Efter mer än 20 år i yrket – och fyra år som specialistläkare på Sahlgrenska i Göteborg – nekades neurokirurgen Paula Klurfan svensk läkarlegitimation. Socialstyrelsen ansåg plötsligt att hennes meriter inte räckte, trots att hon rekryterades till Sverige just på grund av sin höga kompetens. Först i domstol fick Paula rätt, men advokatkostnaderna tvingades hon själv betala. ”Det är Socialstyrelsen som har gjort fel – då ska inte Paula stå för notan”, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa som nu hjälper henne att stämma staten.
– Jag var helt övertygad om att det rörde sig om ett missförstånd när Socialstyrelsen skrev att jag saknade grundkompetens. Men trots att min advokat kunde bemöta varje invändning vägrade myndigheten ge med sig. Utan läkarlegitimation hade jag tvingats avbryta min tjänst på Sahlgrenska och ta anställning utomlands, säger Paula Klurfan.
Paula Klurfan kommer ursprungligen från Argentina. Efter att ha tagit läkarexamen 1998 i Buenos Aires skaffade hon sig en unik kompetens genom att arbeta och undervisa vid framstående universitetssjukhus i bland annat Kanada.
År 2018 rekryterades hon till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som en del av sjukhusets satsning på en högteknologisk vårdmiljö. Sjukhuset hade då länge letat efter specialister i neurokirurgi med Paula Klurfans kompetens och erfarenhet – en spetskompetens som i stort sett saknas i Sverige.
Paula Klurfan fick en tillfällig behörighet att verka som läkare i Sverige så att hon kunde börja sin anställning. Men när hon ansökte om läkarlegitimation tog det stopp; Socialstyrelsen avslog hennes ansökan med den kortfattade motiveringen att hon inte visat att hon hade kompetens motsvarande en svensk läkarlegitimation.
Med hjälp av en advokat med särskild erfarenhet av behörighetsärenden inom sjukvården överklagade Paula Klurfan Socialstyrelsens beslut – och vann. Både förvaltningsrätten och kammarrätten kom fram till att det vore stötande om hon inte beviljades läkarlegitimation. Men trots att Paula Klurfan vann målet och advokaten haft en avgörande roll i att få myndighetens beslut ändrat, så fick hon inte någon ersättning för advokatkostnaderna.
Nu stämmer Paula Klurfan staten med hjälp av Centrum för rättvisa. Sammanlagt begär hon 71 250 kronor i skadestånd, varav 41 250 kronor avser kostnaden för hennes advokat och 30 000 kronor avser skadestånd för överträdelsen av hennes rätt till en rättvis rättegång.
Centrum för rättvisa har tidigare framgångsrikt engagerat sig i frågan om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsmål, bland annat i fallen Krzysztof Janiak mot staten och Ing-Marie Andersson mot staten. Paula Klurfans fall är en del av den övergripande problematik i förvaltningsdomstolarna som beskrivs i Centrum för rättvisa-rapporten Chanslös mot myndigheterna? – där det framgår att ett ombud mer än tredubblar chansen att vinna mot en myndighet i förvaltningsdomstol.
– Paula Klurfan behövde anlita en advokat för att få fortsätta utöva sitt yrke. Om enskilda tvingas betala för felaktiga myndighetsbeslut blir möjligheten att tillvarata sin rätt mot staten en plånboksfråga. Det strider mot rätten till en rättvis rättegång i grundlagen, säger Erik Scherstén, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Paula Klurfan tillsammans med juristerna Leonard Garg och Màxim del Río Diaz.
Stämningsansökan lämnades in till Stockholms tingsrätt den 18 september 2025.
Jurist, Associate
Stockholms tingsrätt
Paula Klurfan stämmer staten för brott mot rätten till rättvis rättegång.
Läkartidningen
Dagens Juridik
