Departementspromemorian utgör en del av regeringens så kallade kameraoffensiv. Kameraoffensiven består av flera parallella lagstiftningsprojekt som på olika sätt syftar till att utöka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att bedriva kamerabevakning.
Centrum för rättvisa konstaterar att förslagen som hittills presenterats, såväl sedda var för sig som tillsammans, har inneburit att grundläggande fri- och rättigheter förskjutits till förmån för en effektivare brottsbekämpning.
Ett av förslagen i promemorian innebär att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska få ges tillstånd att använda system för ansiktsigenkänning i realtid under de förutsättningar och för de syften som anges i EU:s förordning om artificiell intelligens.
I promemorian lämnas även förslag som möjliggör en bredare användning av automatisk avläsning av registreringsskyltar. Därutöver förslås att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i fler fall ska få ta del av andras kamerabevakningsmaterial, samt att uppgifter från kamerabevakning ska kunna göras gemensamt tillgängliga med direktåtkomst för flera olika myndigheter.
Centrum för rättvisa har granskat förslagen och har sammanfattningsvis följande tre synpunkter som utvecklas i remissvaret:
- Förslaget om ansiktsigenkänning i realtid avstyrks på grund av att den föreslagna regleringen är ofullständig och därmed olämplig att införa innan samtliga nödvändiga rättssäkerhetsgarantier finns på plats.
- Samtliga förslag om utökad kamerabevakning bör tidsbegränsas och utvärderas efter ett antal år innan de införs permanent.
- Det behövs en helhetsbedömning av hur den så kallade kameraoffensivens olika delar sammantaget förhåller sig till Europakonventionens, EU-rättens och grundlagens krav.
Läs departementspromemorian här.
Läs Centrum för rättvisas remissyttrande här.