– Jag fick rätt om taxileget, men det kostade mig en hel del. Jag förstår inte alls varför jag ska behöva betala när Transportstyrelsen gjorde fel, säger Jonas Lerin.
Efter mer än tio år som taxichaufför återkallade Transportstyrelsen Jonas Lerins taxiförarlegitimation med hänvisning till att han led av epilepsi. Men myndigheten hade fel.
I själva verket rörde det sig om ofarliga muskelkramper orsakade av kalciumbrist – inte epilepsi.
Med hjälp av läkarintyg som visade att Transportstyrelsen hade haft fel, överklagade Jonas Lerin Transportstyrelsens beslut till förvaltningsdomstol. Men förvaltningsrätten gick ändå på myndighetens linje – och fastställde beslutet utan ändring. Först efter att Jonas anlitat advokat fick han rätt i kammarrätten, som upphävde Transportstyrelsens felaktiga beslut och gav honom tillbaka hans taxiförarlegitimation.
Ett och ett halvt år efter Transportstyrelsens ingripande kunde Jonas Lerin till slut återgå till sitt arbete som taxichaufför.
Men advokatkostnaderna – som uppgått till över 35 000 kronor – fick Jonas Lerin stå för själv.
Enligt svensk lag kan den som vinner mot en myndighet i förvaltningsdomstol normalt sett inte få ersättning för sina advokatkostnader – inte ens om myndigheten haft fel och advokaten varit nödvändig för att vinna målet.
Med hjälp av Centrum för rättvisa valde Jonas Lerin i maj förra året att stämma staten i allmän domstol och begära skadestånd för rättegångskostnaderna i förvaltningsmålet.
I målet gjorde han gällande att statens vägran att ersätta honom för hans befogade kostnader i förvaltningsprocessen stred mot hans rätt till en rättvis rättegång, som skyddas i både Europakonventionen och regeringsformen.
Men i en dom i dag har Stockholms tingsrätt beslutat att avslå hans skadeståndskrav och neka honom ersättning.
I sin dom skriver tingsrätten att den inte ifrågasätter att Jonas Lerin ansåg sig behöva en advokat för att försvara sig mot Transportstyrelsens beslut. Domstolen anser dock inte att förvaltningsmålet var av sådan ”särskild komplexitet”, eller att det handlat om en fråga av sådan ”existentiell betydelse” för Jonas Lerin, att han har rätt att få ersättning av staten för sina advokatkostnader.
”Vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det nu aktuella fallet finner tingsrätten emellertid att det inte har varit fråga om en sådan speciell undantagssituation som förutsätts för att upprätthållandet av kvittningsprincipen ska anses ha hindrat Jonas Lerins tillgång till domstolsprövning eller försatt honom i ett väsentligt underläge i förhållande till Transportstyrelsen”, skriver tingsrätten i sin dom.
– Tingsrätten är fel ute. Hela Jonas Lerins yrkesliv stod på spel – då är det inte förenligt med rätten till en rättvis rättegång att han helt saknar möjlighet att få sina advokatkostnader ersatta. I så fall blir möjligheterna att tillvarata sin rätt en plånboksfråga, säger Fredrik Bergman Evans, chef på Centrum för rättvisa.
Frågan om rättegångskostnader i förvaltningsmål har blivit alltmer omdebatterad under senare år. En rapport från Centrum för rättvisa visade 2024 att den som överklagar ett myndighetsbeslut utan juridiskt ombud har mycket små möjligheter att få rätt. Fler än nio av tio förlorar sitt mål.
För den som har råd att bekosta ett juridiskt ombud mångdubblas däremot chanserna att få rätt. När möjligheten att vinna i praktiken är beroende av om man har råd med en advokat riskerar rätten till en rättvis rättegång att bli en plånboksfråga.
Problemet har också uppmärksammats av politikerna. Hösten 2025 föreslog en statlig utredning att förvaltningsdomstolar ska kunna besluta om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål.
Dagens dom är ett kvitto på att reformen är nödvändig, menar Fredrik Bergman Evans.
– Det är en väsentlig skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Jonas hade rätt hela tiden, och advokaten var avgörande för att han skulle få rätt. Då ska staten inte kunna vältra över kostnaden på honom, säger Fredrik Bergman Evans.
– Vi kommer därför att hjälpa Jonas att överklaga domen, avslutar Fredrik Bergman Evans.
Läs tingsrättens dom här.
Kontakt
Astrid Philipson
Jurist, Associate