Aktuellt

Högsta förvaltningsdomstolen avgör om enskilda som får rätt mot felande myndigheter kan få ersättning för sina rättegångskostnader


Enskilda som behöver hjälp av jurist för att överklaga felaktiga myndighetsbeslut till domstol får i dag stå för den kostnaden själv. Det innebär i praktiken att den som inte har råd att anlita jurist hamnar i ett underläge och får det svårare att tillvarata sin rätt mot felande myndigheter. Nu ska Högsta förvaltningsdomstolen avgöra om detta kan strida mot rätten till en rättvis rättegång, i ett rättsfall som Centrum för rättvisa driver.

– Vår uppfattning är att det är oförenligt med rätten till en rättvis rättegång att enskilda tvingas betala för att få rätt mot felande myndigheter i domstol, inte minst med hänsyn till att det slår särskilt hårt mot människor som inte har råd med en jurist. Om Högsta förvaltningsdomstolen håller med om detta kan det här fallet bli vägledande och stärka enskildas rättssäkerhet i Sverige på ett dramatiskt sätt, säger Alexandra Loyd, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud i Högsta förvaltningsdomstolen tillsammans med juristerna Erik Scherstén och Erica Wide.

Huvudregeln i förvaltningsmål är att enskilda som överklagar myndighetsbeslut till domstol får betala sina egna rättegångskostnader, även om den enskilde vinner målet. Men på senare tid har Högsta domstolen och Europadomstolen bedömt att en sådan regel kan strida mot den grundläggande rätten till en rättvis rättegång i regeringsformen respektive Europakonventionen. Anledningen är att rätten till en rättvis rättegång förutsätter att parterna är likställda i processen, och att neka rättegångskostnadsersättning gör att enskilda hamnar i ett underläge mot myndigheterna som inte är godtagbart.

Det är mot den bakgrunden som Högsta förvaltningsdomstolen nu har beslutat att pröva om en enskild som vunnit mot en myndighet i förvaltningsdomstol har rätt till ersättning för sina rättegångskostnader med stöd av bestämmelserna om rätten till en rättvis rättegång. Det aktuella fallet handlar om en person som vunnit mot Skatteverket i ett ärende om namnbyte och som haft kostnader för jurist.

Skatteverkets uppfattning i målet är att den enskilde inte ska få ersättning för sina rättegångskostnader, oavsett om en sådan rätt följer av rätten till en rättvis rättegång. Skatteverket anser att Högsta domstolens uttalanden om regeringsformens rätt till en rättvis rättegång inte gäller i förvaltningsdomstolarna. Skatteverket anser vidare att även om en rätt till ersättning följer av Europakonventionen, är det en fråga som måste lösas av lagstiftaren och inte av domstol. Skatteverket vill därför att Högsta förvaltningsdomstolen ska slå fast att förvaltningsdomstolarna även i fortsättningen ska avslå berättigade krav på rättegångskostnader och i stället hänvisa enskilda till att i efterhand stämma staten på skadestånd för brott mot rätten till en rättvis rättegång.

– Skatteverkets uppfattning är orimlig och urholkar rätten till en rättvis rättegång. Det finns stöd i såväl grundlagen som i Europakonventionen för att enskilda som fått rätt mot en felande myndighet i domstol ska kunna få ersättning för sina rättegångskostnader. Vår förhoppning är att Högsta förvaltningsdomstolen ska komma fram till den slutsatsen på motsvarande sätt som Högsta domstolen och Europadomstolen redan har gjort, avslutar Alexandra Loyd.

Högsta förvaltningsdomstolen har bestämt att frågan om rättegångskostnader ska avgöras av domstolen i dess helhet (plenum). Det sker exempelvis vid fall som är av stor prejudicerande betydelse. Målet kommer att avgöras efter föredragning som ska ske den 30 september 2021. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande kommer att bli offentligt under hösten, men exakt datum är inte bestämt.

Kontakt: Alexandra Loyd, 073-767 92 73

Läs mer om fallet här.