Efter en tio år lång rättsprocess slog domstol fast att den blockad som hade drivit Henrik Gustavssons byggföretag i konkurs varit olaglig. Trots det nekades han skadestånd och tvingades att betala fackets advokatkostnader på 2,7 miljoner kronor. Henrik Gustavsson tog sitt fall till Europadomstolen för att få prövat om det stod i strid med Europakonventionen att han fick betala de höga rättegångskostnaderna. I december 2022 beslutade Europadomstolen dock att fallet inte skulle tas upp till prövning.
– Staten är enligt Europakonventionen skyldig att se till att enskilda inte ruineras av höga rättegångskostnader i fall där deras grundläggande fri- och rättigheter har överträtts. Eftersom domstolarna kom fram till att Byggnads blockad stod i strid med rättighetsskyddet i Europakonventionen anser vi att det var fel att tvinga Henrik Gustavsson att betala fackets rättegångskostnader. Det är synd att Europadomstolen valde att inte ta upp målet till prövning, säger juristen Alexander Ottosson, som är ombud för Henrik Gustavsson tillsammans med juristen Olivia Möller.
Det var sommaren 2007 som Henrik Gustavssons byggföretag gick i konkurs efter att ha varit försatt i blockad av fackförbundet Byggnads. Bakgrunden till tvisten var att Henrik Gustavsson inte ville teckna ett kollektivavtal som hade tvingat hans anställda, som inte var med i facket, att betala 1,5 procent av sin lön till Byggnads i s.k. granskningsavgifter.
Henrik Gustavssons stämde därefter Byggnads i domstol och begärde skadestånd för att blockaden hade varit olaglig. Europadomstolen hade nämligen underkänt Byggnads granskningsavgifter. Efter tio år avgjordes tvisten när hovrätten kom fram till att blockaden hade varit olaglig och överträtt företagets rättigheter enligt Europakonventionen.
Men till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten inte att blockaden hade varit ”kvalificerat otillbörlig”, vilket krävdes för att Byggnads skulle bli skadeståndsskyldigt. Hovrätten avslog därför Henrik Gustavssons begäran om skadestånd från Byggnads och förpliktade honom att betala Byggnads rättegångskostnader med 2,7 miljoner kronor.
I juni 2021 lämnade Henrik Gustavsson in en begäran om skadestånd från staten till Justitiekanslern för att han inte tillförsäkrats ett tillräckligt effektivt domstolsskydd för sina grundläggande fri- och rättigheter i tvisten med Byggnads. Skadeståndet motsvarar det belopp som Henrik Gustavsson förpliktades att betala till Byggnads. I juni 2022 avslog Justitiekanslern Henrik Gustavssons ansökan. Med hjälp av Centrum för rättvisa tog Henrik Gustavsson därefterfrågan till Europadomstolen.
– Jag tycker det är rimligt att man ska kunna stå upp för sina rättigheter utan att bli ruinerad och det är en viktig principfråga. Det var därför jag valde att ta mitt mål hela vägen till Europadomstolen, säger Henrik Gustavsson.
I december 2022 beslutade Europadomstolen att Henrik Gustavssons talan inte skulle tas upp till prövning. Vid en initial genomgång av klagomålet ansåg Europadomstolen att ingenting tydde på att en överträdelse av någon fri- och rättighet i Europakonventionen hade förekommit. Beslutet går inte att överklaga.
– Europadomstolen granskar tiotusentals klagomål per år och endast en liten del passerar domstolens nålsöga och tas upp till sakprövning. Tyvärr beslutade domstolen att inte pröva Henrik Gustavssons klagomål, säger Alexander Ottosson.
Henrik Gustavsson skickar in ett klagomål till Europadomstolen och anför att Sverige inte tillförsäkrat honom ett tillräckligt effektivt domstolsskydd för sina grundläggande fri- och rättigheter.
