag hoppas att det här målet ska leda till att ingen annan drabbas på liknande sätt i framtiden, säger Teddy Bondefalk.

Den pensionerade polisen Teddy Bondefalk kom i kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset efter att han hade sökt hjälp för andningsuppehåll under sömnen. Under 2010 beslutades det att han skulle få en kanyl i halsen för att underlätta andningen och säkra lufttillförseln.

Under våren 2011 involverades en medialt uppmärksammad kirurg i behandlingen av Teddy Bondefalk. Teddy Bondefalk gick då med på att genomgå en operation som innebar att andningsvägarna skulle frigöras för att andningskanylen på sikt skulle kunna tas bort.

Men vid operationen utförde den aktuella kirurgen andra och mer riskfyllda ingrepp än de som Teddy Bondefalk fått information om och samtyckt till. I stället för att frigöra luftvägarna tog kirurgen bort cirka fem centimeter av Teddy Bondefalks luftstrupe. Kirurgen tog även bort den andningskanyl som Teddy Bondefalk hade fått för att underlätta sin andning.

En kort tid efter operationen drabbades Teddy Bondefalk av ett akut andningsuppehåll, med hjärtstillestånd och hjärnskador som följd. De fysiska skadorna som Teddy Bondefalk ådrog sig vid andningsuppehållet medförde bland annat att han förlorade större delen av sin syn, sin hörsel samt sin sväljförmåga och att han i dagsläget behöver assistans dygnet runt.

Efter att en åklagare beslutat att inte väcka åtal mot den kirurg som utfört operationen vände sig Teddy Bondefalk till Centrum för rättvisa. Centrum för rättvisa har därefter hjälpt Teddy Bondefalk att stämma Region Stockholm på skadestånd för att han utsatts för ingrepp som han aldrig hade samtyckt till. Men i en dom i dag har Stockholms tingsrätt avslagit hans begäran.

Tingsrätten anser att det är Teddy Bondefalk som måste bevisa att det inte funnits något samtycke till de ingrepp som utförts. Och trots att något samtycke aldrig journalförts av sjukhuset innan operationen bedömer tingsrätten att han inte har lyckats visa att ingreppen skett utan samtycke.

– Det framstår som orimligt att det är patienten som ska bevisa att han eller hon inte har fått tillräcklig information av vårdgivaren om ingreppet och lämnat ett giltigt samtycke. Målet rör viktiga principfrågor om den kroppsliga självbestämmanderätten och vi kommer att överklaga domen till hovrätten, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa, som tillsammans med Erik Scherstén och Frida Andersson är ombud för Teddy Bondefalk i målet.

Läs tingsrättens dom här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, senior jurist och ombud för Teddy Bondefalk
070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Katarina och Svante Henryson mot Tillväxtverket

By Pågående fall, Rättssäkerhet

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagar de nu Tillväxtverkets beslut. Fallet kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

– Vi har gjort allting rätt men ändå får vi fel. På grund av restriktionerna för allmänna sammankomster har nästan alla våra jobb ställts in. Hur kan Tillväxtverket mena att vi inte fått ekonomiska problem?, säger Katarina Henryson som driver Henryson Musik AB tillsammans med sin man Svante Henryson.

Det var i januari 2021 som företagarna Katarina och Svante Henryson fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till sina löner krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.­

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 67 fall av de 198 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt.

Centrum för rättvisa hjälper Henrysons i processen mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Foto Mats Bäcker.

Alain och Claudine Cavard mot Tillväxtverket

By Pågående fall, Rättssäkerhet

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag i Småland. Med hjälp av Centrum för rättvisa har de överklagat Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Fallet kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

– Förra året var otroligt dystert för vårt familjeföretag. Nästan alla våra fiskeresor ställdes in eller sköts på framtiden. Det här återkravet är spiken i kistan för vårt livsverk – om Tillväxtverket vinner går vi i konkurs, säger Alain Cavard som driver turism- och reseföretaget SPF Fiskeresor AB i Gamleby i Småland.

Det var i januari 2021 som företagarna Alain och Claudine Cavard fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till Alains lön krävdes tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 67 fall av de 198 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt. I Alain och Claudine Cavards fall gick förvaltningsrätten på Tillväxtverkets linje. Nu ska Kammarrätten i Stockholm pröva deras fall.

Centrum för rättvisa hjälper Cavards i processen mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Henrik Gustavsson tvingades betala 2,7 miljoner kr till fackförbundet som ruinerade hans företag – nu begär han skadestånd av staten

By Aktuellt

Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Nu begär han tillbaka beloppet från staten som skadestånd.

Staten är enligt Europakonventionen skyldig att se till att enskilda inte ruineras av höga rättegångskostnader i fall där deras grundläggande fri- och rättigheter har överträtts. Eftersom domstolarna kom fram till att Byggnads blockad stod i strid med rättighetsskyddet i Europakonventionen var det fel att tvinga Henrik Gustavsson att betala fackets rättegångskostnader, säger juristen Alexander Ottosson, som är ombud för Henrik Gustavsson tillsammans med juristen Erica Wide.

Det var sommaren 2007 som Henrik Gustavssons byggföretag gick i konkurs efter att ha varit försatt i blockad av fackförbundet Byggnads. Bakgrunden till tvisten var att Henrik Gustavsson inte ville teckna ett kollektivavtal som hade tvingat hans anställda, som inte var med i facket, att betala 1,5 procent av sin lön till Byggnads i s.k. granskningsavgifter.

Henrik Gustavssons stämde därefter Byggnads i domstol och begärde skadestånd för att blockaden hade varit olaglig. Europadomstolen hade nämligen underkänt Byggnads granskningsavgifter. Efter tio år avgjordes tvisten när hovrätten kom fram till att blockaden hade varit olaglig och överträtt företagets rättigheter enligt Europakonventionen.

Men till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten inte att blockaden hade varit ”kvalificerat otillbörlig”, vilket krävdes för att Byggnads skulle bli skadeståndsskyldig. Hovrätten avslog därför Henrik Gustavssons begäran om skadestånd från Byggnads och förpliktade honom att betala Byggnads rättegångskostnader med 2,7 miljoner kronor.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Henrik Gustavsson idag lämnat in en begäran om skadestånd av staten till Justitiekanslern för att han inte har tillförsäkrats ett tillräckligt effektivt domstolsskydd för sina grundläggande fri- och rättigheter i tvisten med Byggnads. Skadeståndet motsvarar det belopp som Henrik Gustavsson förpliktades att betala till Byggnads.

– Jag tycker det är rimligt att man ska kunna stå upp för sina rättigheter utan att bli ruinerad och det är en viktig principfråga. Jag är därför beredd att gå hela vägen till Europadomstolen om det krävs, säger Henrik Gustavsson.

Läs begäran till Justitiekanslern här.

Kontakt
Alexander Ottosson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.
073 543 41 01 / alexander.ottosson@centrumforrattvisa.se

 

Småföretagare tar strid mot Tillväxtverkets felaktiga praxis

By Aktuellt

Hundratals småföretagare som fått korttidsstöd under coronapandemin för att betala löner har drabbats av felaktiga återkrav av Tillväxtverket. Några av dem som drabbats är Alain och Claudine Cavard som driver ett reseföretag, och yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagar de nu Tillväxtverkets beslut för att slippa tvingas gå i konkurs. Fallen kan få betydelse för många andra som drabbats av Tillväxtverkets felaktiga återkrav.

Läs Aftonbladets reportage om Claudine och Alain Cavard här.

– Förra året var otroligt dystert för vårt familjeföretag. Nästan alla våra fiskeresor ställdes in eller sköts på framtiden. Det här återkravet är spiken i kistan för vårt livsverk – om Tillväxtverket vinner går vi i konkurs, säger Alain Cavard som driver turism- och reseföretaget SPF Fiskeresor AB i Gamleby i Småland.

Det var i januari 2021 som företagarna Alain och Claudine Cavard fick beskedet ­– det korttidsstöd de fått till Alains lön krävs tillbaka av Tillväxtverket. Myndigheten menar att företaget inte har rätt till stödet eftersom det gjort en utdelning. Men i lagen fanns inget utdelningsförbud, och den utdelning som Tillväxtverket hänvisar till genomfördes aldrig.

Samma sak hände yrkesmusikerna Katarina och Svante Henryson.

– Vi har gjort allting rätt men ändå får vi fel. På grund av restriktionerna för allmänna sammankomster har nästan alla våra jobb ställts in. Hur kan Tillväxtverket mena att vi inte fått ekonomiska problem?, säger Katarina Henryson som driver Henryson Musik AB tillsammans med sin man Svante Henryson.

För att ha rätt till korttidsstöd ska ett företag ha fått allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av pandemin. Ett halvår efter att stödet infördes våren 2020 ändrade Tillväxtverket plötsligt sin syn på utdelningar. Tillväxtverket anser numera att ett beslut om utdelning alltid innebär att några ekonomiska svårigheter inte föreligger, oavsett utdelningens storlek och företagets ekonomi. Hundratals småföretagare blir därför av med de stöd de fått.

Förvaltningsrätten i Stockholm har gett Tillväxtverket bakläxa i över hälften av fallen. Enligt domstolen har myndigheten gjort fel som automatiskt krävt tillbaka stöden utan att göra en samlad bedömning av företagens ekonomiska situation. Men domstolens praxis är spretig och i 65 fall av de 166 som avgjorts hittills har Tillväxtverket fått rätt. I Alain och Claudine Cavards fall gick förvaltningsrätten på Tillväxtverkets linje och de sätter nu sitt hopp till Kammarrätten i Stockholm.

Centrum för rättvisa hjälper Cavards och Henrysons i processerna mot Tillväxtverket. Enligt Centrum för rättvisa är Tillväxtverkets praxis felaktig.

– Här ser vi att Tillväxtverket skickar återkrav och drar undan mattan för hundratals småföretag, trots att de enskilda inte har gjort något fel. Förvaltningsrättens spretiga praxis visar att det behövs ett vägledande avgörande som tydliggör att beslut inte får dras tillbaka på godtyckliga grunder, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för företagarna tillsammans med Erica Wide och Henrietta Cahn.

Kontakt: Alexandra Loyd, 073-767 92 73

 

På bilden: Till vänster Svante och Katarina Henryson (Foto Mats Bäcker) och till höger Alain och Claudine Cavard.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!