Under flera års tid tvingades Per Dahlberg att betala tusentals kronor i avgifter till Helsingborgs kommun för kommunens tillsyn över alkoholserveringen på Per Dahlbergs restauranger. Per Dahlberg fick däremot aldrig den tillsyn han betalat för, vilket strider mot såväl grundlag som vanlig lag. Men både förvaltningsrätten och kammarrätten avslog överklagandet och gav kommunen rätt.
Per Dahlberg tröttnade på att bli fakturerad av kommunen för arbete som inte utförts och överklagade därför avgifterna för kommunens tillsyn över serveringstillstånden för Dahlbergs tre café- och restaurangverksamheter i Helsingborg. Dahlberg yrkade på nedsättning av respektive avgift eftersom kommunen inte tillhandahållit tillräcklig motprestation i form av tillsyn.
En förutsättning för kommunens avgiftsuttag är att avgiften motsvarar kommunens kostnad för tillsynen. Detta följer b.la. av regeringsformen, kommunallagen och alkohollagen. För det fall att avgiftsuttaget överskrider kostnaden tillsynsarbetet, som i Per Dahlbergs fall, är avgiften istället att anse som en skatt. Och kommunen får inte ta ut skatt utan beslut från riksdagen.
I skriftväxlingen har Dahlberg framhållit att även om kommunen inte har skyldighet att redovisa för hur tillsynsarbetet bedrivs minut för minut har kommunen likväl en skyldighet att kunna redovisa att det arbete de tagit betalt för också har utförts.
Under åren 2008–2012 utförde Helsingborgs kommun mycket begränsad tillsyn på plats hos Dahlbergs verksamheter. Exempelvis fick en av Dahlbergs restauranger totalt sex tillsynsbesök om sammanlagt 70 minuter. För detta har Dahlberg påförts tillsynsavgifter om 98 500 kr. Det ger en kostnad på ca 84 429 kr per timme eller ca 1 407 kr per minut.
Kommunen å sin sida menar att utöver tillsynsbesöken på plats hos Dahlbergs serveringsställen bedriver kommunen också tillsynsarbetet internt på kommunkontoret. Omfattningen av detta arbete i förhållande till Dahlbergs avgifter har kommunen dock inte kunnat lämna närmare uppgifter om.
Både förvaltningsrätten och kammarrätten valde däremot att gå på kommunens linje. Efter att Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att inte meddela prövningstillstånd vann kammarrättens dom laga kraft.
