Category

Remiss

Remissyttrande över betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78).

Utredningen om översyn av strandskyddet lade fram sitt betänkande den 14 december 2020. Utredningen hade i uppdrag att föreslå lagändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden. Syftet med översynen av regelverket har varit att säkerställa att strandskyddsbestämmelserna tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och bebyggelsetryck varierar i landet.

Utredningen föreslår bland annat att det generella strandskyddet som gäller 100 meter från strandlinjen tas bort för mindre sjöar och vattendrag; att möjligheterna till dispens från strandskyddet i landsbygdsområden utökas; att ”särskild restriktivitet” ska gälla vid prövning av frågor om dispens från och upphävande av strandskyddet i tätbebyggda områden med högt bebyggelsetryck; samt att Naturvårdsverket ska få ökade resurser för tillsynsvägledning och utbildningsinsatser.

Centrum för rättvisa har identifierat ett antal brister i betänkandet som påverkar skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Centrum för rättvisa framför sammanfattningsvis följande synpunkter:

  • Betänkandet saknar helt analys av om förslagen är förenliga med egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen. Denna allvarliga brist måste åtgärdas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
  • För att säkerställa att förslagen är förenliga med egendomsskyddet bör det i lagmotiven klargöras att proportionalitets­principen ska ges genomslag i det enskilda fallet. Utredningens förslag om att reglerna om strandskyddsdispens ska tillämpas ”särskilt restriktivt” i vissa fall får inte medföra att det bildas en slags presumtion för att strandskyddsintressena alltid överväger den enskildes intressen.
  • Den nuvarande ordningen som innebär att länsstyrelsen får överpröva kommunens beslut i strandskyddsärenden bör ses över. Vissa länsstyrelser saknar idag förutsättningar för att avgöra dessa ärenden inom skälig tid, vilket får till följd att enskilda fastighetsägare kan behöva vänta i flera år på länsstyrelsens beslut. Centrum för rättvisa anser därför att det bör övervägas om en bättre ordning är att länsstyrelsen, istället för att överpröva kommunens beslut, bör ha möjlighet att överklaga dispensärenden till domstol.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Remissyttrande över delbetänkandet Föreningsfrihet och terroristorganisationer (SOU 2021:15)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet Föreningsfrihet och terroristorganisationer (SOU 2021:15).

2020 års grundlagskommitté lade fram ett delbetänkande den 16 mars 2021. Delbetänkandet innehåller förslag på förändringar i regeringsformen. Kommittén föreslår i huvudsak att en ny regel ska införas i regeringsformen som innebär att den grundlagsskyddade föreningsfriheten ska kunna begränsas för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism.

Centrum för rättvisa har anfört bl.a. följande i sitt remissyttrande:

  • Centrum för rättvisa instämmer i kommitténs bedömning att nuvarande regler om föreningsfrihet inte tillåter begränsningar av föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism. Detta eftersom bestämmelser i grundlag om fri- och rättigheter ska tolkas generöst till enskildas fördel. Det är inte tillåtet att kringgå bestämmelser om fri- och rättigheter i grundlagen genom att tolka in ”underförstådda” begränsningar som inte har stöd i ordalydelsen. För det fall lagstiftaren vill kunna införa begränsningar i föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understödjer terrorism måste det finnas ett tydligt stöd i grundlagen för ett sådant undantag.
  • Centrum för rättvisa tillstyrker det förslag på ändring i grundlagen som kommittén föreslagit. Genom ett självständigt och uttryckligt begränsningsändamål i grundlagen för sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism främjas förutsebarheten och rättssäkerheten hos eventuella framtida lagförslag som syftar till att begränsa föreningsfriheten för enskilda som deltar i denna typ av sammanslutningar.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

 

Remissyttrande över betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet Försvarets radioanstalts internationella samarbete – en översyn av regelverket (SOU 2020:68).

Utredningen om regleringen av Försvarets radioanstalts internationella samarbete lade fram sitt betänkande den 26 november 2020. Betänkandet innehåller förslag på förändringar i den lagstiftning som reglerar Försvarets radioanstalts (FRA) samarbete med utländska signalspaningsmyndigheter.

Utredningen föreslår bland annat att FRA ska få bedriva signalspaning för att kartlägga företeelser som inte är riktade mot Sverige eller rör svenska intressen. I praktiken kan detta komma att innebära att FRA inte bara bedriver signalspaning på uppdrag av svenska regeringen, mot mål som är av intresse för svenska förhållande. FRA:s mandat skulle utökas på ett sätt som skulle möjliggöra signalspaning mot mål som enbart är av intresse för andra stater eller internationella organisationer.

Centrum för rättvisa framhåller att utredningens förslag ger upphov till problem vad gäller tillsyn och rättsstatlig kontroll över FRA:s verksamhet. Centrum för rättvisa framför bl.a. följande synpunkter:

  • Europadomstolens domar i målen Centrum för rättvisa mot Sverige (mål nr 35253/08) och Big Brother Watch m.fl. mot Förenade kungariket (mål nr 58170/13) bör inväntas innan FRA:s befogenheter utvidgas på det sätt som föreslås i betänkandet. Annars riskerar lagstiftningen att inte leva upp till Europakonventionens krav.
  • Tillstånd från Försvarsunderrättelsedomstolen bör krävas innan data inhämtas inom ramen för det internationella samarbetet.
  • De befintliga bristerna avseende kontroll och tillsyn i signalspaningssystemet blir allvarligare om FRA:s mandat utvidgas. Tillsynen bör därför redan i detta skede stärkas om reglerna ska ändras innan Europadomstolen meddelat dom i Centrum för rättvisa och Big Brother Watch.
  • Europadomstolens domar behöver inte inväntas innan förutsättningarna för överföring av personuppgifter till utländska aktörer preciseras.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Remissyttrande över betänkandet En europeisk åklagarmyndighet i Sverige (SOU 2020:74)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet En europeisk åklagarmyndighet i Sverige (SOU 2020:74).

Den sk. Eppo-utredningen lade fram sitt betänkande 15 december 2020. Betänkandet innehåller förslag på lagstiftningsändringar som bedöms bli nödvändiga om Sverige ansluter sig till förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

En anslutning till förordningen skulle innebära att Sverige går med i ett EU-samarbete, där man inrättat en gemensam åklagarmyndighet (förkortad Eppo) med rätt att utreda vissa former av ekonomisk brottslighet. Eppos åklagare kommer att verka i Sverige, med samma befogenheter som nationella åklagare. Detta innebär att de kommer att ha makt att fatta beslut som är mycket ingripande för enskilda, t.ex. beslut om frihetsberövande.

Centrum för rättvisa framhåller att anslutningen till förordningen och de förslag som utredningen framför ger upphov till allvarliga betänkligheter ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Skälen för det är i huvudsak följande:

  • Eppos åklagare föreslås att vara helt undantagna från alla former av nationell tillsyn, de kommer inte att omfattas av offentlighetsprincipen eller kunna bli föremål för civilrättsligt eller straffrättsligt ansvarsutkrävande i Sverige.
  • Istället utövas tillsyn och ansvarsutkrävande av EU:s institutioner, på ett sätt som befaras leda till att enskilda människor i Sverige i praktiken inte kan få upprättelse om Eppos åklagare fattar ett felaktigt beslut som drabbar dem.
  • Centrum för rättvisa är också kritisk till utredningens förslag om lagreglering av teknisk spårning (att t.ex. fästa en GPS-sändare på en persons kläder, på ett fordon eller på en lastcontainer). Detta eftersom utredningens förslag innehåller otillräckliga rättssäkerhetsgarantier och inte gör tillräcklig skillnad på olika former av spårning.

Centrum för rättvisa föreslår därför att lagförslaget förbättras i flera avseenden, bl.a. så att viss nationell tillsyn tillåts över Eppo-åklagarna, att enskilda ges viss möjlighet till skadeståndsrättsligt ansvarsutkrävande, samt att teknisk spårning av särskilt ingripande slag (t.ex. spårning av lös sak som person kan antas bära med sig) förutsätter domstolsprövning.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Remissyttrande över promemorian ”En utvidgad möjlighet för hovrätter att avgöra tvistemål på handlingarna”

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över promemorian En utvidgad möjlighet för hovrätter att avgöra tvistemål på handlingarna – dvs utan muntlig förhandling.

Justitiedepartementet har nyligen lämnat förslag på en lagändring som ska ge hovrätterna större möjligheter än tidigare att avgöra tvistemål ”på handlingarna”, det vill säga utan förhandling. Syftet är att hovrätterna i något större utsträckning än tidigare själva ska kunna avgöra om en muntlig förhandling behövs eller inte.

Centrum för rättvisa skriver i sitt remissyttrande att det finns en risk att den föreslagna lagändringen leder till att parternas möjlighet att begära förhandling i praktiken inskränks för mycket. Därför föreslår Centrum för rättvisa att det ska tydliggöras att ett skäl att hålla förhandling kan vara att det är värdefullt för domstolens bedömning av rättsfrågorna i målet. Särskilt om målet rör svåra rättsfrågor eller rättsfrågor som inte bedömts tidigare. Enligt stiftelsen bör parternas uppfattning i frågan tillmätas stor betydelse.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

Remissyttrande över betänkandet ”Grundlagsskadestånd” (SOU 2020:44)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande över betänkandet ”Grundlagsskadestånd – ett rättighetsskydd för enskilda” (SOU 2020:44).

Kommittén om grundlagsskadestånd lade fram sitt betänkande den 19 augusti 2020. Betänkandets förslag innebär att det klargörs i lag att staten och kommunerna kan åläggas skadeståndsskyldighet vid överträdelser av enskildas grundläggande fri- och rättigheter enligt 2 kap. regeringsformen.

Förslaget går tillbaka på rättsfallen ”Medborgarskapet I” NJA 2014 s. 323 och ”Medborgarskapet II” NJA 2018 s. 103, som drevs av Centrum för rättvisa. I dessa rättsfall slog Högsta domstolen fast att staten kan bli skadeståndsskyldig om enskildas rätt till skydd för medborgarskap i 2 kap. 7 § regeringsformen överträds.

Centrum för rättvisa instämmer i utredningens bedömning att det finns ett behov av att i skadeståndslagen tydliggöra rättsläget i fråga om det allmännas skadeståndsansvar för överträdelser av de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna i 2 kap. regeringsformen.

Centrum för rättvisa har i övrigt endast synpunkter på detaljer i förslaget.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.

 

Remissyttrande över betänkandet ”Innovation genom information” (SOU 2020:55)

By | Remiss

Centrum för rättvisa har gett in ett remissyttrande för att uppmana lagstiftaren att säkerställa ett tillräckligt skydd för enskildas personliga integritet när myndigheter lämnar ut deras personuppgifter digitalt.

Under hösten presenterade Öppna data-utredningen sitt betänkande ”Innovation genom information” (SOU 2020:55), med förslag på hur det s.k. Öppna data-direktivet ska genomföras i Sverige. Direktivets huvudsakliga syfte är att främja innovation genom att ge ökad digital tillgång till information från myndigheter och andra offentliga aktörer. EU:s medlemsstater har fram till juli 2021 på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning.

Utredningen har uppmärksammat att ökad tillgång till digital information från den offentliga sektorn kan medföra risker för den personliga integriteten. Digitala format ger nämligen större möjligheter än analoga format att samköra, bearbeta och förädla information. I praktiken betyder det att information som en myndighet har om en individ kan bearbetas och spridas enklare om den lämnas ut digitalt.

För att motverka de risker som ökad digital tillgång till information kan innebära för den personliga integriteten föreslår Öppna data-utredningen att ett par skyddsmekanismer införs i den nya lagen. Framförallt föreslås att den myndighet som tar emot en begäran om att lämna ut information digitalt, eller överväger att på eget initiativ göra informationen tillgänglig digitalt, först ska bedöma om ett digitalt utlämnande är ”olämpligt” med hänsyn till skyddet av personuppgifter.

Centrum för rättvisa ifrågasätter om de skyddsmekanismer som föreslås i betänkandet är tillräckliga för att garantera ett adekvat skydd för enskildas rättigheter. I sitt remissvar ger stiftelsen därför flera förslag på hur lagtexten och lagmotiven bör kompletteras och förtydligas för att stärka skyddet för den personliga integriteten. De primära åtgärderna som Centrum för rättvisa föreslår är att lagstiftaren i) förtydligar i lagtexten och lagmotiven i vilka situationer det ska anses olämpligt att lämna ut uppgifter digitalt med hänsyn till skyddet av personuppgifter, och ii) inför en skyldighet för offentliga aktörer att samråda med Datainspektionen när utlämnande av digital information enligt den nya lagen kan innebära risker för enskildas privatliv och integritet.

Läs Centrum för rättvisas remissyttrande över betänkandet ”Innovation genom information” här

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!