Regeringen beslutade den 2 oktober 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat göra en översyn av det svenska regelverket för beviljande av asyl och förfarandet för prövningen av en asylansökan, samt att utreda under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras. Utredningen fick namnet Miniminivåutredningen.
Miniminivåutredningen har tidigare i ett delbetänkande föreslagit att ordningen med permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper ska utmönstras och ersättas med tidsbegränsade uppehållstillstånd (SOU 2025:31). Den nya ordningen föreslås gälla från och med sommaren 2026.
I sitt slutbetänkande (SOU 2025:99) föreslår Miniminivåutredningen även att det ska införas en särskild lag som retroaktivt återkallar de permanenta uppehållstillstånd på vilka cirka 130 000 utlänningar i dag grundar sin rätt att vistas i Sverige. Möjligheten att återkalla sådana tillstånd föreslås gälla bland annat samtliga utlänningar som har permanent uppehållstillstånd som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, vidarebosatta skyddsbehövande, varaktigt bosatta i Sverige och utlänningar som har beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter samt vid vissa verkställighetshinder.
För den som inte uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap eller villkoren för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd innebär förslaget i praktiken att han eller hon måste lämna landet.
Centrum för rättvisa, som inbjudits att lämna synpunkter på förslagen i slutbetänkandet, avstyrker utredningens förslag i denna del. Enligt stiftelsen innebär förslaget ett alltför långtgående avsteg från principerna om gynnande besluts orubblighet och berättigade förväntningar, som utgör viktiga rättssäkerhetsgarantier. Ett sådant avsteg riskerar att drabba inte bara de cirka 130 000 utlänningar som berörs av lagen, utan det riskerar också att undergräva förtroendet för staten och den offentliga förvaltningen generellt. Om principerna om gynnande besluts orubblighet och berättigade förväntningar tillmäts en så begränsad betydelse som utredningen ger uttryck för finns det i praktiken få skäl att förlita sig på att staten kommer att stå fast vid sina tidigare beslut – oavsett om området gäller migration, företagstillstånd, reglering av nyttjandet av egendom eller andra delar av den offentliga verksamheten.
Rättssäkerhetsintresset och intresset av att enskilda ska kunna förlita sig på statens besked måste, enligt stiftelsen, anses väga tyngre än intresset av att effektivt genomföra ett systemskifte på ett enskilt sakpolitiskt område. Därför anser Centrum för rättvisa att förslaget inte bör genomföras.
Läs betänkandet här.
Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.