Paula Klurfan mot staten

– Jag var helt övertygad om att det rörde sig om ett missförstånd när Socialstyrelsen skrev att jag saknade grundkompetens. Men trots att min advokat kunde bemöta varje invändning vägrade myndigheten ge med sig. Utan läkarlegitimation hade jag tvingats avbryta min tjänst på Sahlgrenska och ta anställning utomlands, säger Paula Klurfan.

Neurokirurgen Paula Klurfan kommer ursprungligen från Argentina. Efter att ha tagit läkarexamen 1998 i Buenos Aires skaffade hon sig en unik kompetens genom att arbeta och undervisa vid framstående universitetssjukhus i bland annat Kanada.

År 2018 rekryterades hon till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som en del av sjukhusets satsning på en högteknologisk vårdmiljö. Sjukhuset hade då länge letat efter specialister i neurokirurgi med Paula Klurfans kompetens och erfarenhet – en spetskompetens som i stort sett saknas i Sverige.

Paula Klurfan fick en tillfällig behörighet att verka som läkare i Sverige så att hon kunde börja sin anställning. Men när hon ansökte om läkarlegitimation tog det stopp; Socialstyrelsen avslog hennes ansökan med den kortfattade motiveringen att hon inte visat att hon hade kompetens motsvarande en svensk läkarlegitimation. 

Med hjälp av en advokat med särskild erfarenhet av behörighetsärenden inom sjukvården överklagade Paula Klurfan Socialstyrelsens beslut – och vann. Både förvaltningsrätten och kammarrätten kom fram till att det vore stötande om hon inte beviljades läkarlegitimation. 

Men trots att Paula Klurfan vann målet och advokaten haft en avgörande roll i att få myndighetens beslut ändrat, så fick hon inte någon ersättning för advokatkostnaderna.

I september 2025 stämde Paula Klurfan därför staten med hjälp av Centrum för rättvisa. Sammanlagt begärde hon 71 250 kronor i skadestånd, varav 41 250 kronor avsåg kostnaden för hennes advokat och 30 000 kronor avsåg skadestånd för överträdelsen av hennes rätt till en rättvis rättegång.

Centrum för rättvisa har tidigare framgångsrikt engagerat sig i frågan om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål, bland annat i fallen Krzysztof Janiak mot staten och Ing-Marie Andersson mot staten. Problemet beskrivs även i Centrum för rättvisa-rapporten Chanslös mot myndigheterna? (2024) – där det framgår att ett ombud mer än tredubblar chansen att vinna mot en myndighet i förvaltningsdomstol.

Samma övergripande problembild aktualiseras även i Paula Klurfans fall, menar Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa.

– Paula Klurfan behövde anlita en advokat för att få fortsätta utöva sitt yrke. Om enskilda tvingas betala för felaktiga myndighetsbeslut blir möjligheten att tillvarata sin rätt mot staten en plånboksfråga. Det strider mot rätten till en rättvis rättegång i grundlagen, säger Erik Scherstén, som är ombud för Paula Klurfan tillsammans med juristerna Leonard Garg och Màxim del Río Diaz.

Två månader efter att Paula Klurfan lämnade in sin stämningsansökan till Stockholms tingsrätt presenterades den statliga utredningen Rättssäkerhetens pris (SOU 2025:111). I utredningen föreslås nya lagändringar som ska leda till att enskilda ska kunna få ersättning för sina befogade rättegångskostnader om den enskilde vinner mot en myndighet i förvaltningsdomstol. Utredningen konstaterar bland annat att en sådan ordning kan vara nödvändig ”för att tillgodose de krav som ställs enligt artikel 6.1 i Europakonventionen och 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen”. 

Utredningen har remitterats och flera remissinstanser, däribland Centrum för rättvisa, ställde sig positiva till förslaget om rättegångskostnadsersättning i förvaltningsdomstolarna.  

– Utredningens förslag kan få en enorm betydelse, om de genomförs. Nu måste lagstiftaren se till att ta frågan vidare. Rätten till en rättvis rättegång kan inte fortsätta vara en lyx förbehållen den som har en tjock plånbok, säger Erik Scherstén. 

I september 2026 valde Paula Klurfan att återkalla sin talan i den pågående processen i avvaktan på den fortsatta rättsutvecklingen på området.

Kontakt