Muhammad Irfan mot staten

– Det är oerhört glädjande att se att rättsväsendet har fungerat och att Migrationsöverdomstolen har upphävt utvisningsbeslutet. Migrationsverkets stränga tolkning av lagen riskerade att slå undan benen för svenska forskningsinstitutioners möjlighet att rekrytera internationella doktorander. Den här domen kommer att få stor betydelse för högre studier och forskning i Sverige, säger Christina Bark, docent vid KI och handledare för Muhammad Irfan.

Muhammad Irfan började år 2014 som doktorand i medicinsk vetenskap vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid KI i Stockholm inom ramen för ett svenskamerikanskt forskningsprojekt. Han fullföljde forskningen enligt sin studieplan. Men när han var inne på sitt fjärde år som doktorand och ett fåtal experiment från disputation beslutade sig Migrationsverket för att neka honom förlängt uppehållstillstånd och utvisa honom ur landet. Orsaken var att han hade utfört en del av sin forskning vid sin amerikanska handledares universitet i USA, New York Medical College. I november 2018 fastställde migrationsdomstolen i Göteborg utvisningsbeslutet.

Enligt lagen ska en doktorand ha gjort ”godtagbara framsteg” i sina studier för att kunna få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfans tre handledare intygade för Migrationsverket att hans forskning hade skett i enlighet med studieplanen och varit framgångsrik. Men enligt Migrationsverkets och migrationsdomstolens tolkning av lagen kan bara framsteg i forskning som gjorts i Sverige räknas vid bedömningen av om en forskare har rätt att få förlängt uppehållstillstånd. Muhammad Irfan fick alltså inte tillgodoräkna sig den forskning som han hade gjort för Karolinska Institutet i USA.

Muhammad Irfan är långt ifrån den enda utländska doktoranden som har drabbats av orimliga utvisningsbeslut. Från universitetshåll har det länge larmats om att doktorander utvisas på lösa grunder. Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Muhammad Irfan Migrationsverkets utvisningsbeslut till Migrationsöverdomstolen, som i december 2019 upphävde beslutet i en dom som blir vägledande för liknande fall.

I domen slår Migrationsöverdomstolen fast att frågan om en doktorand har gjort de framsteg som krävs för att få fortsatt uppehållstillstånd måste göras utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet och med beaktande av den så kallade proportionalitetsprincipen. Med denna utgångspunkt kom domstolen fram till att det var fel av Migrationsverket att neka Muhammad Irfan fortsatt uppehållstillstånd och att utvisa honom ur landet, bland annat eftersom det redan då han beviljades sitt första uppehållstillstånd hade stått klart för myndigheten att en del av forskningen skulle bedrivas utomlands.

– Migrationsverkets stelbenta tolkning av lagen har inte bara drabbat enskilda doktorander utan alla svenska lärosäten som vill kunna bedriva forskning i samarbete med utländska universitet. Det är därför en seger för svensk forskning att Migrationsöverdomstolen nu har slagit fast att frågan om doktoranders rätt till uppehållstillstånd måste prövas på ett betydligt mer nyanserat sätt än vad Migrationsverket och migrationsdomstolarna har gjort hittills, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa och ombud för Muhammad Irfan.