Category

Yrkes- och näringsfrihet

Tiptapp mot Stockholms stad

By | Yrkes- och näringsfrihet, Pågående fall

I september 2018 förbjöd Stockholms stad delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter att enskilda hjälper varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen. Men idag gav mark- och miljödomstolen Tiptapp rätt och upphävde kommunens förbud. ”Den av Tiptapp bedrivna verksamheten är inte olaglig eller på något annat sätt otillåten”, säger domstolen i sitt avgörande.

– Det är bra att domstolen klargör att renhållningslagstiftningen inte hindrar enskilda från att hjälpa varandra med återvinningen. Under processen har vi fått stöd av flera andra kommuner som också har tyckt att tjänsten borde vara tillåten och vi är glada över att nu ha fått domstolens besked i frågan. Tiptapps hundratusentals användare kan nu med gott samvete fortsätta att använda smarta tjänster för återvinning, återbruk och minskat bilberoende, säger Tim Bjelkstam, en av Tiptapps grundare.

Tiptapp är en tjänst som bland annat syftar till att öka återvinningen genom att underlätta för privatpersoner att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till avfallsanläggningar. Efter att tjänsten lanserats i Stockholm år 2016 blev den på kort tid mycket populär och har därefter börjat användas i många andra städer runtom i landet.

Men i slutet av september 2018 förbjöd Stockholms stad Tiptapp att förmedla transporter till någon annan än de företag som kommunen anlitat för transport av avfall. Kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter enskilda att hjälpa varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen.

Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp förbudet till länsstyrelsen och sedan till mark- och miljödomstolen. Tiptapp har hävdat att förbudet saknar lagstöd och är en oproportionerlig inskränkning i företagets näringsfrihet. Under processen har Tiptapp även fått stöd av kommunerna Nacka, Gislaved och Rättvik samt nätverket Tillväxt och tillsyn, med 30 anslutna kommuner, som delade uppfattningen att renhållningslagstiftningen inte innebar något hinder mot företagets tjänst.

Mark- och miljödomstolen har idag gått på Tiptapps linje och upphävt kommunens förbud. Domstolen konstaterar att Tiptapps verksamhet inte är olaglig eller på något annat sätt otillåten. I den mån det ändå kan anses ha funnits anledning att vidta tillsynsåtgärder anser domstolen att ett förbud mot hela verksamheten varit alltför ingripande.

– Det här är en bra dom som inskärper vikten av den grundlagsskyddade näringsfriheten. För att en myndighet ska kunna förbjuda ett företag från att bedriva näringsverksamhet måste det krävas tydligt stöd i lagen, och något sådant har det inte funnits i det här fallet. Att mark- och miljödomstolen upphäver förbudsbeslutet är därför logiskt och riktigt, säger Fredrik Bergman, som är chef för Centrum för rättvisa och ombud för Tiptapp.

Kommunen har överklagat domen till Mark- och miljööverdomstolen som har lämnat prövningstillstånd.

Evald Hellgren mot staten

By | Yrkes- och näringsfrihet, Pågående fall

Evald Hellgren bedrev en framgångsrik näringsverksamhet i Örträsk i Västerbotten när Naturvårdsverket felaktigt drog in tillståndet för hans populära vildsvinsfälla Sinkabirum. Två år senare fick han rätt i kammarrätten, som konstaterade att Naturvårdsverket ”inte haft fog för sitt beslut” – men då hade hans firma ruinerats. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han stämt staten i domstol. Målet, som ska prövas av Svea hovrätt under 2020, aktualiserar frågan om gränserna för statens skadeståndsansvar när myndigheter fattar felaktiga beslut.

– När staten orsakar enskilda människor och företag ekonomisk skada genom felaktig myndighetsutövning är det rimligt och naturligt att staten är skyldig att ersätta den skadan. Staten ska inte ha någon gräddfil i skadeståndshänseende – det är vad målet handlar om, sa Johannes Forssberg, jurist på Centrum för rättvisa, i samband med att Evald Hellgren lämnade in stämningsansökan mot staten.

Viltmästaren och egenföretagaren Evald Hellgren i Örträsk i Västerbotten uppfann den första fällan som godkändes för levande fångst av vildsvin. Den blev en populär produkt bland svenska bönder som var trötta på att se sina ägor förstöras av den snabbt växande vildsvinsstammen.

Men så bestämde Naturvårdsverket plötsligt att dra in tillståndet för fällan på felaktiga grunder och drog därmed undan mattan för Evald Hellgrens firma. Evald Hellgren överklagade Naturvårdsverkets beslut att ta tillbaka tillståndet och fick till slut rätt i kammarrätten, som konstaterade att myndigheten överhuvudtaget ”inte haft fog för sitt beslut”. När domstolen gav Evald Hellgren tillbaka tillståndet hade han redan förlorat 670 000 kronor i uteblivna försäljningsintäkter under två års tid.

Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde han staten och begärde ersättning för den skada som det felaktiga beslutet orsakade. Stockholms tingsrätt valde att gå på statens linje och avslog Evald Hellgrens begäran om skadestånd i dom den 12 juni 2019. Tingsrätten höll med om att Naturvårdsverkets beslut var fel, men domstolen ansåg inte att felet var tillräckligt allvarligt för att staten ska bli skadeståndsskyldig.

Evald Hellgren överklagade därför domen till Svea hovrätt som i dom i november 2020 valde att gå på  samma linje som tingsrätten.

– Det är viktigt att enskilda som orsakas ekonomiska skador på grund av felaktiga myndighetsbeslut också har en reell möjlighet att få ersättning. Evald Hellgrens fall är av stor principiell betydelse eftersom det ställer frågan om vilket ansvar staten har för felaktig myndighetsutövning på sin spets, säger Rikards Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Evald Hellgren.

Svea hovrätts dom kommer att överklagas till Högsta domstolen.

Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel mot Socialstyrelsen

By | Yrkes- och näringsfrihet

Den långsamma handläggningen vid Socialstyrelsen gjorde att personer som har haft rätt utbildning för att kunna utöva sjuksköterskeyrket i Sverige istället fick gå arbetslösa. Centrum för rättvisa företrädde Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel som vände sig till Justitiekanslern med en ansökan om skadestånd för den förlust de lidit.

Socialstyrelsen är den myndighet i Sverige som utfärdar sjuksköterskelegitimationer. Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel är utbildade sjuksköterskor i Grekland respektive Tyskland. De har båda arbetat som sjuksköterskor i sina hemländer i många år.

Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel flyttade till Sverige av olika anledningar, men de har båda ett stort intresse för Sverige – Iouliana Ntemo kunde till och med prata svenska redan innan hon flyttade till Sverige. Ingen av dem trodde att det skulle bli något problem för dem att få jobba som sjuksköterska i sitt nya hemland, och de hade hört att det fanns en stor efterfrågan på deras kompetens här i landet.

Men väl i Sverige möttes de av arbetslöshet. Anledningen var att Socialstyrelsen dröjde med att fatta beslut om deras ansökningar om svensk sjuksköterskelegitimation trots att de hade rätt utbildning.

Vad säger lagen?
Enligt såväl EU-rätten som svensk rätt har personer som är legitimerade sjuksköterskor i andra EU-länder rätt att ansöka om att få även en svensk legitimation. Ansökan skickas in till Socialstyrelsen som ska handlägga ansökan skyndsamt. Inom en månad från att ansökan har kommit in ska Socialstyrelsen skicka ut ett bekräftelsebrev samt i förekommande fall ett kompletteringskrav. Socialstyrelsen ska fatta ett beslut om sjuksköterskans ansökan absolut senast tre månader från att ansökan var komplett.

Fick vänta för länge
Iouliana Ntemo fick vänta ett halvår för länge på sin sjuksköterskelegitimation. Under tiden var hon arbetslös med undantag för en period där hon fick en deltidsanställning som städerska.

Eva-Maria Thiel fick vänta nästan fem månader för länge på sin sjuksköterskelegitimation. Även för Eva-Maria Thiel innebar detta att hon fick ta deltids- och timanställningar, istället för att arbeta som sjuksköterska som hon är utbildad till.

Både Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel började jobba som sjuksköterskor direkt efter att de väl hade fått sina svenska legitimationer.

Socialstyrelsen bröt mot lagen i 32 procent av fallen
När Centrum för rättvisa granskade hur ofta tidsfristerna om en månad för kompletteringskrav samt tre månader för beslut av komplett ansökan överskreds, visade det sig att Socialstyrelsen överskrider någon av dessa två tidsfrister i 32 procent av fallen. Det innebär att Socialstyrelsen bröt mot lagen i nästan en tredjedel av fallen.

Socialstyrelsens långsamma handläggning har flera gånger utsatts för kritik från såväl Justitieombudsmannen, JO, som av media.

JK avslog begäran om skadestånd
Med hjälp av Centrum för rättvisa begärde Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiel skadestånd hos Justitiekanslern, JK, för den förlust de lidit på grund av Socialstyrelsens lagbrott vid handläggningen av deras ansökningar.

Genom beslut den 28 juli 2015 avslog JK Iouliana Ntemo och Eva-Maria Thiels skadeståndstalan, eftersom JK ansåg att Socialstyrelsens bedömning inte hade varit ”uppenbart felaktigt”.

Inlagor, domar och beslut
JK Beslut Iouliana Ntemo
Justitiekanslern, 28 juli 2015
JK Beslut Eva-Maria Thiel
Justitiekanslern, 28 juli 2015

Fallet i media (i urval)
”Lång väntan på att få jobba som sjuksköterska”
SVT Nyheter, 24 oktober 2014
”Sköterskor får vänta på legitimation”
SVT Nyheter, 24 oktober 2014
”Tänk nytt – tänk snabbt”
Dagens Nyheter, 30 oktober 2014

Per Dahlberg mot Helsingborgs kommun

By | Yrkes- och näringsfrihet

Under flera års tid tvingades Per Dahlberg att betala tusentals kronor i avgifter till Helsingborgs kommun för kommunens tillsyn över alkoholserveringen på Per Dahlbergs restauranger. Per Dahlberg fick däremot aldrig den tillsyn han betalat för, vilket strider mot såväl grundlag som vanlig lag. Men både förvaltningsrätten och kammarrätten avslog överklagandet och gav kommunen rätt. 

Per Dahlberg tröttnade på att bli fakturerad av kommunen för arbete som inte utförts och överklagade därför avgifterna för kommunens tillsyn över serveringstillstånden för Dahlbergs tre café- och restaurangverksamheter i Helsingborg. Dahlberg yrkade på nedsättning av respektive avgift eftersom kommunen inte tillhandahållit tillräcklig motprestation i form av tillsyn.

En förutsättning för kommunens avgiftsuttag är att avgiften motsvarar kommunens kostnad för tillsynen. Detta följer b.la. av regeringsformen, kommunallagen och alkohollagen. För det fall att avgiftsuttaget överskrider kostnaden tillsynsarbetet, som i Per Dahlbergs fall, är avgiften istället att anse som en skatt. Och kommunen får inte ta ut skatt utan beslut från riksdagen.

I skriftväxlingen har Dahlberg framhållit att även om kommunen inte har skyldighet att redovisa för hur tillsynsarbetet bedrivs minut för minut har kommunen likväl en skyldighet att kunna redovisa att det arbete de tagit betalt för också har utförts.

Under åren 2008–2012 utförde Helsingborgs kommun mycket begränsad tillsyn på plats hos Dahlbergs verksamheter. Exempelvis fick en av Dahlbergs restauranger totalt sex tillsynsbesök om sammanlagt 70 minuter. För detta har Dahlberg påförts tillsynsavgifter om 98 500 kr. Det ger en kostnad på ca 84 429 kr per timme eller ca 1 407 kr per minut.

Kommunen å sin sida menar att utöver tillsynsbesöken på plats hos Dahlbergs serveringsställen bedriver kommunen också tillsynsarbetet internt på kommunkontoret. Omfattningen av detta arbete i förhållande till Dahlbergs avgifter har kommunen dock inte kunnat lämna närmare uppgifter om.

Både förvaltningsrätten och kammarrätten valde däremot att gå på kommunens linje. Efter att Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd vann kammarrättens dom laga kraft.

Inlagor, domar och beslut
Förvaltningsrättens dom
Förvaltningsrätten i Malmö, 1 mars 2012
Kammarrättens dom
Kammarrätten i Göteborg, 2 maj 2013

Alexandra Olsen m.fl. mot Halmstads kommun

By | Yrkes- och näringsfrihet

I oktober 2012 inspekterades salongen Vild och Vacker i centrala Halmstad av kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Därefter tog kommunen betalt av Alexandra Olsen och hennes kollegor för ett och samma arbete flera gånger om – i strid med såväl grundlag som vanlig lag. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Alexandra Olsen och hennes kollegor avgiftsbeslutet. Mark- och miljödomstolen satte ner tillsynsavgiften och gav kommunen en bakläxa för hur kommunen frikostigt avrundat tillsynstid uppåt. 

På Salong Vild och Vacker arbetade vid tidpunkten för inspektionen fyra frisörer. Frisörerna är inte anställda utan bedriver sina verksamheter i enskilda firmor och hyr varsin stol på salongen.

Kommunens tillsyn av Salong Vild och Vacker avsåg hela salongen, och inte specifikt var och en av verksamheterna som bedrivs i  lokalen. Tillsynstiden för hela salongen uppgick till tre timmar inklusive för- och efterarbete. Trots att kommunens tillsyn avsåg hela Salong Vild och Vacker fakturerade kommunen var och en av de fyra frisörerna för tre timmar tillsyn vardera. Istället för att ta betalt för de tre timmar som tillsynen av salongen tagit fakturerade kommunen salongens frisörer för totalt 12 timmar, dvs. nio timmar för mycket. Enligt kommunens gällande taxa kostade tillsynen 857 kr per påbörjad timme, och Alexandra Olsen och hennes kollegor fick betala 2 571 kr var.

Med hjälp av Centrum för rättvisa tog Alexandra Olsen och hennes kollegor striden mot kommunens luftfakturor.

De rättsliga förutsättningarna för kommunens avgiftsuttag finns i regeringsformen, kommunallagen och miljöbalken med tillhörande förordningar. En grundläggande princip för kommunalt avgiftsuttag, och som återkommer på flera håll i gällande lagstiftning, är att kommunen måste tillhandahålla en motprestation för de avgifter som tas ut. Kommunen får alltså inte ta betalt för mer tillsynsarbete än vad som faktiskt utförts. Om så sker, som i Alexandra Olsens fall, är avgiftsuttaget olagligt.

Alexandra Olsen överklagade kommunens avgiftsbeslut till Länsstyrelsen i Halland. I april 2013 beslutade länsstyrelsen om nedsättning av avgiften för Alexandra Olsen eftersom tillsynen avsett salongen i dess helhet. Enligt länsstyrelsens beslut ska salongens frisörer dela på kostnaden om totalt 2 571 kr för de tre timmar tillsyn som faktiskt utförts. Beslutet överklagades av Halmstads kommun till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.

I april 2014 satte domstolen ner tillsynsavgiften till hälften i sin dom. Domstolen påpekade att kommunen inte får ta betalt för arbete som inte utförts och om det är oklart vilken tid kommunen lagt ner på tillsyn får kommunen ansvara för den oklarheten. Det var bara visat att kommunen hade lagt ner en och en halv timme på tillsyn – inte tre timmar som kommunen ursprungligen fakturerade för. Domstolen gav också kommunen bakläxa för hur kommunen frikostigt avrundat utförd tillsynstid uppåt.

I september 2013 valde Alexandra Olsens kollegor på salongen, Carina Guntell, Marie Andersson och Susanne Blomqvist, också att överklaga kommunens avgiftsbeslut i samband med att de tillsammans med andra drabbade frisörer i Halmstad genomförde en protest mot kommunens luftfakturor. Och precis som för Alexandra Olsen fann Länsstyrelsen i Halland i februari 2014 att kommunen tagit för mycket betalt i förhållande till faktiskt nedlagt arbete för de övriga frisörerna på salongen, och att det vore orimligt att lägga ned mer tid än tre timmar för tillsyn av salongen i dess helhet. Dessutom sänkte länsstyrelsen också avgifterna för sex ytterligare frisörer som på samma vis drabbats av för höga avgifter eftersom de bedriver sina verksamheter i delade lokaler.

Inlagor, domar och beslut
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen Hallands län, 9 april 2013
Mark- och miljödomstolens dom
Mark- och miljödomstolen i Vänersborg, 30 april 2014

Fallet i media (i urval)
”Kommunen får inte göra klipp på frisörer”
Sveriges Radio P4 Halland, 27 februari 2014

Felix Warren mot Socialstyrelsen

By | Yrkes- och näringsfrihet

Felix Warren tvingades börja om hela sin AT-tjänstgöring på grund av att han avslutade sin läkarexamen vid ”fel” tidpunkt. Socialstyrelsen höll inte sitt tidigare löfte om att han skulle få sin läkarlegitimation trots att han sköt på sin examen, utan valde istället att tillämpa en ändring i lagstiftningen retroaktivt. Hans karriär försenades och löneförhöjningarna fick vänta. Men tillslut gav domstolen Felix Warren rätt. 

Socialstyrelsen ändrade den första januari 2011 sin praxis för hur ansökningar om läkarlegitimation ska bedömas. Det sammanföll med nya regler på sjukvårdsområdet som tydligt slog fast att examen måste vara avklarad innan AT-tjänstgöringen. Dessförinnan fick läkare som påbörjat sin AT-tjänst utan fulbordad läkarexamen men som slutfört den senare ut sina läkarlegitimationer. De kunde alltså skjuta upp något eller några moment i utbildningen till senare. Felix Warren har genom att gå igenom 900 beviljade ansökningar under 2010 konstaterat att i 15–16 stycken av dem hade uppenbarligen examen inte fullbordats i tid.

Så var fallet också med Felix Warren. Han hade bara källförteckningen kvar i sitt projektarbete på endast fem högskolepoäng i maj 2009 innan allt skulle vara avklarat. Han beslutade sig då för att skjuta upp denna icke-kliniska introduktionskurs till vetenskapligt arbete till senare och fick löften från såväl Socialstyrelsen som sjukhuset i Västerås att det inte var något hinder för att påbörja AT-tjänstgöringen.

Efter två år på sjukhuset i Västerås skulle AT-tjänstgöringen vara avklarad och Felix Warren siktade vidare mot att bli specialist. Men Socialstyrelsen vägrade ge honom läkarlegitimationen.

Första offret
Felix Warren skulle nu bli ett av de första offren i Socialstyrelsens nya policy – att neka legitimationer till alla som inte hade tagit sin examen och gjort AT-tjänstgöringen i rätt ordning. Nu var de gamla löftena från myndigheterna inget värda och att tillämpa försämringar retroaktivt ansågs inte utgöra något problem. Det som gällde när Felix Warren inledde sin AT-tjänstgöring och under en stor del av hela den perioden skulle inte längre gälla trots att han gick in i tjänstgöringen med de förutsättningarna.

Lagstiftning med retroaktiv verkan är förbjuden när det handlar om brott och skatteregler. Men Felix Warren och ombudet från Centrum för rättvisa menar att retroaktivitet också på hälso- och sjukvårdsområdet borde undvikas. Det är dessutom inte förenligt med de krav på förutsebarhet och rättssäkerhet som rimligen kan ställas på svenska myndigheter att agera som Socialstyrelsen gjort på.

Följderna för Felix Warren om han tvingas göra hela AT-tjänstgöringen i repris blir svåra.

– Jag har ju fått en lägre lön genom detta och karriären försenas. Jag blir misstänkliggjord när min AT-tjänst underkänns vilket för många läkare för tankarna till att jag missbrukat min förskrivningsrätt eller gjort mig skyldig till ett allvarligt brott, säger Felix Warren.

Förvaltningsrätten gav Felix Warren rätt
Under förhandlingen i förvaltningsrätten, dit Felix Warren överklagat Socialstyrelses beslut, fick han äntligen möjlighet att ställa sina frågor direkt till Socialstyrelsen via deras ombud. Ombudet skyllde Socialstyrelsens plötsliga praxisändring och retroaktiva tillämpning på en enskild handläggare som hanterat ansökningar om läkarlegitimation.

Strax före jul kom den tidiga julklappen. I och med att Felix Warren innan tjänstgöringen fick information av Socialstyrelsen att det var tillåtet att påbörja allmäntjänstgöring utan avlagd examen och med beaktande av att Socialstyrelsens ändrat sin praxis i frågan ansåg förvaltningsrätten att det skulle vara ”stötande” att neka Felix Warren legitimation. Socialstyrelsens beslut att avslå Felix Warrens ansökan om legitimation upphävdes därmed.

Inlagor, domar och beslut
Socialstyrelsens beslut
Socialstyrelsen, 15 mars 2012
Förvaltningsrättens dom
Förvaltningsrätten i Stockholm, 17 december 2012

Alex Matservice mot Norrorts åklagarkammare i Stockholm

By | Yrkes- och näringsfrihet

Restaurangen Alex Matservice lagade raggmunk för att servera till lunch. Då kom Miljö- och hälsoskyddskontoret på inspektion. Resultatet blev en 45-sidig åtalsanmälan och Alex Matservice dömdes sedermera för att ha brutit mot ett förbud att använda mjöl i matlagningen. Det var bara det att ingen hade fått reda på att ett sådant beslut fanns. Det påstådda beslutet dök upp först i hovrätten sedan ombuden från Centrum för rättvisa tagit sig an fallet. Hovrätten friade Alex Matservice och restaurangen slipper därför betala företagsboten på 10 000 kronor. 

En företrädare för Alex Matservice intervjuades i TV4-nyheterna under sommaren 2008 angående problemet med att kommuner tar betalt för livsmedelskontroller de inte genomför. Detta är ett problem som många näringsidkare inom restaurangbranschen känner till; kommunen skickar en faktura för årliga kontroller, men det kan dröja åratal innan de alls kommer på besök och då får restaurangen inte valuta för sina pengar. Detta var vad Alex Matservice hade upplevt och protesterat mot.

Detta väckte Miljö- och hälsoskyddskontorets intresse. Efter ett flertal inspektioner, förelägganden och beslut kom Hälsoskyddskontoret åter på inspektion den 2 december 2008.

Alex Matservice upplevde då att man förde en dialog med Hälsoskyddskontoret om användandet av vetemjöl i matlagningen. Hälsoskyddskontoret var däremot av uppfattningen att det fanns ett totalförbud mot använda av vetemjöl, med undantag för bakning en gång i veckan. Det var bara det att förbudet aldrig kommit Alex Matservice tillhanda. Beslutet kom inte heller åklagaren tillhanda och det anfördes aldrig som bevisning i tingsrätten. Ändå dömdes Alex Matservice för att ha brutit mot beslutet man inte kände till.

Trots att det inte fanns något beslut om förbud mot användande av mjöl i tingsrättsprocessen, annat än i Miljö- och hälsoskyddskontorets polisanmälan, konstaterade tingsrätten att ett sådant beslut fanns.

I själva verket kom beslutet fram först i hovrätten då Centrum för rättvisa klev in i processen som ombud för Alex Matservice – och då visade det sig att förbudet rörde det snävare begreppet ”vetemjöl” och inte ”mjöl”. Under huvudförhandlingen kunde inte åklagaren svara på hur och när man fått in beslutet om förbud mot att använda vetemjöl till åklagarkammaren och kunde heller inte svara på varför det inte var ingivet och åberopat i tingsrätten.

I september 2012 kom den friande domen. Den innebar att Alex Matservice slipper betala företagsboten på 10 000 kronor. Domstolen skriver: ”Vittnena från kommunen har inte lämnat någon uppgift som ens antyder att de muntligen underrättat bolaget om förbehållet om vetemjöl av den 7 november 2008. Vidare finns ingen anteckning om kommunicering med bolaget i detta beslut och av nämndens ärenderegister framgår inte heller att detta beslut expedierats till bolaget eller på något annat sätt kommit bolagets ställföreträdare till del. Det är därmed inte visat att företrädare för Alex Matservice den 2 december 2008 kände till eller ens hade anledning att tro att det skulle finnas ett förbehåll om hantering av vetemjöl. Redan av detta skäl ska någon företagsbot inte dömas ut”.

Inlagor, domar och beslut
Beslut om företagsbot
Åklagarmyndigheten, 25 mars 2011
Tingsrättens dom
Attunda tingsrätt, 8 december 2011
Hovrättens dom
Svea hovrätt, 24 september 2012

Mikael Andersson mot Skövde kommun

By | Yrkes- och näringsfrihet

Under flera år betalade Mikael Andersson 10 000-tals kronor till kommunen för kontroll av sitt gatukök i Skövde. Efter att i ett par års tid inte ha fått några besök av kommunen över huvud taget tjatade Mikael Andersson till sig ett besök. Totalt fick han max fyra timmars granskning, men han fick betala för 24 timmars livsmedelskontroll. 

Mikael Andersson fick tillstånd att bedriva gatukök i december 2007. I samband med godkännandet utfördes ett par timmars granskning av köket. Kommunen bestämde därutöver att gatuköket skulle granskas i åtta timmar per år. Något besök i gatuköket blev det emellertid inte vare sig under 2008 eller 2009. Ändå debiterades Mikael Andersson närmare 800 kronor i timmen varje år, totalt cirka 20 000 kronor.

Först efter att Mikael Andersson 2010 själv ringde och krävde av kommunen att de skulle komma och utföra sin kontroll kom inspektörerna ut och arbetade i max två timmar. Därmed kom kommunen upp i fyra timmars granskning av de totalt 24 debiterade timmarna.

Krav på återbetalning
Mikael Andersson vände sig till kommunen med krav på återbetalning av drygt 15 000 kronor i erlagda kontrollavgifter. I flera fall har kommuner runt om i landet försvarat sig med att kontroller kan spridas ut på flera år och att man därmed kan ”ta igen” de år som inga kontroller skett. Men i detta fall valde Mikael Andersson att avveckla sin gatuköksverksamhet. Därför fanns det inte några möjligheter för kommunen att göra fler inspektioner.

600 procents överdebitering
Varje kontroll tog, högt räknat, två timmar inkluderat för- och efterarbete. Totalt blev Mikael Andersson överdebiterad med 600 procent jämfört med vad han fått motprestation för från kommunen (24 debiterade timmar jämfört med de totalt 4 utförda kontrolltimmarna).

Miljö- och hälsoskyddskontoret har debiterat årsavgifterna med hänvisning till förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter (”Avgiftsförordningen”) samt kommunfullmäktiges beslut om fastställande av timtaxa för livsmedelskontroll. Enligt 10 § Avgiftsförordningen får avgiften sättas ned eller efterskänkas om det finns särskilda skäl. Mikael Andersson ansåg att det förelåg sådana skäl.

Både tingsrätten och hovrätten avslog Mikael Anderssons talan och gick istället på kommunens linje. Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd.

Inlagor, domar och beslut
Tingsrättens dom
Skaraborgs tingsrätt, 24 oktober 2012
Hovrättens dom
Göta hovrätt, 20 november 2013

Fallet i media (i urval)
”Gatuköksägare förlorade mot kommunen”
Sveriges Radio P4 Skaraborg, 20 november 2013

Torbjörn Lagmark mot Helsingborgs kommun

By | Yrkes- och näringsfrihet

Restaurangägaren Torbjörn Lagmark tvingades under flera års tid att betala tusentals kronor i avgifter till Helsingborgs kommun för tillsyn av livsmedelshanteringen och alkoholserveringen på Lagmarks restaurang. Men Torbjörn Lagmark fick inte den tillsyn han betalat för, vilket strider mot såväl grundlag som vanlig lag.

Till slut tröttnade Torbjörn Lagmark på att bli fakturerad av kommunen för arbete som inte utförts. 2011 överklagade Lagmark såväl avgifterna för livsmedelstillsynen som för tillsynen över tillståndet att servera alkohol. I sina överklaganden yrkade Lagmark på nedsättning av respektive avgift eftersom kommunen inte tillhandahållit tillräcklig motprestation i form av tillsyn.

En förutsättning för kommunens avgiftsuttag är att avgiften motsvarar kommunens kostnad för tillsynen. Det följer b.la. av regeringsformen, kommunallagen och alkohollagen respektive avgiftförordningen för livsmedelstillsyn. För det fall att avgiftsuttaget överskrider kostnaden för tillsynsarbetet, som i Lagmarks fall, är avgiften istället att anse som en skatt. Och kommunen får inte ta ut skatt utan beslut från riksdagen.

I mars 2012 beslutade Förvaltningsrätten i Malmö att avgifterna för Lagmark för livsmedelstillsynen skulle sättas ned till hälften. Det var första gången en domstol kom fram till att kontrollavgifter av det aktuella slaget tagits ut felaktigt eftersom tillsyn inte utförts i tillräcklig omfattning.

Avgifterna för kommunens tillsyn över Lagmarks serveringstillstånd överklagades till förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

I skriftväxlingen framhöll Lagmark att även om kommunen inte har skyldighet att redovisa för hur tillsynsarbetet bedrivs minut för minut har kommunen likväl en skyldighet att kunna redovisa att det arbete de tagit betalt för också har utförts.

Under åren 2008–2012 fick Torbjörn Lagmarks restaurang sex tillsynsbesök om sammanlagt 89 minuter. Under samma period betalade Lagmark totalt 82 800 kr i avgifter. Om endast nämnda tillsynsbesök på plats hos Lagmark skulle räknas, skulle det ge en kostnad på omkring 55 820 kr per timme eller ca 930 kr per minut.

Kommunen menade att utöver tillsynsbesöken på plats hos Lagmarks restaurang bedriver kommunen också tillsynsarbetet internt på kommunkontoret. Omfattningen av detta arbete i förhållande till Lagmarks avgifter kunde kommunen dock inte lämna närmare uppgifter om.

Torbjörn Lagmarks fall har betydelse för alla andra Helsingborgskrögare som betalar motsvarande avgifter för kommunens tillsyn över krögarnas livsmedelshantering och serveringstillstånd. Torbjörn Lagmark och hans branschkollega Per Dahlberg hoppas att det nu ska bli klarare vad som gäller:

– Hela branschen vinner på effektiv och regelbunden kontroll. Men det är inte rimligt att betala höga avgifter utan att få särskilt mycket tillbaka, säger de.

Inlagor, domar och beslut
Förvaltningsrättens dom (Serveringstillstånd)
Förvaltningsrätten i Malmö, 1 mars 2012
Förvaltningsrättens dom (Livsmedelstillsyn)
Förvaltningsrätten i Malmö. 15 mars 2012
Kammarrätten dom
Kammarrätten i Göteborg, 2 maj 2013

Fallet i media (i urval)
”Krögare får nedsatt kontrollavgift”
Sveriges Radio P4 Malmöhus, 22 mars 2012
”Krögarens delseger över kommunen”
Helsingborgs Dagblad, 22 mars 2012

Marian Gheorghe mot Migrationsverket

By | Yrkes- och näringsfrihet

Att bilplåtslagaren Marian Gheorghe var oumbärlig för sin arbetsgivare räckte inte för Migrationsverket. Han räknandes inte som en nyckelperson enligt regelverket. Godtyckliga regler, menade Marian och tog strid mot myndigheten. Till slut fick han både behålla jobbet och erhålla permanent uppehållstillstånd.

När Toyota Center i Nacka behövde tillsätta en ny bilplåtslagare fick ägaren Kenneth Levin leta länge. Till slut hittade han en kvalificerad plåtslagare – i Rumänien. Marian tog anställning och flyttade till Sverige för sitt nya jobb på Toyota Center. Tiden gick och Marian blev oumbärlig för företaget som sedan har fortsatt att växa.

Inte ”nyckelperson”
När arbetstillståndet löpte ut ansökte Marian om ett permanent uppehållsstillstånd för att kunna fortsätta bo och arbeta i Sverige. Både Marian och Kenneth blev chockade när beslutet kom. Marian klassades inte som en nyckelperson på arbetsmarknaden och kunde därför inte få tillstånd att stanna i landet. Detta trots att bristen på bilplåtslagare var skriande och att han var ovärderlig för företaget.

Rätt att utöva sitt yrke
Myndigheter ska, enligt grundlagen, inte hindra personer från att utöva sitt yrke eller människor från att bedriva näringsverksamhet om det inte finns ett angeläget allmänt intresse. Regler som hindrar människors yrkes- och näringsfrihet måste dessutom vara tydliga och utan godtycke. De svenska reglerna för vilka som klassas som nyckelpersoner har nu ändrats och utgår istället från vad arbetsgivarna själva efterfrågar. I april 2004 förlängde Utlänningsnämnden Marians tillfälliga tillstånd med 12 månader. Därefter fick Marian permanent uppehållstillstånd och kan stanna i Sverige och på Toyota Center.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!