Cecilia Lönn och Josefine Midander nekades plats på juristutbildningen vid Uppsala universitet trots bättre betyg än sökande som antagits på en särskild kvot för sökande med båda föräldrar födda utomlands. I december 2006 fällde Högsta domstolen universitetet för olaglig etnisk diskriminering och kvinnorna fick 75 000 kronor var i skadestånd.
Inför höstterminen 2003 öronmärkte Uppsala universitet 30 av 300 utbildningsplatser vid juristutbildningen åt sökande med två utlandsfödda föräldrar. Det gjordes i syfte att öka den etniska mångfalden på utbildningen.
Josefine Midander och Cecilia Lönn, vilkas föräldrar är födda i Sverige, nekades plats på utbildningen trots bättre betyg än samtliga som antogs genom kvoteringen. Med Centrum för rättvisa som ombud stämde kvinnorna Uppsala universitetet för etnisk diskriminering.
Högsta domstolen: olaglig diskriminering I januari 2005 fällde Uppsala tingsrätt universitetet för otillåten etnisk diskriminering och dömde ut ett skadestånd på 75 000 kr till var och en. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom i december 2005. Justitiekanslern, JK, som företrädde staten i målet, överklagade till Högsta domstolen, HD.
HD slog fast att etnisk kvotering innebär en olaglig diskriminering. Diskrimineringsförbudet och rätten till likhet inför lagen har erkänts som mänskliga rättigheter och varje undantag måste ha klart och tydligt stöd i lagen och tillämpas restriktivt. Det strider mot förbudet mot diskriminering i lagen om likabehandling av studenter i högskolan att på förhand vika studieplatser åt en viss grupp, till exempel utifrån etnisk bakgrund.
Enligt högskoleförordningen fick högskolorna utforma lokala urvalsregler för upp till tio procent av platserna på en utbildning för att bredda rekryteringen. Men HD:s dom bekräftade att arbetet med att bredda rekryteringen måste ske med metoder som inte är diskriminerande. När det gäller lokala urvalsregler handlar det om intervjuer, särskilda prov eller att väga in arbetslivserfarenhet.
Etnisk mångfald I processen framkom även att andelen nybörjare med utländsk bakgrund på juristutbildningen i Uppsala sett över tid var lika stor som motsvarande andel i befolkningen i stort – redan före kvoteringen. På juristutbildningen i stort var andelen nybörjare med denna bakgrund ännu större – bara på juristutbildningen i Stockholm var andelen vissa år upp till 24 procent.
Samtidigt fick det valda urvalskriteriet märkliga effekter även från mångfaldssynpunkt: till exempel nekades sökande med samisk bakgrund plats – samer i Sverige är en etnisk minoritet med föräldrar födda i landet. Sökande med två Norgefödda föräldrar fick företräde framför sökande med en utlandsfödd förälder och så vidare.
Kvotering avskaffad Som ett resultat av den fällande domen rörande Uppsala universitet (etnisk kvotering till juristutbildningen) samt de efterföljande domarna mot Örebro och Karlstads universitet (könskvotering till olika vård- och hälsoutbildningar) klargjordes att kvotering – det vill säga positiv särbehandling vid olika meriter – aldrig är tillåten. De högskolor som hade infört sådan kvotering avskaffade den. I dag förekommer inte kvotering av det slaget i högskolan.
